Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtningen

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik


Sveriges största partier

Dessa partier fick mer Àn var 200:e röst (>0.5%) i riksdagsvalet 2006.
Besök deras hemsidor inför valet 2010!

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

NÀtets frihet, sÀkerhet och möjligheter

Carl Bildt (m) - 1 hour 56 min ago

STOCKHOLM: Fler Àn 500 miljoner mÀnniskor har lyfts ur extrem fattigdom under de senaste 10 Ären.

Men samtidigt kvarstÄr utmaningen att hjÀlpa de ÄterstÄende 1,4 miljarder mÀnniskor som fortfarande lever i fattigdom.

Ett av medlen som nu leder till snabbare utveckling och ökade möjligheter Àr de nya mobilteknologier dÀr ju Sverige ligger lÄngt framme och har mycket att ge.

PrisvÀrd mobilteknik gör det enklare Àn nÄgonsin för mÀnniskor att kommunicera ögonblickligen med alla över hela vÀrlden. Och vi vet att ökad anvÀndning av denna mobilteknologi leder till ökade möjligheter till ekonomisk utveckling.

I Afrika finns imponerande exempel pÄ den saken.

Men samtidigt vet vi ju att vissa regerimer anvÀnder samma teknik för att aktivt begrÀnsa yttrandefriheten pÄ nÀtet och för att hitta och arrestera oliktÀnkande.

Kring dessa frĂ„gor – som vi ju Ă€gnat betydande uppmĂ€rksamhet under det senaste Ă„ret – ordnar vi ett seminarium i morgon med deltagande av bl a amerikanske utrikesministern Hillary Clintons rĂ„dgivare för innovationsfrĂ„gor Alec Ross, moderatriksdagsmannan Henrik von Sydow och mig sjĂ€lv.

OcksĂ„ mitt i en valrörelse Ă€r det viktigt att visa pĂ„ de frĂ„gor som kommer att fĂ„ stor lĂ„ngsiktig betydelse – och dĂ€r vi för Sveriges globala position framĂ„t.

I fredags var det vÄrt arbete med Finland om ett europeiskt fredsinstitut.

I morgon Àr det vÄrt arbete tillsammans med bl a USA för friheten och sÀkerheten pÄ nÀtet.


GÅVOR TILL M Miljöpartiet krĂ€ver öppen redovisning

Politikerbloggen - 4 hours 26 min ago
GÅVOR TILL MODERATERNA. Miljöpartiet krĂ€ver att Moderaterna öppet redovisar alla större bidrag partiet fĂ„r frĂ„n privatpersoner. - Av anstĂ€ndighetsskĂ€l mĂ„ste Moderaternas kandidater redovisa de bidrag över 20.000 kronor som getts inför Ă„rets valrörelse. Det mĂ„ste ske före valet, sĂ€ger Miljöpartiets sprĂ„krör Peter Eriksson. LĂ€s mer hĂ€r. Miljöpartiet sprĂ„krör Peter Eriksson utmanar Moderaternas kandidater runt om [...]
Categories: Massmedia

“NĂ€sta steg i vĂ€nsterpartiernas skattehöjarorgie Ă€r hĂ€r”

Politikerbloggen - 5 hours 54 min ago
DEBATT. Att föreslÄ en straffavgift pÄ att anstÀlla vikarier bevisar bara den oförmÄga vÀnsterpartierna besitter att förstÄ hur smÄföretagares vardag ser ut. Det skriver Magnus Andersson, förbundsordförande för CUF, i en debattartikel pÄ Politikerbloggen. LÀs artikeln hÀr. SÄ har det kommit. NÀsta steg i vÀnsterpartiernas skattehöjarorgie Àr hÀr. Den hÀr gÄngen Àr det företagare som [...]
Categories: Massmedia

September 5, 2010 - FP kastar kÀrnkraftsuppgörelsen pÄ sophögen

Alliansfritt Sverige - 7 hours 21 min ago
SPLITTRING. Föga överraskande - kÀrnkraftsuppgörelsen frÄn i somras som fick Centerpartiet att slÀppa sitt mÄngÄriga kÀrnkraftsmotstÄnd börjar nu naggas i kanten. I somras körde centerledningen fullstÀndigt över sitt parti och röstade i riksdagen igenom en lagÀndring som tillÄter utbyggd kÀrnkraft. Centerpartiet fick gehör för sitt krav pÄ inga statliga medel skulle anvÀndas till denna utbyggnad.

DÀrför mÄste det ta emot extra hÄrt för Centerpartiets medlemmar att idag lÀsa om Folkpartiets utspel tillsammans med ett elbolag om stor statliga satsningar pÄ utveckling av just kÀrnkraften (vad Reinfeldt sÀger om det dÀr med sÀrintressen framgÄr inte). Centern sÄlde ut en av sina hjÀrtefrÄgor i utbyte mot garantier som deras samarbetsparti nu skamlöst hivar i soporna.

Kommer centern börja brÄka eller vÀlja att sitta still i bÄten?

Rekommenderad lÀsning:
Categories: Debattörer

VALET 2010 S kan förlora makten i Malmö och Göteborg

Politikerbloggen - 7 hours 43 min ago
S BACKAR I STORSTÄDER. För första gĂ„ngen pĂ„ 16 Ă„r kan Socialdemokraterna vara pĂ„ vĂ€g att förlora makten i Malmö och Göteborg. Det visar lokala opinionsmĂ€tningar. Se inslaget hĂ€r.
Categories: Massmedia

Det finns tvÄ sidor pÄ mynten - apropÄ sjukförsÀkringen...

MinaModerataKarameller - 8 hours 34 min ago
De nya sjukförsÀkringsreglerna har slagit pÄ olika sÀtt för en del personer har det blivit problematiskt. För andra ett lyft. Som omvÀxling kan vi hÀr presentera en man som det gÄtt bra för, tidningarna fylls stÀndigt med de tragiska exemplen. De ska sjÀlvklat inte negligeras. Den som behöver ha hjÀlp ska fÄ det. Ingen har sagt nÄgot annat Àven om det gÀrna framstÀlls sÄ pÄ vissa kanter.




Nu tycker jag inte att det Ă€r OK att bara negligera dem som det gĂ„r dĂ„ligt för utan snarare att det borde inrĂ€ttas en specialgrupp för dessa personer. Jag tror dock att det handlar vĂ€ldigt mycket om kommunikation eller snarare brist pĂ„. Vissa mĂ€nniskor blir nedslagna av myndighetsbrev som oftast Ă€r skrivna pĂ„ ett sĂ€tt som gör att det Ă€r lĂ€tt att bli livrĂ€dd, man förstĂ„r inte innebörden av det hela. Kanslisvenskan Ă€r inte den mest tillgĂ€ngliga dĂ„ den mĂ„ste vara instrumentell för att inga misstag ska begĂ„s. Det gör att skrivningarna ofta blir obegripliga för den som ska lĂ€sa dem och inte har nĂ„gon vana. Sen sitter man dĂ€r mitt i smeten och kan inte ta sig ur och sĂ„ gĂ„r det som det gĂ„r. Åt pipan.

Myndighetspersoner mĂ€ts pĂ„ hur vĂ€l de följer reglerna inte hur mĂ„nga mĂ€nniskor de kan hjĂ€lpa och hur de skulle kunna fĂ„ samhĂ€llet att flyta om de gjorde det. Det finns anledning att fundera kring dessa frĂ„gor. För faktum Ă€r att varje avstyrt Ă€rende Ă€r en vinst bĂ„de för enskilda och samhĂ€lle. Det finns mĂ€nnsikor som det gĂ„r bra för. Har i min nĂ€rhet en person som efter lungcanceroperation och dĂ€refter en stroke Ă„tergick till sitt arbete inom vĂ„rden med löneförhöjning och förĂ€ndrade arbetsuppgifter. Hon vill inte bli sjukpensionĂ€r utan gilalr att ha ett jobb om Ă€n inte pĂ„ full fart som tidigare, för det orkar hon inte. SĂ„ det finns bra exempel ocksĂ„ i den vĂ€rld som ofta beskrivs som undergĂ„ng efter att sjukskrivningstiden gĂ„tt ut. Det handlar mycket om kommunikation. Stelbenta tjĂ€nstemĂ€n finns det överallt och det Ă€r sĂ€rskilt tragiskt  nĂ€r det handlar om mĂ€nniskoöden dĂ€r sjuka mĂ€nniskor som kanske inte orkar eller ens har förmĂ„ga att bemöta det hela blir inblandade. Vi behöver en speciell agenda för dessa mĂ€nniskor. Sen kanske inte alla fĂ„r som de vill i alla fall men dĂ„ har det i alla fall försökts. PĂ„ sĂ€tt och vis kanske det redan finns i rehabiliteringstanken, men det kanske behövs organiseras bĂ€ttre sĂ„ att det blir tydligt.

Som jag skrev tidigare - tro inte att inte socialdemokraterna hade tĂ€nkt lĂ„ta allt inom sjukförsĂ€kringen vara oförĂ€ndrat. Det mesta av det som hĂ€nt bygger pĂ„ deras tankar. Det var ett mĂ„ste för att inte vĂ€lfĂ€rden helt skulle kapsejsa pĂ„ grund av ett sjukförsĂ€kringssystem som enligt (s) började innehĂ„lla sĂ„ mycket annat Ă€n just sjukdom. Sjuka ska inte jobba sĂ€ger Fredrik Reinfeldt.



intressant



LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , , ,
Categories: Debattörer

September 5, 2010 - Landskrona trendsÀttare för hantering av SD

Alliansfritt Sverige - 8 hours 45 min ago
TAKTIK. Helsingborgs Dagblad presenterar en genomgÄng av relationen mellan de borgerliga partierna i Landskrona och Sverigedemokraterna. Ledande folkpartister i staden har varit öppna för ett formellt samarbete, men det verkligt intressanta Àr det informella.

Under mandatperioden har man inte bara blivit vÀldigt vÀnskapliga - man har börjat föra vÀldigt snarlik politik. SjÀlvfallet kan de borgerliga inte klandras för att de fÄr stöd av Sverigedemokraterna, men vad man ser i fallet Landskrona Àr att den borgerliga ledningen har helt slutat arbeta för att sÀkra en majoritet i frÄgor och helt enkelt börjat rÀkna med Sverigdemokraternas stöd. NÄgot man har i 75 fall av 82.

Det sÀtter intressant fokus pÄ en eventuell riksdag med Sverigedemokratisk representation. DÀr har borgerligheten deklarerat att man tÀnker fortsÀtta regera i minoritet och om landsortstrenden hÄller i sig sÄ visar det ocksÄ att man tÀnker förlita sig pÄ sverigedemokratiskt stöd för att driva igenom sin politik istÀllet för att förhandla över blockgrÀnsen.

Att tycka likadant som Sverigedemokraterna i nÄgon enstaka frÄga Àr inte att ge dem inflytande, men att förlita sig pÄ deras stöd för att driva sin politik Àr just detta. Den europeiska erfarenheten Àr tydlig - ger man frÀmlingsfientliga partier inflytande pÄ detta vis sÄ pÄverkar det ocksÄ borglighetens politik.

Och det Àr ett problem.
Categories: Debattörer

(S) och Groupthink

MinaModerataKarameller - 9 hours 27 min ago
Intressant att lÀsa just nu Àr att Mona Sahlin börjar sÀga att hon ska söka stöd hos C och FP för att fÄ ihop en regering. I rest my case och hoppas innerligt att detta Äterigen Àr ett utslag av att vilja förvirra vÀljarna, genom att fÄ det att framstÄ som om det finns möjligheter att sprÀcka den borgerliga alliansen. För vad sÀger FP och C? Skulle de vilja jobba i hop med kommunisterna i VÀnsterpartiet? I sÄ fall sÄ faller all trovÀrdighet för politik överhuvudtaget. Henrik Brors tror att det Àr en önskedröm. Jag tror att det Àr taktik. Jag tror och hoppas att den borgerliga alliansen Àr stark och stabil. Det verkar sÄ vid de gemensamma framtrÀdanden som jag har deltagit i.

Är man desperat över sina nedĂ„tgĂ„ende siffror sĂ„ Ă€r man. Det ser inte ljust ut för (S) just nu. Nu börjar det likna groupthink hĂ€r, man har uppgifterna men bryr sig inte om att de finns.

Jag tar ur bokhyllan fram Granströms bok Dynamik i arbetsgrupper om grupprocesser i arbetslivet som ger en del svar pĂ„ de funderingar som kommer i mitt huvud. Irving Janis skapade begreppet groupthink. Det baserades pĂ„ studier av verkliga hĂ€ndelser och den startade i den misslyckade invasionen av Kuba i början av 1960-talet. En plan som hade utarbetats av en inre cirkel kring President Kennedy. Tanken var att fĂ„ bort kommunismen i USAs nĂ€romrĂ„de, störta Fidel Castro och hans regim. Efter tre dagar var misslyckandet ett faktum och amerikanarna hade alla tillfĂ„ngatagits av Kubas armĂ©. Man hade helt enkelt underskattat sin motstĂ„ndare. Kanske att detta Ă€r vad som utpelar sig inför vĂ„ra ögon just nu?

”Beslutet att genomföra aktionen byggde nĂ€mligen pĂ„ ett antal antaganden som alla visade sig vara helt felaktiga, trots att det fanns fakta för att gruppen skulle kunna pröva de reella förutsĂ€ttningarna” (Granström, 2000)

NÄgra exempel i korthet:

1) ingen skulle fĂ„ veta att det var USA som stod bakom invasionen, man anvĂ€nde exilkubaner. Detta trots att amerikanska tidningar skrev om det veckor i förvĂ€g. Även hemliga detaljer avslöjades dĂ€r.

2) Övertygelse om att Kubas flygvapen inte fungerade. De anfallande exilkubanerna hade gamla övermĂ„lade amerikanska bombplan som, det var kĂ€nt, hade mĂ„nga begrĂ€nsningar. Det var dĂ„liga plan helt enkelt, men detta brydde man sig aldrig om att kolla. De blev dĂ€rför snabbt nedskjutna av det kubanska flygvapnet.

3) Uppfattningen om Castros armé var attd en var svag och lÀtt skulle kunna överbemannas. Amerikanska UD hade information om att stridsviljan i Castros armé var hög, mycket hög. Denna information tillÀts inte trÀnga in i Kennedys grupp.

4) Man utgick ifrÄn att exilkubanerna hade hög moral och var redo att invadera sitt gamla land. Presidentgruppen fick information frÄn sina kanaler om mÀn var starka och modiga och redo. I verkligheten var de bÄde missnöjda och hade börjat revoltera mot det hela.

5) Man utgick ifrÄn att invasionen skulle leda till att den inhemska kubanska motstÄndsrörelsen skulle hjÀlpa till. Detta kollades aldrig upp men var en av hörnstenarna i det hela.

6) Man var ocksÄ förvissad om att om det hela skulle misslyckas sÄ kunde exilkubanerna retirera in i bergen till den Castrofientliga gerillan. Detta var ocksÄ en sÀkerhets aspekt som styrkte att planen skulle genomföras. Men gruppen missade att de sjÀlva under beslutsprocessen hade flyttat pÄ den landstigningsplats som hade möjliggjort en retrÀtt.

Ovan beskriver hur Kennedygruppen bortsÄg frÄn fakta och information som fanns tillgÀnglig. Man till och med struntade i den och brydde sig inte om att undersöka nÀrmare hur det förhöll sig. Den hÀr gruppen bestod av erfarna, intelligenta mÀnniskor som arbetat med politik pÄ hög nivÄ lÀnge. MÄnga viktiga beslut hade de tagit i sina dar. Denna och andra liknande studier av olika hÀndelser Àr grunden till begreppet Groupthink, ett destruktivt gruppbeteende. Ett av de centrala begreppen Àr hur information hanteras om den ens nÄr in i gruppen. Vid grisbuktsinvasionen fanns det tillrÀcklig information för att man borde ha fattat beslutet att avstÄ. Men man valde att bortse frÄn viktig information.

Groupthinksymptomen Àr en förestÀllning om den egna osÄrbarheten och förtrÀffligheten som i sin tur kan leda till onödigt risktagande. Man blir sjÀlvgod och tror att vÀrlden kretsar kring en sjÀlv och kÀnslan av att vara onÄbar gör att gruppen inte utgÄr frÄn realistiska bedömningar av de förhÄllanden som rÄder. En slags omnipotens. Gruppen anser att den har en inneboende moral som inte behöver ifrÄgasÀttas. Som samlad grupp kan man i sin egen förestÀllningsvÀrld besegra alla. Man bortser frÄn varningssignaler och rÀttfÀrdigar sitt handlande med att dikotomisera omvÀrlden. För eller emot, av eller pÄ, svart eller vitt. MotstÄndarna Àr onda och gruppen Àr den goda.

NĂ€r WatergateaffĂ€ren uppmĂ„lades som kris i tidningar sĂ„ menade Nixon att det bara var en förtroendekris hos den intellektuella överklassen – folk bryr sig inte om sĂ„nÂŽt hĂ€r utom nĂ€r det berör dem sjĂ€lva. Vi vet hur det gick med den saken.

Granström menar att det som skapar förutsÀttningar för den hÀr typen av negligerande processer Àr det tryck mot enighet som finns i grupper som Àr utsatta för groupthink. Det finns sjÀlvutnÀmnda Äsiktspoliser, det finns sjÀlvcensur och ett antagande om att tystnad betyder bifall och det ger en falsk bild av enighet.

InnehĂ„llet i den information som nĂ„r in i gruppen Ă€r mycket selektivt vilket naturligtvis pĂ„verkar gruppens beslut. Det i sin tur betyder att det inte alltid Ă€r rena fakta som underbygger besluten. Handlingsmönstret Ă€r inget som gruppen bestĂ€mmer sig för och deltagarna Ă€r inte alltid medvetna och man uppfattar inte sjĂ€lv sina förestĂ€llningar som ickekorrekta utan ser dem som en sanning. Detta kan naturligtvis leda till ödesdigra beslut eftersom gruppen inte ser nĂ„gra alternativa handlingsvĂ€gar. NĂ€r man vĂ€l har bestĂ€mt sig sĂ„ finns det ingen Ă„tervĂ€ndo. Ändras förhĂ„llandena sĂ„ bryr man sig inte om att undersöka alternativen. Det viktigaste Ă€r att hĂ„lla enigheten i gruppen intakt. Gruppen har en illusion om att de Ă€r osĂ„rbara och dĂ€rmed behövs inga katastrofplaner om nĂ„got skulle gĂ„ Ă„t pipan.

Groupthink innebĂ€r ocksĂ„ att beslut inte fattas pĂ„ rationella bedömningar utan snarare pĂ„ gemensamma vanförestĂ€llningar. Man kan stĂ€lla sig frĂ„gan hur intelligenta och erfarna mĂ€nniskor kan förlora uppfattningen om verkligheten och omdöme sĂ„ totalt. Granström (ibid) menar att ”förklaringen ligger i att allt sunt förnuft och rationella resonemang inte ges utrymme nĂ€r gruppen behöver reducera Ă„ngest och skydda sig mot annalkande attacker.” NĂ€r en grupp Ă€r hotad kan primitiva försvarsmekanismer uppstĂ„ för att man ska reducera spĂ€nningen som uppstĂ„tt i ifrĂ„gasĂ€ttandet.

Groupthink Àr mer sannolik i en grupp dÀr prestigevinster kan göras. Om gruppen Àr isolerad frÄn sin omgivning och Àr nÄgorlunda homogent sammansatt kan groupthink uppstÄ. Grupper som ska fatta stora beslut vill arbeta i en sluten grupp för att undvika lÀckor och det Àr inte med sjÀlvklarhet man slÀpper in experter och sakkunniga och dÀrför gÄr man ocksÄ ofta miste om viktig information. I en grupp dÀr groupthink rÄder anammar man ofta okritiskt en bestÀmd handlingslinje och nÀr man vÀl bestÀmt sig sÄ finns det alltsÄ ingen ÄtervÀndo. JÀmför Hans Holmérs Palmegrupp dÀr man pÄ et fiaskoartat sÀtt gjorde tillslag mot ett stort antal helt oskyldiga kurder.

NÀr en situation innebÀr hög stress, exempelvis frÄn externa hot söker gruppen enighet. Medlemmarna i gruppen blir beroende av det sociala stödet som finns i gruppen och vill till varje pris undvika konflikter. Det Àr ledarens lösning som Àr den gÀllande. Vietnamkriget trappades upp trots varningar frÄn underrÀttelseexperter och andra specialister. Det handlar om erfarna och vÀlkvalificerade mÀnniskor som trots detta ignorerar alla signaler om att man Àr pÄ fel vÀg. Stark gruppsammanhÄllning, organisationsbrister och en yttre press ger en sannolikhet för att groupthink skall uppstÄ.

”Groupthink kan beskrivas som en bristfĂ€llig analys och beslutsprocess som beror pĂ„ att medlemmarnas strĂ€van efter enighet begrĂ€nsar viljan eller förmĂ„gan till realistiska vĂ€rderingar och förmĂ„gan till att pröva alternativa handlingstrategier.” (ibid)

Groupthink Àr en universell företeelse och nÄgra svenska exempel Àr den nÀmnda Palmegruppen men ocksÄ Motalaskandalen dÀr en grupp höga politiker i maktens centrum levde loppan pÄ skattebetalarnas bekostnad utan att riktigt fatta vad de gjort.

Att tillhöra gruppen blir viktigare Àn att uppnÄ gruppens mÄl och det ger i sig förutsÀttning för att ett destruktivt gruppbeteende kan uppstÄ. Beslutskompetensen i politiska och andra maktgrupper kan förvridas och grupprocessen utvecklas pÄ ett sÀtt som gör att förnuftiga mÀnniskor uptrÀder pÄ ett oförnuftigt och ickeadekvat sÀtt utan att sjÀlva vara medvetna om det.

NÀr mÀnniskor i omgivningen börjar protestera, det folkliga förnuftet börjar göra sig hört och talar om att Kejsaren Àr naken sÄ uppstÄr olika typer av fenomen kring de beslut den groupthinkangripna gruppen lanserar. Man börjar demonstrera, man bojkottar, bombarderar ledande personer med mail och brev, man revolterar pÄ plats, man försöker lobba fram sina idéer pÄ olika sÀtt. Numera finns ocksÄ bloggandet som en variant pÄ temat. Detta behöver i sig inte alls betyda att de man protesterar emot Àr offer för groupthink. Det finns mÄnga olika perspektiv naturligtvis och Àn sÄ lÀnge Àr det ett outforskat omrÄde huruvida denna typ av protester ens nÄr in i en beslutsgrupp.

Illusionen om osÄrbarhet i en groupthink-konstellation gör att man inte anser sig behöva bry sig om varningssignaler och protester. Tron pÄ den egna gruppens högre moral innebÀr att makthavarna mycket vÀl kan agera emot bÄde opinioner och sunt förnuft. Tendensen att bortse frÄn varningssignaler bÄde utifrÄn och inifrÄn Àr ocksÄ utmÀrkande.

Exempelvis sÄ kÀnde projektgruppen till att styrsystemet för JAS kunde slÄs ut i prototypen. Trots detta sÄ lÀt man planet uppvisningsflyga över Stockholm dÀr det ocksÄ störtade. Det var livsfara för tusentals mÀnniskor. Vilket hade kunnat vara ett skÀl sÄ gott som nÄgot frÄn att avstÄ frÄn uppvisningen. Eller hur?

Det finns â€Ă„siktsvakter” som bĂ„de skyddar ledaren och gruppen frĂ„n besvĂ€rande information. Exempel kan vara att protestbrev som skickats aldrig överlĂ€mnats till exempel. Protesten tystas ner pĂ„ vĂ€gen och nĂ„r aldrig fram till adressaten. Att fĂ„ till möten med en statsminister kan vara svĂ„rt, inte pĂ„ grund av statsministern sjĂ€lv utan de runt omkring honom. Blir det ett möte sĂ„ kan det vara sĂ„ att det hĂ„lls med nĂ„gon mindre viktig person. LĂ„ngt bort frĂ„n maktens kĂ€rna.
Forskningen har visat att politiskt och militĂ€rt beslutsfattande inte alltid grundar sig pĂ„ rationella processer, vilket i sig innebĂ€r att förĂ€ndringar inte alltid sker med rationella argument. Att bryta igenom ett ”groupthinkskal” Ă€r svĂ„rt med enstaka insatser. Man mĂ„ste arbeta pĂ„ flera fronter för att nĂ„ resultat menar Granström (ibid). Det krĂ€vs upprepade aktioner, varierade i uttrycksform med konsekvens i sitt budskap.

Granström presenterar ocksÄ tvÄ poler av groupthinkagerandet, dels det depressiva, dels det omnipotenta. FÄr man negativ information om den egna gruppen sÄ menar den depressiva att det inte finns tillrÀckligt med resurser och man blir uppgiven. Den omnipotenta gruppen slÄr ifrÄn sig, förringar och visar förakt för informationen. Om den Àr negativ vill sÀga, Àr det positiv information sÄ övervÀrderas den. I synnerhet om ledaren Àr nÀrvarande. Man vill ju tillhöra gruppen.

Den depressiva gruppen bemöter nya förslag med trötthet och uppgivenhet medan den omnipotenta gruppen direkt nedvÀrderar alla förslag. De kan tillintetsgöras genom tystnad eller att man helt enkelt hÄller undan dem.

NÀr det gÀller ledarskap investerar den depressiva varianten all auktoritet i ledaren och alla andra Àr passiva. I den omnipotenta gruppen backas ledaren upp av alla, man bekrÀftar och definierar ledarskapet som dÀrmed blir begrÀnsat. Deltagarna vaktar pÄ varandra och tillÄter inte avvikande uppfattningar. Det Àr ledaren som anger vad som Àr rÀtt eller fel.

Dessa beskrivningar Àr hypotetiska men har enligt Granström styrkts i empiriska studier och sjÀlvklart Àr det inte strikt gÀllande, men de kan ge en indikation av det som sker.
(Intressant)



LÀs Àven andra bloggares Äsikter om , , , , , , , , ,
Categories: Debattörer

Europa-veckan som kommer

Carl Bildt (m) - 9 hours 58 min ago

STOCKHOLM: Mitt i vÄr egen valrörelse kan det vara lÀtt att glömma att arbetet i den Europeiska Unionen nu börjar att komma igÄng pÄ allvar efter sommaren.

Och som landets regering innebÀr detta att vi har viktiga uppgifter att sköta samtidigt som vi skall bedriva valrörelse.

I morgon och pÄ tisdag mÄste Anders Borg vara i Bryssel för möte med sina finansministerkollegor för att diskutera framtiden för det europeiska finansiella samarbetet.

Och pÄ fredag och lördag mÄste jag fara till samma destination för sedvanligt informellt möte med mina utrikesministerkollegor. Situationen i Pakistan och relationen till vÄra strategiska partners runt om i vÀrlden kommer med all sannolikhet att dominera det mötet.

BÀgge dessa möten Àr del av uppspelet till det europeiska toppmötet pÄ torsdagen alldeles före vÄrt eget val.

DÀr skall vi sjÀlvfallet normalt representeras av Fredrik Reinfeldt, men slutspurten inför ett osÀkert val gör att han stannar hemma och det blir jag som fÄr föra Sveriges talan vid det mötet.

Planen Àr att det toppmötet skall diskutera just de frÄgor som förberetts av de möten denna vecka som Anders Borg och jag kommer att delta i.

TyvÀrr fÄr frÄgor om det europeiska samarbetet ingen plats i vÄr valrörelse.

Det Ă€r beklagligt eftersom de kommer att vara minst lika viktiga under de kommande fyra Ă„ren som de varit under de gĂ„gna. Och vi skall inte glömma att den djupa ekonomiska krisen med all sannolikhet skulle ha blivit en bea bit vĂ€rre om vi inte haft detta samarbete – inklusiva euro-valutan.

Alliansens valmanifest om Europa-politiken Àr principiellt, framtidsinriktat och offensivt. De rödgrönas motsvarande text pÄfallande fattig och defensiv. Man mÀrker att Ohly finns med.

Men kanske kan veckans möten mitt i valrörelse leda till att det viktiga Europa-samarbetet fÄr i alla fall en viss uppmÀrksamhet.

Och man inser att det Àr viktigt att vi kan tala med klar och tydlig stÀmma i de europeiska rÄdslag som betyder allt mer ocksÄ för vÄr egen utveckling.


September 5, 2010 - Syftet med privatiseringarna Àr att öka privatiseringarna

Alliansfritt Sverige - 10 hours 6 min ago
NOTIS. SÄ hÀr Àrlig syn pÄ de vÀldiga privatiseringsvÄgorna (allt som har privatiserats i Stockholm finns samlat pÄ den hÀr vÀldigt uttömmande kartan) fÄr man sÀllan frÄn borgerligheten - Stockholms finansborgarrÄd Sten Nordin (M):
”Syftet med avknoppningarna har ju inte varit att vi ska tjĂ€na pengar, utan att vi ska öka mĂ„ngfalden”I moderaternas interna dokument [pdf] stĂ„r det klart och tydligt att ”mĂ„ngfald” Ă€r ett annat ord för ”privatisering”. SĂ„ syftet med privatiseringarna Ă€r alltsĂ„ att öka privatiseringen.

UtförsÀljning av gemensamma tillgÄngar bara för sakens skull.

Rekommenderad lÀsning:
Categories: Debattörer

September 5, 2010 - Syftet med privatiseirngarna Àr att öka privatiseringarna

Alliansfritt Sverige - 10 hours 6 min ago
NOTIS. SÄ hÀr Àrlig syn pÄ de vÀldiga privatiseringsvÄgorna (allt som har privatiserats i Stockholm finns samlat pÄ den hÀr vÀldigt uttömmande kartan) fÄr man sÀllan frÄn borgerligheten - Stockholms finansborgarrÄd Sten Nordin (M):
”Syftet med avknoppningarna har ju inte varit att vi ska tjĂ€na pengar, utan att vi ska öka mĂ„ngfalden”I moderaternas interna dokument [pdf] stĂ„r det klart och tydligt att ”mĂ„ngfald” Ă€r ett annat ord för ”privatisering”. SĂ„ syftet med privatiseringarna Ă€r alltsĂ„ att öka privatiseringen.

Rekommenderad lÀsning:
Categories: Debattörer

September 5, 2010 - Borgerlig syn pÄ vÀljarmobilisering

Alliansfritt Sverige - 10 hours 10 min ago
KLARGÖRANDE. Socialdemokratisk mobilisering i invandrartĂ€ta omrĂ„den upprör högern. HĂ€r riksdagskandidaten och brommaordföranden för moderaterna, Per Hagwall:
”Mona Sahlin vallar i tv-nyheterna indoktrinerade invandrare till vallokalen för att agera röstboskap Ă„r Socialdemokraterna”Högern skĂ€ms inte.

Rekommenderad lÀsning:
Categories: Debattörer

”640 000 har fĂ„tt höjd fastighetsskatt med Reinfeldt”

Politikerbloggen - 10 hours 54 min ago
DEBATT. Borgerligheten lovade att avskaffa fastighetsskatten i valet 2006. Men istĂ€llet har 640 000 personer fĂ„tt höjd fastighetsskatt med Fredrik Reinfeldt. Det skriver Lars Johansson (S), vice ordförande i Skatteutskottet, i en debattartikel pĂ„ Politikerbloggen. LĂ€s artiklen hĂ€r. ”640 000 har fĂ„tt höjd fastighetsskatt med Reinfeldt” Borgerligheten lovade att avskaffa fastighetsskatten i valet 2006. Men [...]
Categories: Massmedia

Frusen ruta mitt i rysaren

Svenska Dagbladet - ledare - 12 hours 19 min ago
De rödgröna gÄr till val pÄ lÀgre inkomstskatt Àn 2006. Det finns bara en anledning till det.
Categories: Massmedia

SIFO Egen majoritet för alliansen i nya mÀtningen

Politikerbloggen - 12 hours 53 min ago
SOCIALDEMOKRATERNA BACKAR. Alliansen fÄr egen majoritet i Sifos senaste vÀljarbarometer som presenteras idag. Socialdemokraterna fÄr 28,7 procent vilket Àr den lÀgsta siffran partiet fÄtt i en mÀtning frÄn Sifo sedan 1997. LÀs mer hÀr. MÀtningen frÄn Sifo publiceras i SkÄnskan idag. Parti för parti: Socialdemokraterna 28,7 VÀnsterpartiet 5,3 Miljöpartiet 9,7 Moderaterna 31,7 Centern 6,7 Folkpartiet [...]
Categories: Massmedia

Frusen ruta mitt i rysaren

Svenska Dagbladet - ledare - 15 hours 54 min ago
De rödgröna gÄr till val pÄ lÀgre inkomstskatt Àn 2006. Det finns bara en anledning till det.
Categories: Massmedia

Dr Hunter S Thompson kom aldrig hit

Svenska Dagbladet - ledare - 15 hours 54 min ago
Hade kĂ€nt sig hemma. Butler i tunnelbanan och clowner i hemmen – som en vanlig dag pĂ„ meskalin.
Categories: Massmedia
 
Nytt i forumet

Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 20:54.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2010, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson