![]() |
|
|||||||
|
NĂ€tets frihet, sĂ€kerhet och möjligheterSTOCKHOLM: Fler Ă€n 500 miljoner mĂ€nniskor har lyfts ur extrem fattigdom under de senaste 10 Ă„ren. Men samtidigt kvarstĂ„r utmaningen att hjĂ€lpa de Ă„terstĂ„ende 1,4 miljarder mĂ€nniskor som fortfarande lever i fattigdom. Ett av medlen som nu leder till snabbare utveckling och ökade möjligheter Ă€r de nya mobilteknologier dĂ€r ju Sverige ligger lĂ„ngt framme och har mycket att ge. PrisvĂ€rd mobilteknik gör det enklare Ă€n nĂ„gonsin för mĂ€nniskor att kommunicera ögonblickligen med alla över hela vĂ€rlden. Och vi vet att ökad anvĂ€ndning av denna mobilteknologi leder till ökade möjligheter till ekonomisk utveckling. I Afrika finns imponerande exempel pĂ„ den saken. Men samtidigt vet vi ju att vissa regerimer anvĂ€nder samma teknik för att aktivt begrĂ€nsa yttrandefriheten pĂ„ nĂ€tet och för att hitta och arrestera oliktĂ€nkande. Kring dessa frĂ„gor – som vi ju Ă€gnat betydande uppmĂ€rksamhet under det senaste Ă„ret – ordnar vi ett seminarium i morgon med deltagande av bl a amerikanske utrikesministern Hillary Clintons rĂ„dgivare för innovationsfrĂ„gor Alec Ross, moderatriksdagsmannan Henrik von Sydow och mig sjĂ€lv. OcksĂ„ mitt i en valrörelse Ă€r det viktigt att visa pĂ„ de frĂ„gor som kommer att fĂ„ stor lĂ„ngsiktig betydelse – och dĂ€r vi för Sveriges globala position framĂ„t. I fredags var det vĂ„rt arbete med Finland om ett europeiskt fredsinstitut. I morgon Ă€r det vĂ„rt arbete tillsammans med bl a USA för friheten och sĂ€kerheten pĂ„ nĂ€tet. Categories: Partier & Politiker
GĂ VOR TILL M Miljöpartiet krĂ€ver öppen redovisningGĂ
VOR TILL MODERATERNA. Miljöpartiet krÀver att Moderaterna öppet redovisar alla större bidrag partiet fÄr frÄn privatpersoner. - Av anstÀndighetsskÀl mÄste Moderaternas kandidater redovisa de bidrag över 20.000 kronor som getts inför Ärets valrörelse. Det mÄste ske före valet, sÀger Miljöpartiets sprÄkrör Peter Eriksson. LÀs mer hÀr. Miljöpartiet sprÄkrör Peter Eriksson utmanar Moderaternas kandidater runt om [...]
Categories: Massmedia
âNĂ€sta steg i vĂ€nsterpartiernas skattehöjarorgie Ă€r hĂ€râDEBATT. Att föreslĂ„ en straffavgift pĂ„ att anstĂ€lla vikarier bevisar bara den oförmĂ„ga vĂ€nsterpartierna besitter att förstĂ„ hur smĂ„företagares vardag ser ut. Det skriver Magnus Andersson, förbundsordförande för CUF, i en debattartikel pĂ„ Politikerbloggen. LĂ€s artikeln hĂ€r. SĂ„ har det kommit. NĂ€sta steg i vĂ€nsterpartiernas skattehöjarorgie Ă€r hĂ€r. Den hĂ€r gĂ„ngen Ă€r det företagare som [...]
Categories: Massmedia
September 5, 2010 - FP kastar kÀrnkraftsuppgörelsen pÄ sophögenSPLITTRING. Föga överraskande - kÀrnkraftsuppgörelsen frÄn i somras som fick Centerpartiet att slÀppa sitt mÄngÄriga kÀrnkraftsmotstÄnd börjar nu naggas i kanten. I somras körde centerledningen fullstÀndigt över sitt parti och röstade i riksdagen igenom en lagÀndring som tillÄter utbyggd kÀrnkraft. Centerpartiet fick gehör för sitt krav pÄ inga statliga medel skulle anvÀndas till denna utbyggnad.
DÀrför mÄste det ta emot extra hÄrt för Centerpartiets medlemmar att idag lÀsa om Folkpartiets utspel tillsammans med ett elbolag om stor statliga satsningar pÄ utveckling av just kÀrnkraften (vad Reinfeldt sÀger om det dÀr med sÀrintressen framgÄr inte). Centern sÄlde ut en av sina hjÀrtefrÄgor i utbyte mot garantier som deras samarbetsparti nu skamlöst hivar i soporna. Kommer centern börja brÄka eller vÀlja att sitta still i bÄten? Rekommenderad lÀsning:
Categories: Debattörer
VALET 2010 S kan förlora makten i Malmö och GöteborgS BACKAR I STORSTĂDER. För första gĂ„ngen pĂ„ 16 Ă„r kan Socialdemokraterna vara pĂ„ vĂ€g att förlora makten i Malmö och Göteborg. Det visar lokala opinionsmĂ€tningar. Se inslaget hĂ€r.
Categories: Massmedia
Det finns tvÄ sidor pÄ mynten - apropÄ sjukförsÀkringen...De nya sjukförsÀkringsreglerna har slagit pÄ olika sÀtt för en del personer har det blivit problematiskt. För andra ett lyft. Som omvÀxling kan vi hÀr presentera en man som det gÄtt bra för, tidningarna fylls stÀndigt med de tragiska exemplen. De ska sjÀlvklat inte negligeras. Den som behöver ha hjÀlp ska fÄ det. Ingen har sagt nÄgot annat Àven om det gÀrna framstÀlls sÄ pÄ vissa kanter.
Nu tycker jag inte att det Àr OK att bara negligera dem som det gÄr dÄligt för utan snarare att det borde inrÀttas en specialgrupp för dessa personer. Jag tror dock att det handlar vÀldigt mycket om kommunikation eller snarare brist pÄ. Vissa mÀnniskor blir nedslagna av myndighetsbrev som oftast Àr skrivna pÄ ett sÀtt som gör att det Àr lÀtt att bli livrÀdd, man förstÄr inte innebörden av det hela. Kanslisvenskan Àr inte den mest tillgÀngliga dÄ den mÄste vara instrumentell för att inga misstag ska begÄs. Det gör att skrivningarna ofta blir obegripliga för den som ska lÀsa dem och inte har nÄgon vana. Sen sitter man dÀr mitt i smeten och kan inte ta sig ur och sÄ gÄr det som det gÄr. à t pipan. Myndighetspersoner mÀts pÄ hur vÀl de följer reglerna inte hur mÄnga mÀnniskor de kan hjÀlpa och hur de skulle kunna fÄ samhÀllet att flyta om de gjorde det. Det finns anledning att fundera kring dessa frÄgor. För faktum Àr att varje avstyrt Àrende Àr en vinst bÄde för enskilda och samhÀlle. Det finns mÀnnsikor som det gÄr bra för. Har i min nÀrhet en person som efter lungcanceroperation och dÀrefter en stroke Ätergick till sitt arbete inom vÄrden med löneförhöjning och förÀndrade arbetsuppgifter. Hon vill inte bli sjukpensionÀr utan gilalr att ha ett jobb om Àn inte pÄ full fart som tidigare, för det orkar hon inte. SÄ det finns bra exempel ocksÄ i den vÀrld som ofta beskrivs som undergÄng efter att sjukskrivningstiden gÄtt ut. Det handlar mycket om kommunikation. Stelbenta tjÀnstemÀn finns det överallt och det Àr sÀrskilt tragiskt nÀr det handlar om mÀnniskoöden dÀr sjuka mÀnniskor som kanske inte orkar eller ens har förmÄga att bemöta det hela blir inblandade. Vi behöver en speciell agenda för dessa mÀnniskor. Sen kanske inte alla fÄr som de vill i alla fall men dÄ har det i alla fall försökts. PÄ sÀtt och vis kanske det redan finns i rehabiliteringstanken, men det kanske behövs organiseras bÀttre sÄ att det blir tydligt. Som jag skrev tidigare - tro inte att inte socialdemokraterna hade tÀnkt lÄta allt inom sjukförsÀkringen vara oförÀndrat. Det mesta av det som hÀnt bygger pÄ deras tankar. Det var ett mÄste för att inte vÀlfÀrden helt skulle kapsejsa pÄ grund av ett sjukförsÀkringssystem som enligt (s) började innehÄlla sÄ mycket annat Àn just sjukdom. Sjuka ska inte jobba sÀger Fredrik Reinfeldt. intressant LÀs Àven andra bloggares Äsikter om politik, sjukförsÀkringar, moderaterna, regeringen, alliansen, VAL2010 Categories: Debattörer
September 5, 2010 - Landskrona trendsÀttare för hantering av SDTAKTIK. Helsingborgs Dagblad presenterar en genomgÄng av relationen mellan de borgerliga partierna i Landskrona och Sverigedemokraterna. Ledande folkpartister i staden har varit öppna för ett formellt samarbete, men det verkligt intressanta Àr det informella.
Under mandatperioden har man inte bara blivit vÀldigt vÀnskapliga - man har börjat föra vÀldigt snarlik politik. SjÀlvfallet kan de borgerliga inte klandras för att de fÄr stöd av Sverigedemokraterna, men vad man ser i fallet Landskrona Àr att den borgerliga ledningen har helt slutat arbeta för att sÀkra en majoritet i frÄgor och helt enkelt börjat rÀkna med Sverigdemokraternas stöd. NÄgot man har i 75 fall av 82. Det sÀtter intressant fokus pÄ en eventuell riksdag med Sverigedemokratisk representation. DÀr har borgerligheten deklarerat att man tÀnker fortsÀtta regera i minoritet och om landsortstrenden hÄller i sig sÄ visar det ocksÄ att man tÀnker förlita sig pÄ sverigedemokratiskt stöd för att driva igenom sin politik istÀllet för att förhandla över blockgrÀnsen. Att tycka likadant som Sverigedemokraterna i nÄgon enstaka frÄga Àr inte att ge dem inflytande, men att förlita sig pÄ deras stöd för att driva sin politik Àr just detta. Den europeiska erfarenheten Àr tydlig - ger man frÀmlingsfientliga partier inflytande pÄ detta vis sÄ pÄverkar det ocksÄ borglighetens politik. Och det Àr ett problem. Categories: Debattörer
(S) och GroupthinkIntressant att lÀsa just nu Àr att Mona Sahlin börjar sÀga att hon ska söka stöd hos C och FP för att fÄ ihop en regering. I rest my case och hoppas innerligt att detta Äterigen Àr ett utslag av att vilja förvirra vÀljarna, genom att fÄ det att framstÄ som om det finns möjligheter att sprÀcka den borgerliga alliansen. För vad sÀger FP och C? Skulle de vilja jobba i hop med kommunisterna i VÀnsterpartiet? I sÄ fall sÄ faller all trovÀrdighet för politik överhuvudtaget. Henrik Brors tror att det Àr en önskedröm. Jag tror att det Àr taktik. Jag tror och hoppas att den borgerliga alliansen Àr stark och stabil. Det verkar sÄ vid de gemensamma framtrÀdanden som jag har deltagit i.
Ăr man desperat över sina nedĂ„tgĂ„ende siffror sĂ„ Ă€r man. Det ser inte ljust ut för (S) just nu. Nu börjar det likna groupthink hĂ€r, man har uppgifterna men bryr sig inte om att de finns. Jag tar ur bokhyllan fram Granströms bok Dynamik i arbetsgrupper om grupprocesser i arbetslivet som ger en del svar pĂ„ de funderingar som kommer i mitt huvud. Irving Janis skapade begreppet groupthink. Det baserades pĂ„ studier av verkliga hĂ€ndelser och den startade i den misslyckade invasionen av Kuba i början av 1960-talet. En plan som hade utarbetats av en inre cirkel kring President Kennedy. Tanken var att fĂ„ bort kommunismen i USAs nĂ€romrĂ„de, störta Fidel Castro och hans regim. Efter tre dagar var misslyckandet ett faktum och amerikanarna hade alla tillfĂ„ngatagits av Kubas armĂ©. Man hade helt enkelt underskattat sin motstĂ„ndare. Kanske att detta Ă€r vad som utpelar sig inför vĂ„ra ögon just nu? âBeslutet att genomföra aktionen byggde nĂ€mligen pĂ„ ett antal antaganden som alla visade sig vara helt felaktiga, trots att det fanns fakta för att gruppen skulle kunna pröva de reella förutsĂ€ttningarnaâ (Granström, 2000) NĂ„gra exempel i korthet: 1) ingen skulle fĂ„ veta att det var USA som stod bakom invasionen, man anvĂ€nde exilkubaner. Detta trots att amerikanska tidningar skrev om det veckor i förvĂ€g. Ăven hemliga detaljer avslöjades dĂ€r. 2) Ăvertygelse om att Kubas flygvapen inte fungerade. De anfallande exilkubanerna hade gamla övermĂ„lade amerikanska bombplan som, det var kĂ€nt, hade mĂ„nga begrĂ€nsningar. Det var dĂ„liga plan helt enkelt, men detta brydde man sig aldrig om att kolla. De blev dĂ€rför snabbt nedskjutna av det kubanska flygvapnet. 3) Uppfattningen om Castros armĂ© var attd en var svag och lĂ€tt skulle kunna överbemannas. Amerikanska UD hade information om att stridsviljan i Castros armĂ© var hög, mycket hög. Denna information tillĂ€ts inte trĂ€nga in i Kennedys grupp. 4) Man utgick ifrĂ„n att exilkubanerna hade hög moral och var redo att invadera sitt gamla land. Presidentgruppen fick information frĂ„n sina kanaler om mĂ€n var starka och modiga och redo. I verkligheten var de bĂ„de missnöjda och hade börjat revoltera mot det hela. 5) Man utgick ifrĂ„n att invasionen skulle leda till att den inhemska kubanska motstĂ„ndsrörelsen skulle hjĂ€lpa till. Detta kollades aldrig upp men var en av hörnstenarna i det hela. 6) Man var ocksĂ„ förvissad om att om det hela skulle misslyckas sĂ„ kunde exilkubanerna retirera in i bergen till den Castrofientliga gerillan. Detta var ocksĂ„ en sĂ€kerhets aspekt som styrkte att planen skulle genomföras. Men gruppen missade att de sjĂ€lva under beslutsprocessen hade flyttat pĂ„ den landstigningsplats som hade möjliggjort en retrĂ€tt. Ovan beskriver hur Kennedygruppen bortsĂ„g frĂ„n fakta och information som fanns tillgĂ€nglig. Man till och med struntade i den och brydde sig inte om att undersöka nĂ€rmare hur det förhöll sig. Den hĂ€r gruppen bestod av erfarna, intelligenta mĂ€nniskor som arbetat med politik pĂ„ hög nivĂ„ lĂ€nge. MĂ„nga viktiga beslut hade de tagit i sina dar. Denna och andra liknande studier av olika hĂ€ndelser Ă€r grunden till begreppet Groupthink, ett destruktivt gruppbeteende. Ett av de centrala begreppen Ă€r hur information hanteras om den ens nĂ„r in i gruppen. Vid grisbuktsinvasionen fanns det tillrĂ€cklig information för att man borde ha fattat beslutet att avstĂ„. Men man valde att bortse frĂ„n viktig information. Groupthinksymptomen Ă€r en förestĂ€llning om den egna osĂ„rbarheten och förtrĂ€ffligheten som i sin tur kan leda till onödigt risktagande. Man blir sjĂ€lvgod och tror att vĂ€rlden kretsar kring en sjĂ€lv och kĂ€nslan av att vara onĂ„bar gör att gruppen inte utgĂ„r frĂ„n realistiska bedömningar av de förhĂ„llanden som rĂ„der. En slags omnipotens. Gruppen anser att den har en inneboende moral som inte behöver ifrĂ„gasĂ€ttas. Som samlad grupp kan man i sin egen förestĂ€llningsvĂ€rld besegra alla. Man bortser frĂ„n varningssignaler och rĂ€ttfĂ€rdigar sitt handlande med att dikotomisera omvĂ€rlden. För eller emot, av eller pĂ„, svart eller vitt. MotstĂ„ndarna Ă€r onda och gruppen Ă€r den goda. NĂ€r WatergateaffĂ€ren uppmĂ„lades som kris i tidningar sĂ„ menade Nixon att det bara var en förtroendekris hos den intellektuella överklassen â folk bryr sig inte om sĂ„nÂŽt hĂ€r utom nĂ€r det berör dem sjĂ€lva. Vi vet hur det gick med den saken. Granström menar att det som skapar förutsĂ€ttningar för den hĂ€r typen av negligerande processer Ă€r det tryck mot enighet som finns i grupper som Ă€r utsatta för groupthink. Det finns sjĂ€lvutnĂ€mnda Ă„siktspoliser, det finns sjĂ€lvcensur och ett antagande om att tystnad betyder bifall och det ger en falsk bild av enighet. InnehĂ„llet i den information som nĂ„r in i gruppen Ă€r mycket selektivt vilket naturligtvis pĂ„verkar gruppens beslut. Det i sin tur betyder att det inte alltid Ă€r rena fakta som underbygger besluten. Handlingsmönstret Ă€r inget som gruppen bestĂ€mmer sig för och deltagarna Ă€r inte alltid medvetna och man uppfattar inte sjĂ€lv sina förestĂ€llningar som ickekorrekta utan ser dem som en sanning. Detta kan naturligtvis leda till ödesdigra beslut eftersom gruppen inte ser nĂ„gra alternativa handlingsvĂ€gar. NĂ€r man vĂ€l har bestĂ€mt sig sĂ„ finns det ingen Ă„tervĂ€ndo. Ăndras förhĂ„llandena sĂ„ bryr man sig inte om att undersöka alternativen. Det viktigaste Ă€r att hĂ„lla enigheten i gruppen intakt. Gruppen har en illusion om att de Ă€r osĂ„rbara och dĂ€rmed behövs inga katastrofplaner om nĂ„got skulle gĂ„ Ă„t pipan. Groupthink innebĂ€r ocksĂ„ att beslut inte fattas pĂ„ rationella bedömningar utan snarare pĂ„ gemensamma vanförestĂ€llningar. Man kan stĂ€lla sig frĂ„gan hur intelligenta och erfarna mĂ€nniskor kan förlora uppfattningen om verkligheten och omdöme sĂ„ totalt. Granström (ibid) menar att âförklaringen ligger i att allt sunt förnuft och rationella resonemang inte ges utrymme nĂ€r gruppen behöver reducera Ă„ngest och skydda sig mot annalkande attacker.â NĂ€r en grupp Ă€r hotad kan primitiva försvarsmekanismer uppstĂ„ för att man ska reducera spĂ€nningen som uppstĂ„tt i ifrĂ„gasĂ€ttandet. Groupthink Ă€r mer sannolik i en grupp dĂ€r prestigevinster kan göras. Om gruppen Ă€r isolerad frĂ„n sin omgivning och Ă€r nĂ„gorlunda homogent sammansatt kan groupthink uppstĂ„. Grupper som ska fatta stora beslut vill arbeta i en sluten grupp för att undvika lĂ€ckor och det Ă€r inte med sjĂ€lvklarhet man slĂ€pper in experter och sakkunniga och dĂ€rför gĂ„r man ocksĂ„ ofta miste om viktig information. I en grupp dĂ€r groupthink rĂ„der anammar man ofta okritiskt en bestĂ€md handlingslinje och nĂ€r man vĂ€l bestĂ€mt sig sĂ„ finns det alltsĂ„ ingen Ă„tervĂ€ndo. JĂ€mför Hans HolmĂ©rs Palmegrupp dĂ€r man pĂ„ et fiaskoartat sĂ€tt gjorde tillslag mot ett stort antal helt oskyldiga kurder. NĂ€r en situation innebĂ€r hög stress, exempelvis frĂ„n externa hot söker gruppen enighet. Medlemmarna i gruppen blir beroende av det sociala stödet som finns i gruppen och vill till varje pris undvika konflikter. Det Ă€r ledarens lösning som Ă€r den gĂ€llande. Vietnamkriget trappades upp trots varningar frĂ„n underrĂ€ttelseexperter och andra specialister. Det handlar om erfarna och vĂ€lkvalificerade mĂ€nniskor som trots detta ignorerar alla signaler om att man Ă€r pĂ„ fel vĂ€g. Stark gruppsammanhĂ„llning, organisationsbrister och en yttre press ger en sannolikhet för att groupthink skall uppstĂ„. âGroupthink kan beskrivas som en bristfĂ€llig analys och beslutsprocess som beror pĂ„ att medlemmarnas strĂ€van efter enighet begrĂ€nsar viljan eller förmĂ„gan till realistiska vĂ€rderingar och förmĂ„gan till att pröva alternativa handlingstrategier.â (ibid) Groupthink Ă€r en universell företeelse och nĂ„gra svenska exempel Ă€r den nĂ€mnda Palmegruppen men ocksĂ„ Motalaskandalen dĂ€r en grupp höga politiker i maktens centrum levde loppan pĂ„ skattebetalarnas bekostnad utan att riktigt fatta vad de gjort. Att tillhöra gruppen blir viktigare Ă€n att uppnĂ„ gruppens mĂ„l och det ger i sig förutsĂ€ttning för att ett destruktivt gruppbeteende kan uppstĂ„. Beslutskompetensen i politiska och andra maktgrupper kan förvridas och grupprocessen utvecklas pĂ„ ett sĂ€tt som gör att förnuftiga mĂ€nniskor uptrĂ€der pĂ„ ett oförnuftigt och ickeadekvat sĂ€tt utan att sjĂ€lva vara medvetna om det. NĂ€r mĂ€nniskor i omgivningen börjar protestera, det folkliga förnuftet börjar göra sig hört och talar om att Kejsaren Ă€r naken sĂ„ uppstĂ„r olika typer av fenomen kring de beslut den groupthinkangripna gruppen lanserar. Man börjar demonstrera, man bojkottar, bombarderar ledande personer med mail och brev, man revolterar pĂ„ plats, man försöker lobba fram sina idĂ©er pĂ„ olika sĂ€tt. Numera finns ocksĂ„ bloggandet som en variant pĂ„ temat. Detta behöver i sig inte alls betyda att de man protesterar emot Ă€r offer för groupthink. Det finns mĂ„nga olika perspektiv naturligtvis och Ă€n sĂ„ lĂ€nge Ă€r det ett outforskat omrĂ„de huruvida denna typ av protester ens nĂ„r in i en beslutsgrupp. Illusionen om osĂ„rbarhet i en groupthink-konstellation gör att man inte anser sig behöva bry sig om varningssignaler och protester. Tron pĂ„ den egna gruppens högre moral innebĂ€r att makthavarna mycket vĂ€l kan agera emot bĂ„de opinioner och sunt förnuft. Tendensen att bortse frĂ„n varningssignaler bĂ„de utifrĂ„n och inifrĂ„n Ă€r ocksĂ„ utmĂ€rkande. Exempelvis sĂ„ kĂ€nde projektgruppen till att styrsystemet för JAS kunde slĂ„s ut i prototypen. Trots detta sĂ„ lĂ€t man planet uppvisningsflyga över Stockholm dĂ€r det ocksĂ„ störtade. Det var livsfara för tusentals mĂ€nniskor. Vilket hade kunnat vara ett skĂ€l sĂ„ gott som nĂ„got frĂ„n att avstĂ„ frĂ„n uppvisningen. Eller hur? Det finns âĂ„siktsvakterâ som bĂ„de skyddar ledaren och gruppen frĂ„n besvĂ€rande information. Exempel kan vara att protestbrev som skickats aldrig överlĂ€mnats till exempel. Protesten tystas ner pĂ„ vĂ€gen och nĂ„r aldrig fram till adressaten. Att fĂ„ till möten med en statsminister kan vara svĂ„rt, inte pĂ„ grund av statsministern sjĂ€lv utan de runt omkring honom. Blir det ett möte sĂ„ kan det vara sĂ„ att det hĂ„lls med nĂ„gon mindre viktig person. LĂ„ngt bort frĂ„n maktens kĂ€rna. Forskningen har visat att politiskt och militĂ€rt beslutsfattande inte alltid grundar sig pĂ„ rationella processer, vilket i sig innebĂ€r att förĂ€ndringar inte alltid sker med rationella argument. Att bryta igenom ett âgroupthinkskalâ Ă€r svĂ„rt med enstaka insatser. Man mĂ„ste arbeta pĂ„ flera fronter för att nĂ„ resultat menar Granström (ibid). Det krĂ€vs upprepade aktioner, varierade i uttrycksform med konsekvens i sitt budskap. Granström presenterar ocksĂ„ tvĂ„ poler av groupthinkagerandet, dels det depressiva, dels det omnipotenta. FĂ„r man negativ information om den egna gruppen sĂ„ menar den depressiva att det inte finns tillrĂ€ckligt med resurser och man blir uppgiven. Den omnipotenta gruppen slĂ„r ifrĂ„n sig, förringar och visar förakt för informationen. Om den Ă€r negativ vill sĂ€ga, Ă€r det positiv information sĂ„ övervĂ€rderas den. I synnerhet om ledaren Ă€r nĂ€rvarande. Man vill ju tillhöra gruppen. Den depressiva gruppen bemöter nya förslag med trötthet och uppgivenhet medan den omnipotenta gruppen direkt nedvĂ€rderar alla förslag. De kan tillintetsgöras genom tystnad eller att man helt enkelt hĂ„ller undan dem. NĂ€r det gĂ€ller ledarskap investerar den depressiva varianten all auktoritet i ledaren och alla andra Ă€r passiva. I den omnipotenta gruppen backas ledaren upp av alla, man bekrĂ€ftar och definierar ledarskapet som dĂ€rmed blir begrĂ€nsat. Deltagarna vaktar pĂ„ varandra och tillĂ„ter inte avvikande uppfattningar. Det Ă€r ledaren som anger vad som Ă€r rĂ€tt eller fel. Dessa beskrivningar Ă€r hypotetiska men har enligt Granström styrkts i empiriska studier och sjĂ€lvklart Ă€r det inte strikt gĂ€llande, men de kan ge en indikation av det som sker. (Intressant) LĂ€s Ă€ven andra bloggares Ă„sikter om politik, val2010, moderaterna, fredrik reinfeldt, mona sahlin, groupthink, alliansen, folkpartiet, centerpartiet, Categories: Debattörer
Europa-veckan som kommerSTOCKHOLM: Mitt i vĂ„r egen valrörelse kan det vara lĂ€tt att glömma att arbetet i den Europeiska Unionen nu börjar att komma igĂ„ng pĂ„ allvar efter sommaren. Och som landets regering innebĂ€r detta att vi har viktiga uppgifter att sköta samtidigt som vi skall bedriva valrörelse. I morgon och pĂ„ tisdag mĂ„ste Anders Borg vara i Bryssel för möte med sina finansministerkollegor för att diskutera framtiden för det europeiska finansiella samarbetet. Och pĂ„ fredag och lördag mĂ„ste jag fara till samma destination för sedvanligt informellt möte med mina utrikesministerkollegor. Situationen i Pakistan och relationen till vĂ„ra strategiska partners runt om i vĂ€rlden kommer med all sannolikhet att dominera det mötet. BĂ€gge dessa möten Ă€r del av uppspelet till det europeiska toppmötet pĂ„ torsdagen alldeles före vĂ„rt eget val. DĂ€r skall vi sjĂ€lvfallet normalt representeras av Fredrik Reinfeldt, men slutspurten inför ett osĂ€kert val gör att han stannar hemma och det blir jag som fĂ„r föra Sveriges talan vid det mötet. Planen Ă€r att det toppmötet skall diskutera just de frĂ„gor som förberetts av de möten denna vecka som Anders Borg och jag kommer att delta i. TyvĂ€rr fĂ„r frĂ„gor om det europeiska samarbetet ingen plats i vĂ„r valrörelse. Det Ă€r beklagligt eftersom de kommer att vara minst lika viktiga under de kommande fyra Ă„ren som de varit under de gĂ„gna. Och vi skall inte glömma att den djupa ekonomiska krisen med all sannolikhet skulle ha blivit en bea bit vĂ€rre om vi inte haft detta samarbete – inklusiva euro-valutan. Alliansens valmanifest om Europa-politiken Ă€r principiellt, framtidsinriktat och offensivt. De rödgrönas motsvarande text pĂ„fallande fattig och defensiv. Man mĂ€rker att Ohly finns med. Men kanske kan veckans möten mitt i valrörelse leda till att det viktiga Europa-samarbetet fĂ„r i alla fall en viss uppmĂ€rksamhet. Och man inser att det Ă€r viktigt att vi kan tala med klar och tydlig stĂ€mma i de europeiska rĂ„dslag som betyder allt mer ocksĂ„ för vĂ„r egen utveckling. Categories: Partier & Politiker
September 5, 2010 - Syftet med privatiseringarna Àr att öka privatiseringarnaNOTIS. SÄ hÀr Àrlig syn pÄ de vÀldiga privatiseringsvÄgorna (allt som har privatiserats i Stockholm finns samlat pÄ den hÀr vÀldigt uttömmande kartan) fÄr man sÀllan frÄn borgerligheten - Stockholms finansborgarrÄd Sten Nordin (M):
âSyftet med avknoppningarna har ju inte varit att vi ska tjĂ€na pengar, utan att vi ska öka mĂ„ngfaldenâI moderaternas interna dokument [pdf] stĂ„r det klart och tydligt att âmĂ„ngfaldâ Ă€r ett annat ord för âprivatiseringâ. SĂ„ syftet med privatiseringarna Ă€r alltsĂ„ att öka privatiseringen. UtförsĂ€ljning av gemensamma tillgĂ„ngar bara för sakens skull. Rekommenderad lĂ€sning: Categories: Debattörer
September 5, 2010 - Syftet med privatiseirngarna Àr att öka privatiseringarnaNOTIS. SÄ hÀr Àrlig syn pÄ de vÀldiga privatiseringsvÄgorna (allt som har privatiserats i Stockholm finns samlat pÄ den hÀr vÀldigt uttömmande kartan) fÄr man sÀllan frÄn borgerligheten - Stockholms finansborgarrÄd Sten Nordin (M):
âSyftet med avknoppningarna har ju inte varit att vi ska tjĂ€na pengar, utan att vi ska öka mĂ„ngfaldenâI moderaternas interna dokument [pdf] stĂ„r det klart och tydligt att âmĂ„ngfaldâ Ă€r ett annat ord för âprivatiseringâ. SĂ„ syftet med privatiseringarna Ă€r alltsĂ„ att öka privatiseringen. Rekommenderad lĂ€sning: Categories: Debattörer
September 5, 2010 - Borgerlig syn pĂ„ vĂ€ljarmobiliseringKLARGĂRANDE. Socialdemokratisk mobilisering i invandrartĂ€ta omrĂ„den upprör högern. HĂ€r riksdagskandidaten och brommaordföranden för moderaterna, Per Hagwall:
âMona Sahlin vallar i tv-nyheterna indoktrinerade invandrare till vallokalen för att agera röstboskap Ă„r SocialdemokraternaâHögern skĂ€ms inte. Rekommenderad lĂ€sning:
Categories: Debattörer
â640 000 har fĂ„tt höjd fastighetsskatt med ReinfeldtâDEBATT. Borgerligheten lovade att avskaffa fastighetsskatten i valet 2006. Men istĂ€llet har 640 000 personer fĂ„tt höjd fastighetsskatt med Fredrik Reinfeldt. Det skriver Lars Johansson (S), vice ordförande i Skatteutskottet, i en debattartikel pĂ„ Politikerbloggen. LĂ€s artiklen hĂ€r. â640 000 har fĂ„tt höjd fastighetsskatt med Reinfeldtâ Borgerligheten lovade att avskaffa fastighetsskatten i valet 2006. Men [...]
Categories: Massmedia
Frusen ruta mitt i rysarenDe rödgröna gÄr till val pÄ lÀgre inkomstskatt Àn 2006. Det finns bara en anledning till det.
Categories: Massmedia
SIFO Egen majoritet för alliansen i nya mÀtningenSOCIALDEMOKRATERNA BACKAR. Alliansen fÄr egen majoritet i Sifos senaste vÀljarbarometer som presenteras idag. Socialdemokraterna fÄr 28,7 procent vilket Àr den lÀgsta siffran partiet fÄtt i en mÀtning frÄn Sifo sedan 1997. LÀs mer hÀr. MÀtningen frÄn Sifo publiceras i SkÄnskan idag. Parti för parti: Socialdemokraterna 28,7 VÀnsterpartiet 5,3 Miljöpartiet 9,7 Moderaterna 31,7 Centern 6,7 Folkpartiet [...]
Categories: Massmedia
Frusen ruta mitt i rysarenDe rödgröna gÄr till val pÄ lÀgre inkomstskatt Àn 2006. Det finns bara en anledning till det.
Categories: Massmedia
Dr Hunter S Thompson kom aldrig hitHade kĂ€nt sig hemma. Butler i tunnelbanan och clowner i hemmen â som en vanlig dag pĂ„ meskalin.
Categories: Massmedia
Danmark, det Àr inte roligt lÀngreCategories: Massmedia
|