Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Diskussioner i moll – och Kina i nytt fokus.

Carl Bildt (m) - 5 hours 37 min ago

WASHINGTON: En ny dag gryr i den amerikanska huvudstaden, och pÄ morgon-TV kan man i sedvanlig ordning ta del av nya kriser och kontroverser.

Jag landade hÀr tidigt i gÄr, njöt av den vackra hösten, noterade att en och annan juldekoration redan hade kommit upp och hastade mellan olika möten.

Hos vĂ€nnerna pĂ„ Washington Post’s ledarredaktion, hos Vita Husets nationella sĂ€kerhetsrĂ„d om frĂ„gor av gemensamt intresse och hos vĂ€nner i den diplomatiska vĂ€rlden.

SamtalsÀmnen saknas det aldrig nÀr man Àr hÀr.

Sedan gÀller det just nu att hÄlla igÄng samtalen sÄ att de inte hinner komma fram till de plÄgsamma frÄgorna om vad som egentligen hÀnder i Sverige nÀr det gÀller regeringsbildning.

PÄ dem har jag nÀmligen inga rimliga svar.

I dag fortsÀtter diskussioner hÀr i en grupp som samlats för att med olika perspektiv och erfarenheter bedöma olika aspekter av den globala utvecklingen. Vi började med middag i gÄr kvÀll, och det blev en konversation som i betydande utstrÀckning fördes i moll.

TvÄ observationer frÄn olika samtal hÀr kan vara vÀrda att notera speciellt.

Den ena Ă€r att de digitala jĂ€ttarna – Facebook frĂ€mst av dem – hamnat i mycket pĂ„taglig bĂ„de finansiell och politisk motvind under de senaste veckorna. Börsen tvivlar pĂ„ dem, och politiskt reser allt fler allt större frĂ„gor kring hur de hanterat den betydelsefulla position som det senaste decenniets utveckling gett dem.

Vad detta kommer att leda till ÄterstÄr att se.

Deras förmĂ„ga att ”Ă„terskapa” sig sjĂ€lva genom innovation Ă€r betydande, men tveklöst Ă€r att de mĂ„ste bli mer lyhörda för bredare sociala och politiska villkor Ă€n vad de tidigare har tenderat att vara. I den digitala tidsĂ„lder vi snabbt Ă€r pĂ„ vĂ€g in i utgör de i allt högre grad samhĂ€llets avgörande infrastruktur i mĂ„nga avseenden.

Den andra Àr den snabbt förÀndrade instÀllningen till Kina.

NĂ€r vicepresident Pence höll sitt anförande om Kina för ca sex veckor sedan – jag skrev om det dĂ„ i samband med ett besök i New York – var det Ă„tskilliga i Europa som ville se det som en ytterkantsposition i debatten.

Men sÄ Àr det inte. Den hÄrda linjen mot Kina Àr nu allmÀnt omfattad, och Àven om Ätskilliga reser frÄgetecken kring presidentens metoder och taktik, Àr det pÄfallande att stödet för stötriktningen i hans politik mot Kina Àr massivt.

Det innebÀr inte att det inte finns Ätskilliga som hoppas att mötet mellan Donald Trump och Xi Jinping i Buenos Aires senare denna mÄnad skall leda till nÄgon typ av överenskommelse som förhindrar att handelskriget trappas upp ytterligare.

Mitt tips Àr fortfarande att det leder till nÄgon typ av vapenvila i handelskriget pÄminnande om den mellan USA och EU i somras, men att den grundlÀggande motsÀttningen kvarstÄr och sannolikt t o m förstÀrks.

Och hur detta kommer att utvecklas Àr av uppenbar global betydelse, och jag kommer att ha anledning att Äterkomma till den frÄgan under de nÀrmaste veckorna. Inte mist handlar det om hur Kina kommer att reagera och hur dess utveckling kommer att pÄverkas.

OcksÄ frÄn Washingtons horisont tilldrar sig sjÀlvfallet dramatiken kring Brexit ett visst intresse.

PremiÀrminister May har Ästadkommit vad som Àr bÀsta möjliga avtal i vÀrsta möjliga situation, men som det ser ut just nu kommer hon att fÄ svÄrt att fÄ en majoritet i underhuset med sig, och det spekuleras mycket om vad detta dÄ kan leda till.

Viktigt Àr dock att ha klart för sig att det ju hÀr bara handlar om hur Storbritannien lÀmnar EU och om villkoren för den Ànnu inte nÀrmare tidsbestÀmda övergÄngsperiod dÄ ett avtal om den nya relationen skall förhandlas fram.

PÄ söndag trÀffas EU-ledarna för extra toppmöte, och det viktigaste dokumentÀr dÀr Àr den deklaration om den framtida relationen som tydligen nu vÀxt frÄn sju till nÀrmare 20 sidor, och dÀr Ätskilligt fortfarande förefaller att vara öppet.

Och det visar med all önskvÀrd tydlighet att förhandlingarna om det avtalet varesig kommer att bli enkel eller snabb. Fem Är talas det inte sÀllan om.

Nu fortsÀtter min dag hÀr, men i morgon hoppas jag vara hemma i Stockholm igen.

En region i kris och med kriser.

Carl Bildt (m) - 18 November, 2018 - 09:13

ABU DHABI: Jag tror att det vid det hĂ€r laget Ă€r för nionde Ă„ret som ett antal internationella sĂ„vĂ€l som regionala aktörer och bedömare nĂ€r det gĂ€ller den bredare regionen av Mellersta Östern samlas hĂ€r för nĂ„gra dygn av informella och öppna diskussioner.

Det har alltid funnits problem och utmaningar att diskutera, men nÀr vi summerade i dag var det svÄrt att undvika slutsatsen att deras antal och komplexitet nog snarare ökat under Ären.

Mycket har stÄtt pÄ agendan.

Vi har lyssnat pÄ och diskuterat med FN-sÀndebuden i Libyen och Yemen, försökt dyka ner i den konflikt i Syrien som nu Àr inne i sitt Ättonde Är, hört FN-ambassadörer frÄn ledande lÀnder lÀgga ut texten, dykt ner i pessimismen om situationen mellan Israel och Palestina och cirklat runt alla olika utmaningar nÀr det gÀller relationen till Iran.

Men det finns ocksÄ Àmnen som behandlats mer försiktigt.

NÄgra mer prominenta deltagare frÄn Saudiarabien fanns inte med i Är, de hade stÀllt in, och Àven om frÄgor stÀlldes om mordet pÄ Khashoggi och vad detta kommer att innebÀra Àr det ett Àmne man hÀr helst undviker. Och samma sak gÀllde konflikten med Qatar, som detta Är förbigicks helt.

Men mordet kommer att fÄ konsekvenser. Uppenbart Àr att Vita Huset vill bevara sin strategiska relation till Riyadh, men ofrÄnkomligt Àr att Àven den kommer att pÄverkas.

Trump-administrationens fredsplan för Palestina har Ànnu inte sett dagens ljus, och nu Àr det vÀl sannolikt att nyval i Israel kommer att skjuta upp den ytterligare.

Dess tanke var nog att sÀkra israeliska intressen genom att fÄ Saudiarabien att ge sitt godkÀnnande till planen i utbyte mot en indirekt allians riktad mot Iran. Det förefaller forfarande vara tanken, men Riyadhs manöverutrymme har nog krympts ner en hel del ocksÄ i detta avseende.

Relationerna till Iran dominerade min dag i Paris tidigare denna vecka, men hÀr var perspektivet i den frÄgan av naturliga skÀl nÄgot annorlunda.

FöretrÀdare för administrationen i Washington lade ut texten om sina strÀvanden, men utan invÀndningar, framför allt frÄn de nÀrvarande europeiska rösterna, blev det inte.

Och ocksÄ hÀr i regionen noterar jag att man hoppas pÄ att det lÀngre fram skall komma till nÄgon typ av nya förhandlingar. Men om det Àr realistiskt alls ligger det sÀkert en bra bit fram.

Förr eller senare mĂ„ste dock, enligt min mening, frĂ„gan om nĂ„gon typ av arkitektur för regional sĂ€kerhet komma upp pĂ„ agendan. Kanske finns hĂ€r ett Ă€mne för en mer strategiskt inriktad europeisk politik i denna region – det amerikanska tĂ€nkandet kommer nog inte hellre lĂ€ngre fram att komma in i dessa banor.

Just nu handlar mycket om konkret krishantering.

Konferensen i Palermo försökte ge nytt stöd till anstrÀngningarna i Libyen, men bilden Àr lÄngt ifrÄn ljus. Det talas fortfarande om val, men dessa skjuts framÄt, de tekniska förutsÀttningarna finns fortfarande inte och Ätskilliga i landets politiska och militÀra strukturer Àr nog rÀtt nöjda med dagens situation.

Vissa paralleller finns med Jemen. HÀr hÄller krigsekonomin pÄ att föra landet in i vÀrldens allvarligaste humanitÀra katastrof, men samtidigt finns det de som med vapen gör stora förtjÀnster pÄ denna ekonomi.

Efter tvÄ misslyckade försök i GenÚve och ett i Kuwait Àr förhoppningen nu att samtal i Sverige skall kunna leda fram till ett ramverk för ett övergÄngsarrangemang som kan leda till fred. Men risken Àr att förnyade strider kring hamnstaden Hudayda kommer att lÀgga nya hinder i vÀgen.

Men Àven om sÄ inte sker Àr utmaningarna enorma. Risken för att allt faller ner i ett nytt Somalia eller Libyen Àr alls icke obetydlig.

I hela detta vidare omrÄde finns dessa öppna konflikter, men ocksÄ sköra stater med sviktande legitimitet, liksom större och klassiska nationer med avgörande utmaningar framför sig. Iran och Egypten kan tjÀna som exempel pÄ den senare kategorin.

Och vad jag stÀndigt framhÄller Àr att lÄngsiktig diplomati mÄste försöka att reducera konflikter och spÀnningar mellan regionens stater för att nödvÀndig energi kan fokuseras pÄ den nödvÀndigs inte omvandling av dem utan viljan lÄngsiktig stabilitet inte kommer att vara möjlig.

Saudiarabien Àr ett gott exempel pÄ detta. Den vision 2030 man djÀrvt lanserade visade vad som mÄste göras, men utrikespolitisk Àventyrlighet och inre repression riskerar nu att skapa en situation dÀr utvecklingen i detta avseende riskerar att i stÀllet gÄ baklÀnges.

Och delvis samma sak kan sjÀlvfallet sÀgas om Iran. HÀr finns risken för att hÄrd konfrontation frÄn omvÀrlden leder till hÄrd konfrontation sÄvÀl med omvÀrlden som med ett samhÀlle som vill och behöver förÀndring.

Som vanligt har det varit intressanta dagar.

Och i natt bÀr det för min del vidare till Washington. Tidigt mÄndag morgon lokal tid berÀknas jag landa dÀr.

Snabbt om 585 sidor Brexit.

Carl Bildt (m) - 15 November, 2018 - 08:21

PARIS: Den avgörande nyheten dessa dagar – med all respekt för vĂ„rt inhemska spektakel – Ă€r utan tvekan överenskommelsen i gĂ„r om de omedelbara villkor under vilka Storbritannien avser lĂ€mna EU den 29 mars nĂ€sta Ă„r.

Det handlar omedelbart om en avtalstext pÄ 585 sidor som reglerar tiden i första hand fram till december 2020 och om en politisk deklaration pÄ sex sidor om vissa riktlinjer för tiden efter det att den s k övergÄngsperioden avslutats.

Om dessa texter och vad de innebÀr kommer det att talas Ätskilligt de nÀrmaste dagarna,och i dag nÀrmast i underhuset i London och i Europaparlamentet i Strasbourg.

Detaljens Àr mÄnga, men försöker man att se skogen snarare Àn mÀngden av trÀd, Àr innebörden att Storbritannien under denna inledande period lÀmnar alla EU:s institutioner men kvarstÄr i dess tullunion och dÀrmed ocksÄ i huvuddelen av de olika förpliktelser som samarbetet innebÀr.

FrÄn ekonomisk utgÄngspunkt Àr detta en förstklassig övning i skadebegrÀnsning som i detta avseende vÀl Àr ungefÀr sÄ bra som det Àr möjligt att Ästadkomma.

FrÄn politisk utgÄngspunkt Àr det sjÀlvfallet en lite mer besvÀrlig operation. Och dÄ uttrycket jag mig försiktigt.

Den militanta oppositionen i det konservativa partiet i Storbritannien rasar och sĂ€ger att detta innebĂ€r att landet blir en ”vassalstat” till EU och att man alls inte lĂ€mnar pĂ„ det sĂ€tt de sĂ€ger att man lovat.

Och i sak har de förvisso betydande poÀnger i detta.

Man förblir i tullunionen och man förblir till stora delar i EU:s regelverk, men man förlorar inflytandet över dessa, och nÄgon nÀr det gÀller tullar sjÀlvstÀndig handelspolitik blir inte heller möjlig.

NÄgot reellt alternativ till denna överenskommelse torde knappast finnas, men det politiska tumultet i Storbritannien kommer alldeles sÀkert att bli betydande. Inom EU kommer processen att bli smidigare.

Viktigt att komma ihÄg Àr att det som dÀrefter mÄste ske efter det att an med denna överenskommelse lÀmnar Àr att förhandla fram en överenskommelse om relationen efter denna inledande s k övergÄngsperiod.

Och hÀr Àr osÀkerheten fortfarande betydande, Àven om man i en politisk deklaration kommer att komma överens om vissa riktlinjer.

Sannolikheten för att man skulle lyckas att förhandla fram en sÄdan överenskommelse under de nÀrmaste tvÄ Ären bedöms av de flesta som utomordentligt liten.

Med all sannolikhet kommer det att vara nödvÀndigt att förlÀnga den s k övergÄngsperioden, och det dÄ kan handla om Ätskilliga Är.

En detalj som sÀkert kommer att spela en roll i den politiska debatten Àr att Storbritannien inte har rÀtt att ensidigt lÀmna tullunionen. Avtalet sÀger att ett sÄdant beslut mÄste fattas gemensamt.

SĂ„ ser det ut – och till det politiska tumultet kommer det att finnas anledning att Ă„terkomma. I Storbritannien kommer nog allt fler att frĂ„ga sig vilken som egentligen Ă€r vitsen med att lĂ€mna EU om det mest innebĂ€r att man förlorar inflytande. Och den frĂ„gan har betydande kraft.

Den omedelbara processen inom EU fokuseras nu pÄ den politiska deklarationen om de framtida relationerna. Den kommer att slutförhandlas mellan medlemsstaterna under den kommande veckan och kommer i den form den dÄ fÄr att godkÀnnas vid ett extra toppmöte lördagen dÀrefter den 25 november.

Avtalet om villkoren för uttrÀde mÄste sedan godkÀnnas av sÄvÀl Europaparlamentet som det brittiska underhuset.

SjÀlv fortsÀtter jag under dagen hÀr i Paris diskussioner om utvecklingen i relationerna till Iran i ljuset av den politiska utvecklingen i sÄvÀl Teheran som Washington. Och det handlar sjÀlvfallet om stabiliteten i hela den bredare region som Iran Àr en del av.

Och i kvÀll fortsÀtter jag till just den regionen och landar i morgon bitti i Förenade Arabemiraten.

Skall borgerliga partier fÀlla en borgerlig regering?

Carl Bildt (m) - 12 November, 2018 - 09:31

STOCKHOLM: Blir denna vecka historisk genom att borgerliga partier röstar mot en borgerlig regering?

Och vart leder i sÄ fall utvecklingen dÀrefter?

Den som lever fÄr se, brukar det heta, men i dagslÀget tyder det mesta pÄ att centen och liberalerna inte vill ingÄ i en alliansregering i minoritet och att de dessutom kommer att rösta mot en alliansregering med de partier som vill.

Om de har nÄgra andra realistiska regeringsalternativ, nÄgorlunda relaterade till vad de sade vÀljarna före valet, sÄ Àr detta Ätminstone för mig hitintills alldeles okÀnt.

Politik handlar om att vilja och att vÀlja.

Det parlamentariska lÀget Àr förvisso inte enkelt, men det Àr det lÀge som vÀljarna gett oss, och dÄ handlar ansvarstagande politik om att göra det bÀsta möjliga för att fÄ igenom den politik man anser bÀst för landet.

FörestÀllningen att en sÄdan regering skulle sitta i knÀet pÄ SD saknar verklighetsförankring.

Den regering jag en gÄng ledde i ett parlamentariskt lÀge som i vissa avseenden var Àn mer besvÀrligt satt inte i knÀet pÄ Ny Demokrati.

Vi lade vÄra förslag och argumenterade för dem i riksdagen. NÀr socialdemokraterna och Ny Demokrati i ett kritiskt lÀge gick samman sade jag omedelbart att vi var beredda att gÄ till nyval och ordningen ÄterstÀlldes dÀrmed.

LÀtt var det inte alltid, och idealisk var situationen förvisso inte.

Men vi sprang inte bort frÄn det politiska ansvarstagandet, och vi gjorde nytta för Sverige genom den politik vi förde.

Jag ser ingen anledning till att detta inte skulle vara möjligt i dagens lÀge ocksÄ.

Vi fÄr se hur de nÀrmaste dygnen gestaltar sig.

PÄ den lite vidare scenen denna vecka kan noteras fredsanstrÀngningar i sÄvÀl Libyen som Afghanistan.

I dag försöker den italienska regeringen samla de olika libyska aktörerna till en internationell fredskonferens i Palermo.

Om detta kommer att lyckas Àr nog fortfarande oklart. Den starke mannen i Benghazi sade i gÄr att han inte skulle komma, vilket föranledde den italienske premiÀrministern att rusa dit och försöka förhandla villkor för hans nÀrvaro.

Sedan en motsvarande konferens som Frankrike ordnade i slutet av vÄren har man inriktar de internationella anstrÀngningarna pÄ att lösa upp knutar i Libyen genom att ordna val.

MÄnga bedömare sÀtter starka frÄgetecken för den strategin.

Problemen i landet Àr mÄnga, men ett Àr att olika internationella aktörer drar Ät olika hÄll. OcksÄ inom EU har spÀnningen varit pÄtaglig mellan Paris och Rom, och i arabvÀrlden har sÄvÀl Emiraten som Egypten aktivt undergrÀvt inte minst FN:s anstrÀngningar.

Vi fÄr se vad Palermo möjligen kan producera.

Till Afghanistan kan det finnas skÀl att Äterkomna. Det sker nu de sÀrklassigt allvarligaste försöken att fÄ till stÄnd en fredsuppgörelse sedan 2001.

I motsats till tidigare tillfÀllen finns en enighet i frÄgan mellan olika amerikanska aktörer, och dÀrtill kommer aktiva insatser frÄn just nu inte minst Moskva. Det författas Ätskilliga papper, och diplomatin Àr intensiv.

För min del inleds denna vecka hemma, men sedan bÀr det ivÀg igen.

PÄ onsdag kvÀll och torsdag samlar ECFR olika aktörer och bedömare i Paris för att diskutera den internationella politiken i fallet Iran, och dÀrifrÄn fortsÀtter jag till Förenade Arabemiraten för nÄgra dygn med olika aktörer i och bedömare av den volatila regionen, och dÀrifrÄn bÀr det sedan vidare till Washington för ett nytt kort besök dÀr.

Lite om Trump och hans vÀrld.

Carl Bildt (m) - 10 November, 2018 - 19:32

SANTA MONICA: I Florida och Arizona rÀknas fortfarande efter tisdagens senatsval dÀr, men annars hÄller den amerikanska politiken pÄ att ÄtergÄ till sin sedvanliga konfrontation.

President Trump befinner sig i Paris för att delta i minnesfirandet 100 Är efter vapenvilan i det första vÀrldskriget tillsammans med ett 60-tal andra stats- och regeringschefer, Rysslands Vladimir Putin bland dem.

Och president Macrons avsikt Àr alldeles uppenbart att med detta pÄminna om de grundlÀggande frÄgor om fred och krig som förblir viktiga, och det inte minst i en tid av ökad nationalism och ökade motsÀttningar.

Om det budskapet kommer att uppfattas av hans gÀst frÄn USA Àr vÀl mer tveksamt, men man kan ju hoppas att Ätminstone delar av budskapet nÄr fram till den allmÀnna opinionen i Europas olika lÀnder.

NÄgot bilateralt möte mellan Trump och Putin blir det inte i Paris, Àven om det förvisso finns saker att tala om, utan det har nu skjutits upp till G20-toppmötet i Buenos Aires alldeles i slutet av denna mÄnad.

Men det viktigaste mötet dÀr blir med all sannolikhet mötet mellan Trump och Kinas ledare Xi Jinping. Och frÄgan Àr att det kommer att leda till en vapenvila i det eskalerande handelskriget mellan de tvÄ lÀnderna, eller att konfrontationen kommer att trappas upp med ytterligare höjda amerikanska tullar.

Oron för konsekvenserna av en sÄdan utveckling börjar försiktigt skönjas pÄ börserna hÀr, och i Kina samverkar olika faktorer till att de pÄverkats högst vÀsentligt. Mycket hÀnger pÄ mötet i Buenos Aires.

Mycket tyder pÄ motsÀttningarna i kretsen kring presidenten i dessa frÄgor lett till att det Ànnu inte finns en klar linje.

I gÄr uttalade sig utrikesminister Pompeo positivt om de samtal han haft i Washington med den kinesiska utrikes- och försvarsledningen, men samtidigt gick presidentens handelsrÄdgivare Navarro till öppet angrepp pÄ de företrÀdare för nÀringslivet som vill tro pÄ en positiv utgÄng av samtalen.

Mitt tips Àr att det kommer att landa nÄgonstans dÀremellan. President Trump kommer att sÀga att Xi Jinping Àr en stor och nÀra vÀn, ett antal processer för att sortera ut frÄgor kommer att sÀttas upp, nya tullhöjningar skjuts upp men det mesta kommer att förbli olöst.

Den amerikanska Kina-politiken har tydlig förÀndrats, och det skall sÀgas att detta Àr en utveckling som har ett betydande stöd hÀr och som inleddes redan innan Trump tÄgade in i Vita Huset men som fÄtt ny skÀrpa de senaste mÄnaderna.

I Peking har man nu sannolikt kommit fram till slutsatsen att denna förÀndring Àr lÄngsiktig, och alldeles sÀkert pÄgÄr det en diskussion om vilka konkreta politiska slutsatser det skall leda till.

Rent ekonomiskt understryker nu den kinesiska ledningen att man fortsÀtter att öppna upp sin ekonomi. Xi Jinping höll stort tal pÄ den stora handelsmÀssan i Shanghai, och det förmedlades dessutom till amerikansk publik i helsidesannonser i ledande tidningar.

Och detta sammanfaller ju internt i Kina med att man nu erinrar om att det denna höst Àr 40 Är sedan rodret lades om och man beslutade att steg för steg öppna upp Kina mot omvÀrlden. Det kommer att talas mycket om detta.

Men ingenting av detta förÀndrar att det Àr tydligt att relationen mellan USA och Kina nu gÄtt in i en tydligare fas av strategisk rivalitet, och att detta kommer att pÄverka politiken pÄ mÄnga omrÄden.

Även utvecklingen i Nordkorea kommer sjĂ€lvfallet in i det sammanhanget.

Dialogen med Pyongyang har i allt vÀsentligt avstannat, och det Àr tydligt att regimen dÀr kommer att bromsa framsteg sÄ lÀnge man inte fÄr nÄgra lÀttnader i den amerikanska politiken av maximala sanktioner.

En viss förÀndring av den amerikanska attityden torde vara pÄ gÄng, men sannolikt otillrÀcklig för att fÄ frÄgorna att röra sig framÄt. Tills vidare fÄr Washington böja sig med att det i alla fall inte sker ytterligare tester av kÀrnvapen eller lÄngrÀckviddiga missiler.

I en annan del av vÀrlden har nu striderna kring hamnstaden Houdeida i Jemen, som Àr av alldeles avgörande betydelse för humanitÀr hjÀlp, trappats upp. De talas om intensifierade saudiska flyganfall.

En tolkning av detta Àr att det Àr möjligheten av att FN-medlaren Griffiths lyckas fÄ ihop samtal, och att USA nu för första gÄngen tydligt krÀver en vapenvila, som nu lett till att man försöker skaffa sig positioner inför samtal och möjlig vapenvila.

Det mönster Àr inte obekant frÄn situationer som denna, men det finns ocksÄ en betydande rusk för att upptrappade strider som dessa leder till att freden blir mer avlÀgsen.

Mycket tyder dock pÄ att det amerikanska tÄlamodet med den saudiska politiken i detta avseende börjar att rinna ut, och det Àr förvisso hög tid.

För mig har det varit styrelsesammantrÀde med RAND Corporation hÀr, men i anslutning till det hade vi ocksÄ videokonferens i gÄr mellan kontoren hÀr och i Washington för att gÄ igenom olika delar av den internationella utvecklingen. Inte minst handlade detta om utvecklingen i Europa och vÄrt nÀrmaste nÀromrÄde.

Men nu vÀnder jag hemÄt igen.

HÀr lyser solen och allt fler Äker runt pÄ de elscooters som har blivit pÄtagligt populÀra. NÀr jag blickar bort mot Malibu verkar gÄrdagens stora brÀnder ha lagt sig nÄgot, men i media rapporteras om de betydande skadorna sÄvÀl av den branden som den i norra Kalifornien.

I morgon förvÀntas jag vara tillbaka i Stockholm igen.

SÄ vad hÀnder i november 2020?

Carl Bildt (m) - 9 November, 2018 - 02:23

SANTA MONICA: För omvÀrlden handlar resultatet av det amerikanska mellanÄrsvalet mindre om vad detta innebÀr för USA:s politik under de nÀrmaste tvÄ Ären Àn vad det sÀger om möjligheten för Donald Trump att bli Ätervald för Ànnu en fyraÄrsperiod 2020.

Det innebÀr förvisso inte att det som hÀnder omedelbart saknar intresse, men nÀr det gÀller USA:s internationella agerande Àr presidentens konstitutionella stÀllning sÄ stark att demokraternas övertagande av majoriteten i representanthuset i detta avseende inte Àndrar situationen pÄ nÄgot mer markant sÀtt.

Mer betydelsefullt Àr om det kommer att ske ytterligare personella förÀndringar av betydelse. Inte minst i Europa ses försvarsminister Mattis som en stabiliserande kraft, och skulle rykten om att han skall lÀmna visa sig vara sanna kommer det tveklöst att utlösa oro.

I media hÀr saknas inte försök att dra slutsatser av tisdagens val gör vad som kan hÀnda 2020, men nÄgon entydig slutsats finns knappast.

MÄnga demokrater hade nog hoppats att resultatet skulle bli Àn bÀttre, men det var nog sÄ att presidentens retorik nÀr han sade att han levererade resultat medan de mest levererade raseri fick ett visst genomslag. Och ekonomin gÄr som sagt mycket bra just nu.

Men fortsÀttningen Àr vad som avgör.

Sannolikt kommer nu Nansi Pelosi tillbaka som representanthusets talman, men med sin relativt radikala agenda lyckas hon faktiskt var mindre populÀr Àn t o m presidenten.

Och blir det demokratiska agerandet med olika undersökningar och förhör överdrivet konfrontatoriskt riskerar det att snarare spela presidenten i hÀnderna. Skulle man börja tala riksrÀtt skulle sÄ alldeles definitivt bli fallet.

Avgörande för demokraterna blir nu att fÄ fram en krets av personer ur vilken en person som med trovÀrdighet och kraft kan utmana president Trump i valet i november 2020 kan trÀda fram.

Och för det har man vÀl ungefÀr ett Är pÄ sig. En vecka kan vara en lÄng tid i politiken, brukar man sÀga, men ett Är Àr i dessa hÀnseenden inte alltför lÀnge.

Skulle demokraterna lyckas undvika fallgroparna, och fÄ fram en rimlig kandidat, borde deras möjligheter dock vara goda. Det Àr dock tvÄ viktiga reservationer.

PÄ den republikanska sidan Àr det tydligt att Donald Trump nu erövrat det parti dÀr för tre Är sidan knappast nÄgon i mer eller mindre ledande stÀllning ville veta av honom.

Och han mobiliserar aggressivt dess nya bas. Mindre urban, nÄgot mindre utbildad, nÄgot Àldre.

Men han vidgar den inte och han förlorar pÄ marginalen. Trenderna Àr inte positiva.

För tvÄ Är sedan var det Hillary Clinton och demokraterna som förlorade valet i högre grad Àn vad det var Donald Trump och republikanerna som vann det.

Och möjligheten för att det mönstret kommer att upprepas kan alls inte uteslutas.

VÀgen fram till 2020, och den inleddes i gÄr, kommer att avgöra hur det gÄr 2020. Och mycket i den kommande internationella utvecklingen Àr beroende av det.

Ökad polarisering i USA sannolik.

Carl Bildt (m) - 8 November, 2018 - 06:35

SANTA MONICA: En sak Ă€r alldeles tydlig efter mellanĂ„rsvalet hĂ€r i USA – polariseringen och konfrontationen i den amerikanska politiken riskerar att öka Ă€n mer.

President Trump höll efter valresultatet en presskonferens dÀr han gjorde klart att försök frÄn demokraternas sida att utnyttja sin majoritet i representanthuset till olika typer av undersökningar riktade mot honom kommer att ses som en krigsförklaring och besvaras som sÄdan.

Att detta kommer att avskrÀcka demokraterna Àr fick höggradigt osannolikt.

Och nÀr presidenten dÀrefter avskedade justitieministern Jeff Sessions uppfattades detta som ett försök att kontrollera den s k Mueller-utredningen eller t o m att lÀgga ner den helt sÄgs detta av Ätskilliga just som en krigsförklaring.

SjÀlva valresultatet har i media nu pÄ kvÀllen nÀrmast kommit i skymundan av detta drama.

Demokraterna erövrade, som vÀntat, kontrollen över representanthuset, och republikanerna bibehöll, som vÀntat, sin kontroll över senaten.

Och det innebÀr ju att den unika situation som rÄtt de senaste Ären, med ett parti kontrollerande sÄvÀl Vita Huset som kongressens bÀgge kamrar, nu Àr över. Och med stor sannolikhet innebÀr det att möjligheten att fÄ igenom större beslut under de kommande tvÄ Ären sannolikt kommer att vara begrÀnsade.

Valresultatet kunde ha varit Àn vÀrre för republikanerna, men borde egentligen ha varit betydlig bÀttre.

Och det sÀger jag mot bakgrund av att den amerikanska ekonomin nu gÄr pÄtagligt bra, Àven om de senaste mÄnadernas försvagning pÄ börden möjligen Àr ett förebud om att toppen nÀrmar sig.

Men med en sÄdan ekonomisk utveckling borde det regerande parti egentligen haft ett bÀttre resultat. SÄ blev det inte. Men inte heller blev den det jordskred för den demokratiska oppositionen som delar av denna nog hade hoppats pÄ.

Nu ligger fokus naturligt nog pÄ presidentvalet i november 2020, och redan nÀsta Är kommer det kommande valet sannolikt att dominera den politiska scenen hÀr. Och uppenbart Àr att Trump tÀnker stÀlla upp, slÄss och vinna.

Hur förutsÀttningarna för det ser ut ger möjligen de mÄnga valresultaten hÀrifrÄn viss insikt i.

SÄ jag fÄr Äterkomma nÀr svallvÄgorna av avskedandet av Sessions lagt sig nÄgot och analyser av de olika valresultaten börjar att strömma in.

Om ocksÄ val i USA och osÀkerheter i Europa.

Carl Bildt (m) - 7 November, 2018 - 09:04

ARLANDA: Fortfarande Àr det en relativt mild och angenÀm november, men molnen ligger pÄtagligt lÄgt hÀr ute vid Arlanda och landskapet försvinner i ett allt grÄare dis.

Nyheterna domineras av resultaten av de olika valen i USA.

Som det ser ut nu förefaller det mig att ha gÄtt ungefÀr som de olika instituten föresprÄkat, men möjligen marginellt bÀttre för republikanerna.

Men jag avvaktar med vidare kommentarer.

Just nu vÀntar jag pÄ att mitt plan skall lyfta mot Los Angeles, och nÀr jag vÀl Àr framme dÀr kommer allt att vara slutrÀknat och de möjligen mer intressanta kommentarerna börja infinna sig.

Och dÄ fÄr jag Äterkomma dÀrifrÄn.

Regeringsprocessen hÀr hemma avstÄr jag i dag frÄn vidare kommentarer till.

Vi gĂ„r mot en statsministeromröstning sannolikt pĂ„ onsdag nĂ€sta vecka. DĂ€refter – pĂ„ det ena eller det andra sĂ€ttet – Ă€r vi inne i ett helt nytt skede och det finns anledning att tĂ€nka efter mycket noga hur alternativen dĂ„ ser ut.

I gÄr trÀffades EU:s finansministrar i Bryssel, och Sverige tillhörde de lÀnder som satte stopp för kommissionens av frÀmst Frankrike starkt understödda förslag att lÀgga en sÀrskild omsÀttningsskatt pÄ större företag i den digitala sektorn.

Och det gjorde vi alldeles rÀtt i.

PÄ sikt Àr det ingen tvekan om att det finns anledning att diskutera hur framvÀxten av den digitala ekonomin kommer att pÄverka skattebaser och leda till nödvÀndigheten av att anpassa skattesystemet.

SÄ har det varit förr nÀr det gÀller stora ekonomiska systemskiften. Och inom ramen för OECD har ocksÄ inletts en diskussion kring detta med mÄlet om nÄ fram till en bred global konsensus.

DÀr Àr vi dock inte Àn, och att EU i nÄgon slags halvamerikanskt nit dÄ skulle springa i förvÀg med ett förslag som sannolikt frÀmst skulle missgynna europeiska företag i den hÄrdnande globala konkurrensen förefaller mindre vÀl betÀnkt.

Tanken var att lÀgga skatt pÄ omsÀttning snarare Àn pÄ vinst. Det sÀger sig sjÀlvt att det frÀmst drabbar företag i ett inledande expansionsskede. Det tar ju ofta tid innan företag i denna sektor börjar uppvisa rejÀla vinster.

Nu stoppades förslaget, och Àven om diskussionen förvisso kommer och bör fortsÀtta, bör EU nu koncentrera sig pÄ att medverka i den globala diskussionen kring vÀgar framÄt.

Förr eller senare kommer alla att ha ett intresse av detta.

Men diskussionen visar Äter betydelsen av de europeiska och globala processerna för vÄr egen utveckling. Nu kunde vÄr s k övergÄngsregering agera i Bryssel med stöd av en bred politisk enighet hemma i frÄgan, men i övrigt Àr ju risken att vi hÄller pÄ att tappa mark.

Finland har nu undertecknat avtalet om att gÄ med i den s k europeiska interventionsstyrka som Frankrike tagit initiativ till, medan Sverige tvekat och tövat och hamnat mer eller mindre hopplöst pÄ efterkÀlken.

Det finns flera skÀl till att detta Àr ett viktigt initiativ, inte minst dÀrför att det ocksÄ inkluderar Storbritannien.

Och i dessa tider av tragisk och kaotisk Brexit har vi ett mycket stort intresse av att bibehÄlla Storbritannien i varje struktur och samarbete relaterat till den europeiska sÀkerheten.

Det Ă€r ett entydigt svenskt intresse – men vi verkar saknar förmĂ„gan att formulera svensk politik. Den aktuella situationen försvĂ„rar sjĂ€lvfallet, men denna tvekan och tövan fanns dĂ€r ocksĂ„ tidigare.

Men nu Àr det Santa Monica borta i USA som vÀntar pÄ mig.

DÀr ligger huvudkontoret för den stora tankesmedjan och forskningsinstitutet RAND, i vars styrelse jag som enda utlÀnning sedan ett antal Är tillbaka ingÄr.

Och i kvÀll inleds vÄrt styrelsesammantrÀde med informell middag vid randen av Stilla Havet.

Inför viktig vecka.

Carl Bildt (m) - 4 November, 2018 - 17:43

STOCKHOLM: För min del har den vecka i allt vÀsentligt varit en angenÀm vecka hör hemma i Stockholm. SÄdant skadar förvisso inte.

Efter den gÄngna veckans försök till gruppterapi Àr det i morgon dags för att lÄta försöken att bilda regering övergÄ i skarpt lÀge. Nu mÄste talmannen lÀgga förslag, och riksdagens partier mÄste i votering visa allvar.

NÄgon annan vÀg finns inte.

Vad detta kommer att resultera i finns det i skrivande stund inga garantier för.

Jag förblir av uppfattningen att det rimligaste vore att först pröva förslaget om Ulf Kristersson som statsminister i en alliansregering först.

En sÄdan skulle, enligt min mening, ha de klart bÀsta förutsÀttningarna att leverera den politik Sverige behöver.

Om det förslaget i en votering stoppas eller tolereras av Sverigedemokraterna kan vi inte veta sÀkert förrÀn voteringen sker. Och det skulle förvisso se underligt ut om centen och/eller liberalerna inte ens ville gÄ fram och testa denna möjlighet.

Skulle de inte vara med pÄ att gÄ fram med det förslaget bör talmannen lÀgga ett annat förslag. Rimligen bör han dÄ lÀgga fram Stefan Löfven trots det att det torde vara sÄ gott som sÀkert att det fÀlls.

Och dĂ€refter börjar det i sĂ„ fall bli riktigt skarpt – och dĂ„ fĂ„r vi Ă„terkomma till det.

Nyvalet Àr i slutÀndan en möjlighet, men ingenting talar i dagslÀget för att ett sÄdant skulle förÀndra det grundlÀggande parlamentariska lÀget. Mandat skulle förskjutas, hit eller dit, men problemet skulle bestÄ.

SĂ„ det blir en intressant vecka.

I Norge avgjordes i fredags en lÄngdragen regeringsdramatik nÀr landsmötet i lilla Kristeligt Folkparti med röstsiffrorna 98 mot 90 röstade ned partiordförandens förslag att fÀlla den borgerliga regeringen Solberg och gÄ över till att stödja en röd regering.

Nu vÀntar i stÀllet förhandlingar om att utvidga regeringen Solberg, och vad som hÀnder i Arbeiderpartiet, dÀr besvikelsen struligt nog Àr stor, ÄterstÄr att se.

Norge Àr ju samtidigt skÄdeplatsen för den stora Nato-övningen Trident Juncture med betydande ocksÄ svenskt och finskt deltagande.

Den svenska andra brigadstaben leder just nu svenska och finska förband i fördröjningsstrider i mellersta Norge, och F21 och LuleÄ flygplats har ju nÀrmast förvandlats till en amerikansk flygbas. Dess Gripen-flygplan som Àr en del av övningen Àr i stÀllet baserade i Bodö i Norge.

HÀr hemma var det stor uppmÀrksamhet kring förra Ärets stora Aurora-övningen, men hÀr handlar det om nÄgonting som i alla avseenden Àr betydligt större.

PÄ den internationella scenen ligger uppmÀrksamheten under de kommande dagarna dels pÄ ikrafttrÀdandet av de amerikanska sanktionerna mot Iran och dels pÄ det amerikanska mellanÄrsvalet pÄ tisdag och dess konsekvenser.

Att USA lĂ€mnat det viktiga nukleĂ€ra avtalet med Iran Ă€r ett elĂ€nde, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge förefaller det som om Iran fortfarande respekterar det fullt ut, vilket Ă€r viktigt. Vart de nya sanktionerna egentligen syftar Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klart – en sammanhĂ€ngande och logisk Iran-politik saknas sĂ„ gott som helt frĂ„n amerikansk sida.

Sanktionerna nu riktar sig i allt vÀsentligt mot europeiska företag och mot EU:s rÀtt och möjlighet att sjÀlv besluta om sin utrikespolitiska linje. Det gör dem Àn mer oacceptabla.

MellanÄrsvalet har jag skrivit om i samband med ett av mina besök i USA under de senaste mÄnaderna, och för ögonblicket Àr det knappast sÄ mycket att tillÀgga i den delen.

SjÀlv Àr jag kvar hÀr nÄgra dagar till, men pÄ onsdag landar jag i USA och kommer att vara dÀr nÄgra dagar, vilket ger anledning att Äterkomna med reflektioner om valets konsekvenser frÄn den amerikanska vÀstkustens perspektiv,

Samtidigt Àr det i Helsingfors kongress med det europeiska Folkpartiet EPP inför de viktiga Europaparlamentsvalen i maj.

Utan att ha vela gÄ med pÄ en öppen debatt mellan de tvÄ kandidaterna till partiets toppkandidatposition Alexander Stubb och Manfred Weber kommer man sÀkert att ha sytt ihop en majoritet för den senare. SÄ mycket av genuin öppenhet handlar det knappast om.

Var detta i slutÀndan kommer att betyda ÄterstÄr att se.

EPP-kongressen blir dessutom Angela Merkels sista framtrÀdande i detta forum i egenskap av partiledare för CDU, och hennes budskap kommer att bli viktigt. Dynamiken och dramatiken mellan henne och Ungerns premiÀrminister Victor Orban blir med all sannolikhet kongressens kÀrna.

Hur sedan politiken utvecklas i Berlin ÄterstÄr att se.

Vad jag skrivit om tidigare – kollaps för SPD, stillastĂ„ende för AfD och tydlig uppgĂ„ng för de Gröna – har sedan dess förstĂ€rkts ytterligare.

Och i opinionsundersökningarna om ny CDU-ledare har Friedrich Merz intagit en tidig ledning. Jag kÀnner honom rimligt vÀl frÄn tidigare Är, vi har stött pÄ varandra dÄ och dÄ ocksÄ sedan dess, och han Àr utan tvekan en mycket kapabel politiker.

Men oskrivet Àr bÀst. Det ÄterstÄr mer Àn en mÄnad till det avgörandet. Mycket kommer att hÀnda.

Just nu Àr den intressantaste frÄgan dock om Sverige skall fÄ en ny regering.

Val i omvĂ€rlden – och snart skarpt i Sverige.

Carl Bildt (m) - 28 October, 2018 - 17:58

STOCKHOLM: Det fruktansvÀrda attentatet not synagogan i Pittsburgh visar Äter de faror som finns nÀr retorik som Àr mer eller mindre öppet antisemitisk fÄr ett fritt spelrum.

Och tragedin i USA stannar ju inte vid detta.

En fanatisk Trump-anhÀngare i Florida skickar brevbomber till George Soros, Barck Obama och andra för att fÄ utlopp för de aggressioner han hetsats upp till.

Polariseringen av det politiska klimatet i USA börjar att nÄ farliga höjder.

Och det Àr mÄhÀnda vÀrt att notera att dessa dÄd inte begÄs av invandrare, muslimer eller andra frÄn frÀmmande lÀnder. President Trump brukar ju inte vara sen att mÄla den bilden nÀr nÄgonting hÀnder i andra lÀnder.

HÀr handlar det om inhemskt vÄld och inhemskt hat som inte kan skyllas pÄ omvÀrlden eller pÄ andra.

NÀr detta skrivs sent pÄ söndag eftermiddag vet vi ingenting om utgÄngen av dagens val i Hessen, Georgien eller Brasilien.

OpinionsmÀtningarna i Hessen pekar pÄ ett dÄligt val för CDU, ett Àn sÀmre val för SPD och ett mycket bra val för de gröna. StÄr detta ser sig det it som i Bayern för tvÄ veckor sedan.

Det som Àr vÀrt att notera Àr att det knappast finns tecken pÄ nÄgon framvÀllande populistisk vÄg. AfD finns, och har stöd, men förefaller att ha stannar pÄ den nivÄ de hade för nÄgot Är sedan.

Det Àr inte dÀr dramatiken i den tyska politiska utvecklingen nu ligger. Men nÀr ett valresultat föreligger finns det nog anledning att Äterkomma.

I Georgien vÀljs president, vilket inte saknar betydelse Àven om Àmbetet numera har tÀmligen begrÀnsad makt.

USA:s sÀkerhetsrÄdgivare John Bolton passerade förbi Tbilisi för nÄgot dygn sedan för att markera den betydelse man gÀster vid landet. Angela Merkel var ju dessutom dÀr för nÄgon mÄnad sedan.

Jag kÀnner mer eller mindre vÀl de ledande kandidaterna i valet, och Àven om det finns viktiga skillnader tror jag knappast att vi kommer att se nÄgon avgörande förÀndring av den politiska kursen i landet.

DÄ Àr Brasilien betydligt mer dramatiskt.

Högerpopulistiske Jair Bolsonaro Àr klar favorit, och vad en seger för honom kommer att innebÀra ÄterstÄr att se. Under valrörelsens slutskede har delar av hans retorik varit starkt orovÀckande.

Men Brasilien Àr ett land dÀr kongressen spelar stor roll, och dÀr dessutom domstolsvÀsendet Àr bÄde oberoende och starkt. Och det kommer sÀkert att i viktiga avseenden begrÀnsa hans möjligheter.

Om en mÄnad kommer jag att ha anledning att besöka sÄvÀl Brasilia som Sao Paulo i Brasilien och dÄ kommer det kanske att vara möjligt att bÀttre se vart utvecklingen i detta viktiga land Àr pÄ vÀg.

HÀr hemma gÄr sökandet efter en ny regering i morgon in i en ny fas.

Allt tyder pÄ att Stefan Löfven inte lyckats finna underlag för en regering, och att bollen dÀrmed gÄr tillbaka till talmannen. Och han kommer i sin tur att lyssna pÄ alla partiledare under morgondagen innan han redovisar en slutsats.

Starka skÀl talar enligt min mening för att det nu Àr dags för att gÄ till skarpa voteringar i riksdagen för att stÀlla saker pÄ dess spets.

En alliansregering under Ulf Kristersson kan bildas om Sverigedemokraterna lÀgger ner sina röster. Huruvida de til syvende og sidst kommer att göra det vet vi inte, och det finns i grunden bara ett sÀtt att ta reda pÄ den saken, nÀmligen att pröva.

FrÄn vÀnsterhÄll sÀger man stÀndigt att en sÄdan regering skulle bli beroende av Sverigedemokraterna, men det Àr knappast korrekt.

Den lÀgger sjÀlvstÀndigt sina förslag till riksdagen, och hotas ju bara nÀr socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gÄr samman mot dem. Det kan förvisso inte uteslutas, men dÄ fÄr den situationen hanteras dÄ, och hur Àr sjÀlvfallet starkt beroende av vilken frÄga det konkret handlar om.

Regeringen Löfven har ju drabbats av Ätskilliga nederlag i riksdagen under de senaste fyra Ären. Och man accepterade ju t o m att sitta kvar nÀr riksdagen fattade beslut om att det var allianspartiernas budget som gÀllde.

Det blir dessvÀrre sannolikt en svagare regering Àn vad man skulle ha önskat, men bÀttre Àn att landet som nu riskerar att driva vind för vÄg under en lÀngre period. Vi stÄr inför viktiga avgöranden.

För min del blir det i allt vÀsentligt en vecka hÀr hemma, vilket kÀnns skönt. I morgon blir det dock en kort utflykt till London igen.

Bekymmer i Europa.

Carl Bildt (m) - 26 October, 2018 - 11:54

LONDON: Det blev ett snabbt besök hÀr i London med diskussion i initierad och relevant krets frÄn lite olika delar av Europa kring de frÄgor som nu vÀxer allt större och större.

Vart Àr vi pÄ vÀg? Hur kan stabiliteten sÀkras? Driver vi mot nÄgonting som vi riskerar att förlora kontrollen över?

Och vad kan olika europeiska aktörer göra i denna situation?

Som vanligt mer frÄgor Àn svar, men ÀndÄ blev det en del trÄdar som det kan finnas anledning att nysta vidare kring.

Nu bÀr det hem till Stockholm dÀr jag fortfarande inte ser nÄgon regering i sikte.

FÀderneslandet överlever vÀl det ett tag, men faktiskt inte sÄ sÀrskilt lÀnge till. Det finns viktiga uppgifter att ta itu med för att förbereda oss för mer besvÀrliga tider framöver.

Jag minns hur jag för fyra Är sedan som efter Ätta Är just avgÄngen utrikesminister uppsökte den alldeles nyss tilltrÀdde statsministern för att lÀmna över nÄgra Àrenden och ge nÄgra bedömningar om utmaningar som skulle komma.

I den föregÄende valrörelsen hade bland annat jag försökt att peka pÄ hur vÀrlden dÀr ute höll pÄ att förÀndras. Jag hade talat om risken för stora flyktingströmmar, och om ett betydligt skÀrpt sÀkerhetspolitiskt lÀge.

Och dÄ sade jag bl a att vi behövde skÀrpa samordningen av sÀkerhetspolitikens olika instrument pÄ ett helt annat sÀtt Àn vad som ditintills hade varit fallet. Och pekade pÄ gamla utmaningar som det nu fanns tecken pÄ att de började Äterkomma.

SÄ mycket har det vÀl inte blivit av det jag tyckte var nödvÀndigt. PÄ viktiga omrÄden har Sverige varit mindre alert och mindre framÄtseende Àn vad utvecklingen stÀllde krav pÄ och vad vi faktiskt sett i andra lÀnder.

Sedan dess har situationen blivit avsevÀrt mer utmanande.

Storbritannien driver ut i osÀkerhet, det europeiska samarbetet stÄr och hackar och USA riskerar ser ut att gÄ frÄn att vara en stabiliserande till att bli en destabiliserande kraft.

Den digitala utvecklingen, med en allt tydligare kinesisk roll, gör rasande snabbt. Ryssland har under ett decennium satsat cirka tusen miljarder dollar pÄ militÀr modernisering.

Vore jag politiskt aktiv just nu skulle jag nog inte frÀmst prioritera tiotals miljarder för att sÀnka skatten för pensionÀrer. Jag skulle prioritera satsningar pÄ vÄr sÀkerhet i vid bemÀrkelse betydligt högre.

Och jag skulle sÀtta det nordiska och det europeiska samarbetet i hela bredden av sÀkerhetsfrÄgor mycket högre Àn vad nÄgon just nu verkar vara intresserad av.

Det handlar ocksĂ„ om lĂ€nken över Atlanten – men den riskerar i framtiden att vara mer osĂ€ker Ă€n vad vi hade hoppats pĂ„. Vi mĂ„ste gardera oss.

FrÄgor som dessa diskuteras runt om i Europa i dag. Stockholm mÄste vakna upp.

Nu stundar helg – men en helg med viktiga val.

Delstatsvalet i Hessen i Tyskland kan mycket vÀl komma att fÄ konsekvenser för stabiliteten i regeringen i Berlin.

Presidentvalet i Georgien skall man inte heller bortse frÄn betydelsen av.

Och andra omgÄngen av presidentvalet i Brasilien ser ju ut att fÄ ett dramatiskt resultat.

Sverige behöver en regering. Inte för att administrera, utan faktiskt för att regera.

Samtal i Warszawa – och alldeles unikt i Stockholm.

Carl Bildt (m) - 25 October, 2018 - 13:36

WARSZAWA: SÄ stÄr jag i begrepp att lÀmna den polska huvudstaden efter nÄgra intensiva och intressanta dygn hÀr.

Polen Àr och förblir ett viktigt land i vÄr del av Europa.

Det blev en mycket trevlig middag med min gamle kollega Radek Sikorski, och det talas mycket hÀr i dessa dagar om att det nu Àr tio Är sedan det s k Eastern Partnership för EU som vi gemensamt tog initiativ till sattes upp.

Den politiska utvecklingen i landet saknar ju inte heller intresse.

Lokalvalen hÀr förra helgen innebar att regerande PiS konsoliderade och stÀrkte sin stÀllning pÄ landsbygden medan den liberala oppositionen stÀrkte sig i de större stÀderna, inte minst hÀr i Warszawa.

De lÀngre trenderna verkar dock nu snarare peka i den liberala oppositionens favör om man ser till dess olika möjligheter till koalitioner.

I fredags kom EU domstolens avgörande om ÄtgÀrder som regeringen hÀr vill göra för att fÄ kontroll över författningsdomstolen, och i allt vÀsentligt underkÀndes dessa ÄtgÀrder.

Det Àr viktigt i sak, men Àn viktigare Àr att notera att i alla fall hitintills förefaller det beslutet att respekteras, och det Àr i sÄ fall en viktig utveckling.

Men huvudsyftet med mitt besök hÀr var att delta pÄ den stora Ärliga sÀkerhetskonferensen.

Och det var deltagande i paneler om utvecklingen pĂ„ Balkan, om den digitala omvandlingen av vĂ„ra samhĂ€llen och om utmaningar i Mellersta Östern.

Nu bÀr det vidare till London för en middag och sedan hem igen i morgon.

Av lÀtt insedda skÀl har jag avstÄtt frÄn att i sak kommentera förslaget frÄn den moderata valberedningen inför Europa-valet.

Men nÄgot mÄste i alla fall sÀgas.

Jag kontrollerade med min företrÀdare som moderat partiordförande Ulf Adelsohn, och vi konstaterade gemensamt att det aldrig förekommit att man helt och hÄllet sparkat ut en kandidat som nominerats av mÄnga förbund och föreningar frÄn partiets listor.

Det har förvisso förekommit att kandidater av olika slag placerats ner. Eller upp.

Men att helt och totalt sparka ut en kandidat frĂ„n listan – det Ă€r en Ă„tgĂ€rd helt unik i den moderata partihistorien.

Vilka skÀl man hade för detta unika agerande fÄr de ansvariga redogöra för.

Jag kunde bara notera att det antyddes att ett skÀl för att kasta ut kandidaten helt frÄn listan var att det fanns en risk för att vederbörande blev vald Àven om vederbörande hade en lÀgre placering.

OcksÄ detta Àr ju, försiktigt uttryckt, lite originellt.

Normalt brukar man se det som en fördel om kandidater Àr sÄ populÀra att de blir valda.

Jag vill inte utesluta att sista ordet inte Àr sagt i denna frÄga.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 20:03.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2018, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson