Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Riksdagspartier

Centerpartiet


Kristdemokraterna


Liberalerna


Miljöpartiet

Moderaterna


Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Om extremisters provokationer, vÀgen framÄt mot Nato, stridsvagnar till Ukraina och oro i och kring Jerusalem.

Carl Bildt (m) - 29 January, 2023 - 17:38

STOCKHOLM: Den gÄngna veckan bjöd pÄ sin dramatik med genombrottet nÀr det gÀllde att leverera stridsvagnar till Ukraina men ocksÄ spÀnningar mellan Sverige och Turkiet.

De senare var tydligt och medvetet framprovocerade av extremister med det uttalade syftet att sabotera Sveriges och Finlands anslutning till Nato.

SÄdana finns som bekant bÄde pÄ den extrema höger- och pÄ den extrema vÀnsterkanten, och i veckan som gick marscherade de nÀstan bokstavligen hand i hand i demonstrationer och provokationer.

Att detta ledde till reaktioner i ett Turkiet i ett kÀnsligt politiskt skede var inte förvÄnande. Reaktionerna var starka frÄn president Erdogan, som gavs ett tacksamt Àmne för kÀnslofyllda tal, men ocksÄ den turkiska oppositionen var tydlig i frÄgan.

Och dÀrtill kom ju mer eller mindre omfattande reaktioner i olika delar av den muslimska vÀrlden. En del av dessa var sÀkert regisserade, men Ätskilligt inte desto mindre pÄtagligt genuina.

Bakom kulisserna har UD sÀkert haft att hantera sÄvÀl omfattande kommunikation med den muslimska vÀrldens lÀnder för att klargöra Sveriges stÀllning som ett tolerant och öppet samhÀlle, som konkreta problem nÀr det gÀller sÀkerheten för svenska representanter och intressen i olika lÀnder.

Och jag ser att statsministern kallat riksdagens partier till information och diskussion i Àrendet pÄ tisdag. Det Àr viktigt.

I vÄr inhemska debatt talas om att rÀtten att brÀnna koranen Àr en viktig del av vÄr yttrandefrihet, och att denna i sin tur Àr absolut och inte fÄr rubbas.

Det senare Àr ju inte korrekt.

Det finns tydliga grÀnser i vÄr lag, och dessa grÀnser har ju dessutom skiftat över tiden. Hatbrott, hets mot folkgrupp och uppvigling Àr tydligt förbjudna i vÄr lagstiftning, och sedan handlar det ju om hur domstolar vÀljer att i konkreta fall tolka dessa bestÀmmelser.

I media ser jag nu uppgifter om att en person har planer pÄ att söka tillstÄnd för att brÀnna heliga Torah-rullar utanför den israeliska ambassaden, och det kommer i sÄ fall att bli ett pÄtagligt kÀnsligt Àrende att hantera.

SjÀlv skulle jag tycka att det vore konstigt om detta i sÄ fall inte prövades som ett hatbrott, men det skulle ju omedelbart leda till frÄgan om varför inte samma sak skedde med den medvetet provokativa brÀnningen av koranen.

Hur som helst har detta nu lett till en paus i de fortsatta kontakterna mellan Turkiet, Finland och Sverige. I sig behöver det inte innebÀra nÄgot större problem. En viss avkylning kan vara pÄ sin plats.

Och hur som helst Àr det uppenbart att det nu blir en frÄga om att avvakta utgÄngen av det turkiska president- och parlamentsvalet i maj.

Dess utgÄng Àr höggradigt oviss, och vi har all anledning att försöka att undvika att extremister av olika inriktning och nationalitet gör vÄr sÀkerhet till en spelbricka i detta.

Det var Ätskillig diplomati mellan Washington och Berlin som gjorde att det till slut lossnade nÀr det gÀllde att leverera stridsvagnar till Ukraina.

President Biden gick med pÄ att leverera ett 30-tal Abrams och förbundskansler Scholz öppnade dÀrmed för dels tvÄ bataljoner Leopard frÄn Tyskland sjÀlvt och dÀrefter grönt ljus för andra lÀnder som vill leverera Leopard ur sina förrÄd.

Politiskt var detta mycket betydelsefullt, och militÀrt kommer det successivt att fÄ sin betydelse ocksÄ, Àven om den saken ligger Ätskilliga mÄnader framÄt. Den amerikanska vagnarna lÀr knappast komma före mot slutet av Äret.

Kanske kan det möjliggöra uppsÀttning av tvÄ brigader med dels dessa stridsvagnar och dels de stridsfordon som ju Sverige och USA kommer att leverera. En sÄdan styrka avgör kanske inte kriget, men kan ge Ukraina en viktig ocksÄ offensiv förmÄga.

Vad som sker bakom kulisserna i Moskva vet vi föga om, men det som blÀnker förbi tyder dels pÄ att motsÀttningarna mellan olika krigsherrar Àr ökande och dels pÄ att tröttheten med kriget som sÄdant Àr i tilltagande.

Men propagandan trappas upp, och nu handlar det om en Rysslands försvarskamp som beskrivs med paralleller frÄn 1812 och 1941. Att detta var ett anfallskrig som Vladimir Putin startade för elva mÄnader sedan vill man inte riktigt kÀnnas vid i den officiella retoriken.

OcksÄ frÄn andra delar av vÀrlden kommer oroande nyheter i dessa dagar.

I Jerusalem och pÄ VÀstbanken trappas vÄldet upp, och det ena blodsdÄdet följer det andra, och det underlÀttas inte av att Israel nu fÄr en regering med bekymmersamma högerextrema inslag.

USA:s utrikesminister Blinken Àr nu pÄ vÀg till Jerusalem och Ramallah för att se om det gÄr att förhindra en ny vÄldsspiral. OcksÄ EU:s röst behövs i denna situation.

För min del stundar en vecka till större delen i Stockholm men ocksĂ„ tvĂ„ dagar i London för lite olika diskussioner. Denna gĂ„ng kanske jag hinner med en bokhandel ocksĂ„ – det missades vid förra veckans besök.

Om intryck efter nÄgra dagar i Davos, Europas efterslÀpning och den viktiga respekten för andra.

Carl Bildt (m) - 22 January, 2023 - 21:49

STOCKHOLM: Fyra dygn i Davos under veckan som gick var lite av en djupdykning i den globala ekonomins situation just nu.

Jag vet inte nĂ€r jag första gĂ„ngen kom till dessa möten, men det var vid det hĂ€r laget Ă„tskilliga decennier sedan. Det bör ha varit nĂ„gon gĂ„ng mot mitten av 1980-talet – och Ă„tskilligt har intrĂ€ffat sedan dess.

Davos-mötenas glansperiod var vÀl 1990-talet och lite lÀngre. Globalisering och liberalisering var de dominerande trenderna, liksom demokratisering, Àven om just det kanske inte dominerat just Davos.

Det globala liberala systemskiftet öppnade upp nya möjligheter nÀr tillvÀxten sköt fart och allt fler delar av vÀrlden fick del av dess frukter. Ryssland och Kina var sjÀlvklara viktiga och uppmÀrksammade delar av de Ärliga mötena.

Nu lever vi i en pÄtagligt annorlunda tid. Vi har tagit oss igenom global finanskris, genomlevt Trump och Brexit och brottats med en förödande pandemi, men sett de geopolitiska spÀnningarna öka och befinner oss ju sedan tio mÄnader i en situation med ett stort krig mitt i Europa.

Det Àr inte riktigt den vÀrld som Davos försökte bygga.

De tretusen som samlades i det lilla samhÀllet var i Är mer Àn vanligt den vÀstliga utvecklade vÀrlden, med Indien som det kanske mest pÄfallande undantaget. Cirka en tredjedel av alla kom frÄn USA, men dÄ handlade det allra frÀmst om dess nÀringsliv Àven om en grupp frÄn kongressen ocksÄ fanns pÄ plats.

Att Ätskilligt, inte minst i mitt program, kom att handla om Ukraina var kanske inte sÄ mÀrkvÀrdigt.

Ett tag under förra Äret diskuterades Ätskilligt om risken för att stödet till Ukraina skulle börja att falna nÀr höga energipriser, inflation och matpriser skapade nya spÀnningar, men av detta fanns inga tecken alls i Davos.

FöretrÀdare för det som numera ofta kallas den Globala Södern var kanske lite mer ÄterhÄllsamma, men annars var det var slÄende hur framtrÀdande företrÀdare ocksÄ för nÀringslivet i olika lÀnder underströk vikten av fortsatt och fördröjt stöd för Ukraina.

Diskussionerna om den globala ekonomin fördes i nÄgot mindre dystra tongÄngar Àn de som dominerat de senaste mÄnaderna. Inte minst handlade det om de förvÀntade effekterna av att Kina nu öppnar upp efter sin inlÄsning i sin mörklila covid-politik.

Men utmaningar finns. Ökad efterfrĂ„gan frĂ„n Kina kan komma att hĂ„lla uppe olje- och rĂ„material priser, och Ă€ven om kurvor kanske börjar att vĂ€nda Ă€r inflationen en betydande global utmaning. Skuldsituationen i vissa lĂ€nder oroar ocksĂ„.

I signalerna frÄn de som sÀnts frÄn Peking till Davos var det lÀtt att lÀsa in att ledningen dÀr skakats av protester, problemen med covid och avtagande tillvÀxt, och att man nu ville signalera en öppnare och mindre restriktiv politik och en tydlig vilja till samarbete.

Det var ett budskap mÄnga vÀlkomnade, men huruvida det kommer att omsÀttas i praktisk politik Äterser att se. I det hypercentraliserade kinesiska systemet ligger ju en fundamental osÀkerhet om vad nÀsta plötsliga kast kan innebÀra.

För min del lyssnade jag ocksÄ en del pÄ olika företag pÄ den högteknologiska utvecklingens framkant.

AI finns numera överallt och slÄr igenom pÄ stor bredd, men mer nytt för mig var de framsteg som sker vad gÀller kvantdatorer och de Àn mer revolutionerande betydelse som detta kommer att fÄ under de kommande decennierna.

SlÄende Àr hur det Àr amerikanska företag som ligger i framkanten, med Kina storsatsande dÀrefter, medan Europa inte riktigt förmÄr att ta tillvara den potential vi faktiskt har.

Det gÀller ocksÄ pÄ andra teknologiomrÄden.

USA och Kina ligger före Europa nĂ€r det gĂ€ller utbyggnaden av 5G, men nu ser det ut som om vi hĂ„ller pĂ„ att bli omsprungna ocksĂ„ av Indien. Och hĂ€r talar vi ju om en teknologi som fötts och utvecklats inte minst i Europa – i Sverige och Finland.

Om diskussionen om Europas industriella utvecklingen skulle mycket kunna sÀgas. Just nu handlar det ju mycket om farhÄgorna för effekterna av de protektionistiska inslagen i den nya amerikanska subventionspolitiken.

Men visheten av att möta detta med nya subventioner av olika slag Àr inte uppenbar. Och det vi sett hitintills i EU hamnar dessa genomgÄende hos stora tyska och franska företag. Det Àr knappast den framvÀxande högteknologiska vÀrlden som i första hand stimuleras.

Mycket hÀnder. PÄ en middag i regi Google hamnade jag bredvid en rÀtt ung kille, och pÄ frÄgan vad han gjorde sade han att hans företag förra veckan hade skjutit upp 23 satelliter för jordobservation, och att han gÀrna ville diskutera hur detta kunde utvecklas ytterligare.

Det gÀller att hÀnga med.

Synpunkter pÄ Älfiske har jag i grunden inte, bortsett frÄn att det krÀver tillstÄnd, men dÀremot har jag starka synpunkter pÄ att brÀnna böcker, och i all synnerhet att göra detta offentligt i provocerande syfte.

I mer modern tid var det ju nazisterna som Àgnade sig Ät att offentliga brÀnna misshagliga skrifter. Men i dessa dagar har ju en dansk huligan rÀnt runt i Sverige och brÀnt koranen i det enda syftet att provocera och störa.

Respekt för andra trosuppfattningar ser jag som en viktig del av vÄrt toleranta och öppna samhÀlle. Den som vill sabotera detta riktar i sjÀlva verket sin verksamhet mot ett viktigt fundament för vÄrt samhÀlle.

Och detta tycker jag förtjÀnar att sÀgas med viss skÀrpa.

Nu randas en ny vecka.

I morgon Àgnas min dag till större delen AI-utvecklingen i Sverige, men sedan blir det London för RAND Europa och Köpenhamn för lite annat innan jag mot slutet av veckan Àr hemma i Stockholm igen.

Om Nato-processen, Kiruna, sÀllsynta mineraler, uppskjutning av smÄsatelliter och en del annat.

Carl Bildt (m) - 15 January, 2023 - 19:23

STOCKHOLM: En hÀftig förkylning har lagt betydande begrÀnsningar pÄ mig under den gÄngna veckan, men nu har dimmorna Àntligen lÀttat i detta hÀnseende.

Den sedvanliga paraden av anföranden vid försvarskoncernen i SÀlen i början av veckan visade en nÀrmast kompakt enighet om det man under decennier varit sÄ fundamentalt oenig om, nÀmligen Sveriges medlemskap i Nato.

Om detta kommer historiker sÀkert att skriva avhandlingar, men alldeles sjÀlvklart hade den breda enigheten ett vÀrde i det rÄdande sÀkerhetspolitiska lÀget.

Och av betydelse var ju ocksÄ att statsministern i sex punkter kunde beskriva hur Sverige vill bidra till alliansens gemensamma försvarsanstrÀngningar.

Sedan kvarstÄr osÀkerheten om exakt nÀr vi skall bli medlemmar. Avtalet som ingicks mellan Turkiet, Finland och Sverige i maj var ingen okomplicerad historia, och dÀrmed har det ocksÄ varit viktigt med en dialog om hur vi kan leva upp till avtalet.

Alla vill inte det.

HÀrom dagen sÄg vi Äter aktioner av en tydligt PKK-sympatiserande grupp som ocksÄ Àr tydlig med att man motsÀtter sig Sveriges medlemskap i Nato, och som alldeles sÀkert kommer att göra vad man kan för att Àven fortsÀttningsvis kasta grus i maskineriet.

Men medlemmar i Nato kommer vi att bli, och nÄgon nervositet kring tidtabellen för det eller situationen innan det mer formellt blir ett faktum ser jag knappast anledning till.

Kanske viktigare under veckan var dock nÀr hela EU-kommissionen kom till Kiruna för ett lite mer formellt öppnande av det svenska EU-ordförandeskapet.

Dagen innan hade LKAB offentliggjort att man nu konstaterar en stor fyndighet av s k sÀllsynta jordartsmineraler i direkt anslutning till de existerande malmfÀlten i Kiruna, och man betecknade fyndigheten som den största hitintills kÀnda i Europa.

Betydelsen av det kan komma att bli mycket stor för Europa i dess helhet under förutsÀttning att man nu verkligen satsar pÄ en utvinning.

Vi Àr utomordentligt beroende av dessa mineraler för hela den gröna övergÄngen, men befinner oss nu i en situation dÀr marknaden sÄ gott som totalt domineras av bÄde utvinning och produktion i Kina.

Och hĂ€r kan Sverige dĂ„ fĂ„ en nyckelposition. Europas nĂ€st största fyndighet – intill förra veckan den största – ligger dessutom i Norra KĂ€rr strax ovanför GrĂ€nna vid VĂ€ttern. Och den tredje största och inte okomplicerade ligger oexploaterad pĂ„ Grönland – en del av Amerika som dock tillhör Danmark.

Med den takt som normalt gÀller, och under förutsÀttning att inga avgörande problem uppstÄr, skulle det ta 10-15 Är att fÄ den nya fyndigheten i produktion.

Utmaningar finns förvisso.

Det Àr en miljömÀssigt krÀvande process att ta fram de mycket lÄga halterna av dessa mineraler ur jÀrnmalmen, och jag kan se horder av protester, men om vi vill ha vÄra elfordon eller vindkraftverk eller annat Àr det inte orimligt att vi gör vad vi kan för att accelerera processen.

Viktigt i anslutning till Kiruna var ocksÄ att man officiellt invigde Esrange som bas för att kunna skjuta upp s k smÄsatelliter.

VÄrt beroende av alla dessa satelliter uppe i rymden Àr massivt och snabbt ökande. Utan dem skulle inte vÄra smarta telefoner, och mycket annat frÄn vÀdertjÀnst till digitala kommunikationen, fungera.

I dag Àr ca 5.000 kommersiella satelliter i omlopp, men under de allra nÀrmaste Ären rÀknar man med att det kommer att skjutas upp ca 10.000 ytterligare. En del Àr bjÀssar pÄ Ätskilliga ton, medan allt fler Àr smÄ med bara ett tiotal kilo men förmÄgan att operera tillsammans i stora konstellationer.

Elon Musk’s Starlink med dess viktiga roll i kriget i Ukraina Ă€r det mest kĂ€nda exemplet, och nu kommer flera andra liknande system med tusentals smĂ„satelliter för en lĂ„ng rad olika funktioner av direkt betydelse för vĂ„r vardag.

Men först mÄste de upp i rymden, och hÀr har Europa i dag ett pÄtagligt problem.

NulÀgen misslyckades en uppskjutning med den nya europeiska Vega-C raketen, och dÀrmed har det blivit halt med europeiska uppskjutningar för ett bra tag framÄt.

DĂ„ blir det sannolikt Musk’s mycket framgĂ„ngsrika och delvis Ă„teranvĂ€ndbara raket Falcon 9 som man fĂ„r vĂ€nda sig till i stĂ€llet.

PÄ sikt kan Esrange komma in nÀr det gÀller uppskjutning av smÄsatelliter, men det ligger nog minst ett Är fram i tiden. Det jag ser mer omedelbart Àr att man vill utnyttja möjligheten till tester av delar till Europas försök att Ästadkomma nÄgonting liknande Falcon 9 under det kommande Äret.

Och i grunden handlar det ju om en kommersiell marknad dÀr det gÀller att kunna erbjuda de bÀsta förutsÀttningarna för en uppskjutning. Det finns flera andra i Europa som kommer att försöka, Àven om Kiruna nu borde ha en god position.

Men slÄende Àr hur det Àr de kommersiella amerikanska anstrÀngningarna som nu skjuter fart. Rymdmyndigheten NASA bestÀller och industrin levererar.

Under Ă„ret sĂ€gs det att Musk’s Starship kommer att ha en första start. Den Ă€r utvecklad som en verklig arbetshĂ€st som pĂ„ sikt skall kunna ta kring 100 personer till Mars, men som redan innan dess blir en viktig del i Artemis-programmet för en permanent nĂ€rvaro pĂ„ mĂ„nen.

Relativt sett satsar USA fem gĂ„nger mer pĂ„ rymden Ă€n vad Europa gör, Ă€ven om siffrorna i bĂ€gge fallen Ă€r relativt smĂ„ – 0,25 respektive 0,05% av BNP.

Men mycket av kommande generationers framtid skapas av dessa satsningar.

För min del bÀr det i morgon av till det Ärliga mötet i Davos och ett antal dagar i olika diskussioner dÀr.

Det kommer i mycket att handla om Ukraina och krigets olika konsekvenser, men för min del har mötet i Davos kanske frÀmst sitt vÀrde nÀr det gÀller olika ekonomiska och teknologiska utmaningar.

i

Attack? SpÀrr?

Carl Bildt (m) - 13 January, 2023 - 09:43

STOCKHOLM: För det intresse det kan ha sĂ„ har bĂ€gge mina twitter-konton – pĂ„ engelska respektive svenska – pĂ„ ett eller annat sĂ€tt stoppats eller saboterats.

Att det sker samtidigt pÄ bÀgge för nÄgon timme sedan tyder pÄ medveten attack. Hade det varit bara pÄ det enda kunde det ha varit tekniskt problem.

Men det Àr det inte.

Det kan vara sÄ att det finns nÄgon som tycker jag bedriver alltför bred opinionsbildning om Ukraina.

Det engelska har ju tre kvarts miljon följare över hela vÀrlden.

Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvara

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:52
Det var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia

Fornling kan ha gÄtt sin sista match

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:47
Sven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia

Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsen

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:34
AnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia

En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ Facebook

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:30
DN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia

Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljetten

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Den sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia

SAS drar in pÄ flygningar till Hongkong

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Allt fler flygbolag – inklusive SAS – vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia

”Bonusfamiljen” fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€song

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:04
SVT:s populĂ€ra relationsserie ”Bonusfamiljen” Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia

Norrköping polisanmÀls efter DjurgÄrdsfirande

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:58
Efter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Östgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan om

Categories: Massmedia

ÖverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomar

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:48
Det Àr extremt ovanligt att en 16-Äring döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd i Sverige.
Categories: Massmedia

Explosion pĂ„ skola – ingen skadad

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:46
NÄgon har kastat in ett flaskliknande föremÄl genom fönstret pÄ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia

Man rymde under permission i Sigtuna – stor polisinsats

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:23
En man sprang i frÄn tre kriminalvÄrdare under sin permission i Sigtuna.
Categories: Massmedia

3D-modell och drönare – sĂ„ ska SGI undersöka skredplatsen utanför KungĂ€lv

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:08
Det Àr fortfarande inte sÀkert för fÀltgeotekniker och geologer att undersöka det stora skredomrÄdet utanför KungÀlv.
Categories: Massmedia

16-Äringen döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd för mordet pÄ Peter Plax

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 12:56
16-Ă„ringen lurade sin vĂ€n Peter Plax till en badsjö efter att de Ă€tit pizza tillsammans – dĂ€r mördade han honom med en

Categories: Massmedia

SocialtjÀnsten en allt större hyresvÀrd

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 12:38
Det har blivit allt vanligare att socialtjĂ€nsten hyr bostĂ€der som sedan hyrs ut till bostadslösa i andrahand. –
Categories: Massmedia

Flicka död efter brokollaps i sydvÀstra Frankrike

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 12:02
En 15-Ärig flicka rapporteras ha omkommit dÄ en bro över floden Tarn i sydvÀstra Frankrike kollapsat.
Categories: Massmedia
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 07:23.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2023, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson