![]() |
|
|
Om FN:s svĂ„righeter, nytt krig i Kaukasus, ny kris i Kosovo, kris med Indien och Canada och kriget i öster.TABIANO CASTELLO: Ett kort stopp i Italiens vĂ€rme skadar sĂ€llan, men dessvĂ€rre blir det tĂ€mligen kort. Förra veckans generaldebatt med FN:s generalförsamling bjöd kanske inte pĂ„ nĂ„gra avgörande överraskningar. Ett anförande jag skulle rekommendera till lĂ€sning Ă€r det som inledde debatten och hölls av FN:s generalsekreterare AntĂłnio Gueterres, och som jag hade en lĂ€nk till pĂ„ mitt engelska Twitter-konto. Det var en brutalt öppen redovisning av den mycket besvĂ€rliga globala situation vi har med en kombination av vĂ€xande geopolitiska spĂ€nningar och vĂ€xande gemensamma globala utmaningar. Och det Ă€r dĂ€rmed en situation dĂ€r FN och dess insatser behövs allt mer – samtidigt som FN fĂ„r det allt svĂ„rare att verka. Generalsekreterarens frustration Ă€r sannerligen inte svĂ„r att förstĂ„. Mitt under FN-veckan genomförde Azerbaijan en snabb militĂ€r operation för att mer bestĂ€mt skaffa sig kontroll över den av armenier kontrollerade enklaven Nagorno-Karabakh. Och de kvarvarande armenska strukturerna i enklaven kapitulerade efter bara nĂ„got dygn. Hur detta kommer att sluta Ă„terstĂ„r att se. Faran Ă€r att detta leder till, omedelbart eller gradvis, en gott av etnisk resning av enklaven i linje med en tragisk praxis i denna konflikt och denna region. Redan förbereder man sig i lilla Armenien att ta emot kanske tiotusentals flyktingar. Om detta skapar förutsĂ€ttningar för en bredare fredsuppgörelse i regionen Ă„terstĂ„r att se. Det handlar om nödvĂ€ndigheten av en samtidig normalisering mellan Armenien och Azerbajdzjan och mellan Armenien och Turkiet., Men omedelbart handlar det om att hantera de humanitĂ€ra konsekvenserna av det korta nya kriget i Kaukasus. I mer nĂ€rbelĂ€gna Kosovo har situationen i dag tagit en dramatisk vĂ€ndning genom att bevĂ€pnade sannolikt serbiska grupper attackerade kosovoalbansk polis och dĂ„ dödade en av dem. Redan tidigare var situationen spĂ€nd. Det diplomatiska genombrottet i E.U.-processen mellan Serbien och Kosovo i april har följts av en tilltagande konfrontation kring hur vad som dĂ„ sattes pĂ„ papper skall genomföras. FrĂ„n Pristina Ă€r orden hĂ„rda mot Belgrad, samtidigt som bĂ„de Bryssel och Washington Ă€r tilltagande frustrerade med att regeringen i Kosovo inte vill genomföra det man varit överens om. Mest i fokus Ă€r att forma en sammanslutning för vissa frĂ„gor av de serbiskt dominerade kommunerna i Kosovo. Det förslaget har funnits med i varje fredsplanen för Kosovo under det senaste kvarts seklet, men Ă€nnu inte genomförts, och stöter pĂ„ militant motstĂ„nd i delar av Kosovo. Och nu kommer allt att gĂ„ allt vĂ€rre i baklĂ„s. Belgrad kommer knappast att erkĂ€nna Kosovo förrĂ€n frĂ„gan lösts, och Pristina kommer att sĂ€tta fötterna i backen Ă€n mer. NĂ„gon enkel lösning finns helt enkelt inte. Och till saken hör att detta ju dessutom bromsar varje försök till EU-process för dessa bĂ€gge lĂ€nder. Till lite samma kategori som dessa konflikter i Kaukasus och pĂ„ Balkan hör det som nu utspelas mellan Canada och Indien, Ă€ven om det ocksĂ„ har andra dimensioner. Inför det kanadensiska parlamentet sade premiĂ€rminister Trudeau att det finns trovĂ€rdiga uppgifter om att Indien bar ansvaret för ett mord pĂ„ en Silk-aktivist i Canada för ett tag sedan. Det handlade om en man som varit aktiv i kampanjen för att skapa ett sjĂ€lvstĂ€ndigt s k Khalistan i dagens Indien. Trudeaus ord ledde nĂ€rmast till en explosion i Delhi dĂ€r kĂ€nsligheten i frĂ„gan Ă€r mycket stor. Ămsesidigt utvisades diplomater och ömsesidigt gick media upp i mycket höga tonlĂ€gen. Av de ca 30 miljoner sikher som finns i vĂ€rlden bor ca 800.000 i Canada, vilket innebĂ€r att de faktiskt Ă€r en större andel av befolkningen dĂ€r Ă€n vad de Ă€r i Indien. I allt vĂ€sentligt Ă€r sikher vĂ€l integrerade i dagens Indien, men det finns samtidigt militanta grupper som driver frĂ„gan om nĂ„gon typ av sjĂ€lvstĂ€ndighet, och toleransen i Indien för individer eller grupper med den agendan Ă€r obefintlig. Att döma av media hade flera andra lĂ€nder tillgĂ„ng till samma information som Trudeau, men valde efter reaktionen frĂ„n Delhi och pĂ„ grund av vikten av relationen till Indien att ligga lĂ€gre. Realpolitiken i högsĂ€tet. En viss bitterhet i Ottawa Ă€r nog svĂ„rt att undvika. Om Indien verkligen gjort detta Ă€r det sjĂ€lvklart mycket allvarligt. Ryssland har tidigare Ă€gnat sig Ă„t politiska mord utomlands av denna typ, Israel har förvisso gjort det och tydligen ocksĂ„ i flera fall Iran. Men det Ă€r viktigt att detta inte tolereras. Det intrĂ€ffade illustrerar de problem som ibland uppkommer nĂ€r man i ett land har en grupp frĂ„n ett annat land med mycket starka och aktivistiska synpunkter pĂ„ politiken i sitt ursprungsland. I kriget i öster kan vĂ€l noteras ta attacker som Ukraina inte utan framgĂ„ng riktat mot ryska militĂ€ra installationer pĂ„ Krim. Attacken med tvĂ„ kryssningsrobotar pĂ„ den ryska Svarta Havs-flottans högkvarter i Sevastopol var spektakulĂ€r och fĂ„ngades ju ocksĂ„ pĂ„ video av Ă„tskilliga. Putin mĂ„ste ha varit rasande. Möjligen har detta ocksĂ„ sin betydelse nĂ€r det gĂ€ller anstrĂ€ngningarna att nu faktiskt trots ryska hot kunna skeppa ut vete och annat frĂ„n de ukrainska hamnarna. Hitintills har tre fartyg lyckats med detta. Vi fĂ„r se hur fortsĂ€ttningen kommer att bli. Och pĂ„ frontlinjerna fortsĂ€tter de ukrainska styrkorna av allt att döma att göra framsteg, men utan att det Ă€nnu gĂ„r att tala om nĂ„got genombrott. Att man pĂ„ rysk sida nu satt in de mest kvalificerade trupper man har ur tvĂ„ luftlandsĂ€ttningsdivisioner för att möta de ukrainska förbanden dĂ€r de gör framsteg i söder visar dock att man Ă€r bekymrad. Och det finns det ju anledning att notera. Categories: Partier & Politiker
Om dagar i Seoul, krĂ€vande vecka för FN och mest bra frĂ„n Bryssel.STOCKHOLM: I gĂ„r kom jag tillbaka frĂ„n nĂ„gra dagar i Seoul i Sydkorea. Det var Ă„rliga World Knowledge Forum dĂ€r som attraherade mig, och det har dessutom alltid sitt vĂ€rde att under nĂ„gra dygn se pĂ„ vĂ€rlden frĂ„n en annan utsiktspunkt. Men sjĂ€lva mötet var som alltid intressant, och med sin optimism om vetenskap och teknologi en hĂ€lsosam kontrast mot de mer pessimistiska bilder av det mesta som ju annars dominerar dessa dagar. Jag deltog i spĂ€nnande sessioner om kommersialisering av kvantdatorer, om olika nya möjligheter i mer jordnĂ€ra omloppsbanor i rymden och sjĂ€lvfallet om det stĂ€ndigt nĂ€rvarande Ă€mnet AI. Och till Seoul hade kommit ledande internationella auktoritet pĂ„ dessa och andra omrĂ„den. Sydkorea Ă€r en nation med ambitioner, och det kommer mycket tydligt ur dess historia mellan Kina och Japan, och i mer modern tid sjĂ€lvfallet det förödande kriget efter det nordkoreanska anfallet i början av 1950-talet. NĂ€r detta var över – Ă€ven om det sedan 1953 bara Ă€r ett vapenstillestĂ„nd, ingen formell fred – var Sydkorea ett förstört land fattigare Ă€n t ex Sudan i Afrika. Men den resa man gjort sedan dess har varit fantastisk, med i dag en levnadsstandard över mĂ„nga europeiska lĂ€nder, och en av de mest framgĂ„ngsrika industrinationerna i vĂ€rlden. Och det samtidigt som norr om den s k demilitariserade zonen alldeles i nĂ€rheten av Seoul den nordkoreanska diktaturer hĂ€rskar över ett av vĂ€rldens fattigaste lĂ€nder. Kapitalism kontra socialism skulle man kunna sĂ€ga. PĂ„ mĂ„nga omrĂ„den ligger landet lĂ„ngt framme. Mobiltelefoni och halvledare Ă€r starka omrĂ„den, men under de allra senaste Ă„ren har man ocksĂ„ trĂ€tt fram som stark exportör av krigsmateriel. VĂ„r svenska haubits Archer Ă€r imponerande, men Norge, Finland och Estland i vĂ„r omedelbara nĂ€rhet har i stĂ€llet valt den koreanska K9, och landet har nu tecknat kontrakt pĂ„ Ă„tskilliga hundra moderna stridsvagnar till inte minst Polen. Och det bör ocksĂ„ noteras att Korea nu exporterar ocksĂ„ kĂ€rnkraft med bl a ett stort och tydligen vĂ€l fungerande projekt i Abu Dhabi. Mitt besök i Seoul sammanföll med att den nordkoreanska diktatorn Kim Jong-un tog sitt stora tĂ„g och Ă„kte till den rĂ€tt problemfyllda nya ryska rymdbasen i östliga Sibirien för ett möte med Vladimir Putin. Nordkorea sattes en gĂ„ng upp av Stalin, men under senare decennier har relationen inte varit sĂ€rskilt stark. För ett Ryssland som ville öppna sig mot vĂ€rlden var relationen med Sydkorea betydligt viktigare. Men nu Ă€r allt annorlunda. Nordkorea Ă€r under hĂ„rda FN-sanktioner pĂ„ grund av inte minst sitt kĂ€rnvapenprogram, och efter att ha börjat sitt krig mot Ukraina Ă€r ocksĂ„ Ryssland föremĂ„l för sanktioner frĂ„n de flesta av vĂ€rldens utvecklade ekonomier. Och Putin har satt Ryssland i en situation dĂ€r dess vĂ€nner Ă€r fĂ„. I den senaste omröstningen i FN:s generalförsamling fick man bara stöd av Belarus, Eritrea, Nicaragua, Syrien, Mali och Nordkorea. SĂ„ mycket elĂ€ndigare kan det strĂ€ngt tagit inte bli. Mötets syfte var med all sĂ€kerhet att försöka förmĂ„ Nordkorea att leverera artilleriammunition ur de stora förrĂ„d som den övermilitariserade diktaturen hĂ„ller sig med, men den stora frĂ„gan Ă€r vad Putin tvingats att leverera i utbyte. Sannolikt krĂ€vde Kim Jong-un teknik för sina kĂ€rnvapen-, robot- och ubĂ„tsprogram, och om man bortser frĂ„n frĂ„gan att detta i samtliga fall skulle vara brott mot FN-sanktioner som faktiskt ocksĂ„ Ryssland tidigare varit med att besluta om Ă€r detta nĂ„gonting som leder till oro inte minst i Seoul. Det nordkoreanska kĂ€rnvapenprogrammet gĂ„r framĂ„t. Trumps försök till diplomati i frĂ„gan slutade med ett magplask, och Biden-administrationen har knappast varit sĂ€rdeles aktiv i frĂ„gan. Att detta leder till att oron ökar i Seoul Ă€r knappast förvĂ„nande. Washington har försökt att dĂ€mpa detta genom att inleda vissa samtal om gemensam planering ocksĂ„ i kĂ€rnvapenfrĂ„gor, och för nĂ„gra veckor sedan gjorde en amerikansk kĂ€rnvapenbĂ€rande ubĂ„t ett hamnbesök i Sydkorea. I sak betyder det ingenting, men politiskt hade det sin betydelse. Men ser man pĂ„ den allmĂ€nna opinionen i Sydkorea vill nu 70% att landet skaffar sig kĂ€rnvapen. Sannolikheten för att man kommer att göra det Ă€r nog lĂ„g, men det gĂ€ller bara sĂ„ lĂ€nge man har ett förtroende för den amerikanska sĂ€kerhetsgarantin. Till bilden i nordöstra Asien hör sjĂ€lvklart ocksĂ„ det nĂ€rmande som skett under den koreanska presidenten Yoon Suk Yeol till Japan, delvis med aktiv medhjĂ€lp av USA. Det Ă€r inte okontroversiellt i alla delar av koreansk opinion, men ses som sĂ€kerhetspolitiskt viktigt Ă€ven om man inte vill att det skall ges en alltför tydlig udd riktad mot Kina. Förbindelsen med Peking förblir viktig, sĂ„vĂ€l ekonomiskt som politiskt för att sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r isolera Pyongyang. Nu har president Yoon gett sig ivĂ€g till New York dĂ€r han nu kommer att delta i inledningen av FN: s generalförsamlings 78:e möte och dĂ€r man kommer att lyssna med uppmĂ€rksamhet pĂ„ hur han lĂ€gger orden om mötet mellan Vladimir Putin och Kim Jong-un. Till New York kommer sjĂ€lvklart ocksĂ„ president Biden, men det Ă€r lite ovanligt att han Ă€r den ende statschef frĂ„n nĂ„gon av de fem permanenta medlemmarna i FN:s sĂ€kehetsrĂ„d som Ă€r pĂ„ plats. Den som kommer i Ă€r Ă€r dock president Zelensky, som dessutom fortsĂ€tter till Washington för möten i Vita Huset och kongressen. Det Ă€r ett FN som kĂ€mpar med att finna sin roll i ett allt mer besvĂ€rligt globalt lĂ€ge som trĂ€ffas i New York, och det skall bli spĂ€nnande att höra vad som sĂ€gs. I grunden Ă€r det ju Rysslands krig och dess inverkan i en rad avseenden som förlamar vĂ€rldsorganisationen, men till det skall lĂ€ggas rader av problem som genom detta blir svĂ„rare att hantera. FN kĂ€mpar med en fredsmission i Sudan som Ă€r ifrĂ„gasatt av de som strider i dess inbördeskrig, en fredsmission i Mali som just nu tvingas att lĂ€mna landet och en humanitĂ€r mission i Afghanistan som förvisso Ă€r viktig men som har en allt svĂ„rare situation. Och till detta kommer sjĂ€lvfallet att situationen nĂ€r det gĂ€ller de globala utvecklingsmĂ„len Ă€r bekymmersam i ett lĂ€ge nĂ€r den globala tillvĂ€xten dĂ€mpas och tendenserna till en fragmentering av den globala ekonomin blir allt tydligare. Efterdyningarna av pandemin Ă€r ocksĂ„ tydliga. Det finns en bitterhet i mĂ„nga utvecklingslĂ€nder nĂ€r man sĂ€ger att de rika lĂ€nderna egoistiskt lade beslag pĂ„ alla vaccin de kunde komma Ă„t och lĂ€t dem komma sist i kön, och Ă€ven om den bilden inte Ă€r alldeles korrekt Ă€r bitterheten dĂ€r. Förhandlingarna om en ny global överenskommelser om att bekĂ€mpa pandemier rör sig framĂ„t i snigelfart, och vi fĂ„r se om det speciella möte som skall hĂ„llas i frĂ„gan i New York i veckan innebĂ€r nĂ„gon förĂ€ndring i det avseendet. I veckan som gick – jag följde det frĂ„n Seoul – höll Ursula von det Leyen sitt Ă„rliga linjetal i Europaparlamentet i Strasbourg, och det var ett i allt vĂ€sentligt bra tal. Hon var sĂ„ tydlig hon kunde vara i detta lĂ€ge nĂ€r det gĂ€llde för EU att öppna sina dörrar för Ukraina, talade om vikten av Ă„tgĂ€rder för den europeiska ekonomins konkurrenskraft men undvik att ge nĂ„gra besked om sina egna möjliga ambitioner inför en ny mandatperiod efter EP-valen i juni nĂ€sta Ă„r. Möjligen kan sĂ€gas att hon gav efter lite för mycket för protektionistiskt tryck frĂ„n Paris nĂ€r hon drar igĂ„ng en prövning av om kinesiska elbilar inte Ă€r för billiga pĂ„ grund av olika subsidier och ty följande skall belĂ€ggas med till utöver de 10% som redan gĂ€ller. Faktum Ă€r att Kina bĂ„de teknologiskt och vad gĂ€ller produktion nu tagit ledningen vad gĂ€ller elbilar, och Ă€ven om exporten till EU Ă€nnu Ă€r begrĂ€nsad kommer den sĂ€kert att vĂ€xa snabbt. Och snabbare detta upp övergĂ„ngen till elbilar Ă€r detta ju i grunden nĂ„gonting positivt. Nu stundar en ny vecka. Jag Ă€r nĂ„gra dagar i Madrid – det skall bli spĂ€nnande att höra om det gĂ„r att bilda en ny regering eller om ett nytt val Ă€r den enda möjligheten – men sedan i allt vĂ€sentligt hemma. Och det finns det ingen anledning att klaga över.
Categories: Partier & Politiker
Om samtal och stĂ€mningar i Kiev, G20 och dess balansgĂ„ng i Delhi och om EU-linjetal i Strasbourg.WARSZAWA: SĂ„ Ă€r jag dĂ„ pĂ„ vĂ€g hem efter ytterligare ett besök i Kiev – jag tror det var mitt sjĂ€tte besök under dessa krigets tvĂ„ Ă„r. Det tar sin lilla tid. NattĂ„g tur och retur frĂ„n en av tvĂ„ möjliga stationer i östliga eller sydöstliga Polen – ca tre timmar med bil frĂ„n Warszawa – med passkontroll som stundtals kan ta sin tid pĂ„ bĂ€gge sidor. Denna gĂ„ng var det för den Ă„rliga stora s k YES-konferens som jag besökt under Ă„tskilliga Ă„r och numera dessutom tillhör ledningen för. Fram till 2013 Ă€gde den rum i den ryske tsarens gamla sommarpalats vid Jalta pĂ„ Krim men sedan dess har den av uppenbara skĂ€l varit i Kiev, och förra Ă„ret och i Ă„r i lite förĂ€ndrat format pĂ„ grund av de krav pĂ„ inte minst sĂ€kerhet som kriget stĂ€llet. Men vĂ„r natt i Kiev blev lugn. Efter det att vi lĂ€mnade mitt i natten i gĂ„r kom det dock ett omfattande ryskt anfall med s k sjĂ€lvmordsdrönare som ocksĂ„ riktades mot den ukrainska huvudstaden. I huvudsak sköts de ned, men Ă€ven nedskjutna robotar orsakar skador och kan krĂ€va offer. Det blev intensiva diskussioner med det mesta av politisk – men delvis ocksĂ„ militĂ€r – ledning som Ukraina har och de olika deltagare som bjudits in frĂ„n olika europeiska lĂ€nder och USA. Beslutsamheten hos den ukrainska ledningen Ă€r tydlig, men samtidigt Ă€r det ofrĂ„nkomligt att en viss krigströtthet börjar att mĂ€rkas i samhĂ€llet. Ă tskilliga tusentals soldater mĂ„ste nyrekryterats varje mĂ„nad för att lĂ€ngs fronten ersĂ€tta sĂ„vĂ€l de som fallit som de som Ă„tervĂ€nder efter en lĂ€ngre tjĂ€nstgöring dĂ€r. PĂ„frestningen Ă€r pĂ„fallande. NĂ€r vi hade motsvarande konferens för ett Ă„r sedan kom den att sammanfalla med den plötsligt mycket lyckosamma ukrainska offensiv som snabbt Ă„tererövrade det stora omrĂ„det kring Kharkov. Efter denna fanns det högt uppskruvade förvĂ€ntningar pĂ„ ytterligare snabba och stora framsteg. Kherson-omrĂ„det vĂ€ster om Dnjepr kom att Ă„tererövras, men det som hĂ€nde sedan dess var att de ryska ockupationstrupperna Ă„tminstone tillfĂ€lligt till stor del gav upp offensiva ambitioner och började att bygga ut de försvarslinjer som sedan dess blivit allt mer omfattande och djupa. Och det Ă€r mot dessa som den ukrainska motoffensiven sedan början av juni stĂ„ngats. Man har gjort framsteg, men knappast i den omfattningen som inte minst allmĂ€n opinion nog hade förvĂ€ntar sig. Det Ă€r framförallt den enorma ryska anvĂ€ndningen av minor som avsevĂ€rt dragit ner takten i offensiven. DĂ€rvid Ă€r det. NĂ„gon enkel lösning pĂ„ hur man snabbt skall bryta sig igenom dessa linjer finns i alla fall inte Ă€nnu. Det Ă€r ett mödosamt arbete dĂ€r förlusterna dessvĂ€rre Ă€r relativt höga. Ser man pĂ„ frontbilden nu fortsĂ€tter Ukraina arbetet att flytta fram positioner mot söder, medan de ryska styrkorna förutom defensiven i söder förefaller att fortsatt försöka skaffa sig kontroll över större delarna av regionerna Donetsk och Luhansk. NĂ„gon större framgĂ„ng har de senare dock knappast. Samtidigt intensifieras det redan intensiva drönarkriget. Initiativet har tydligt legat pĂ„ ukrainsk sida, men ryssarna lĂ€r sig snabbt och har nu lĂ€ngs fronten tagit fram egna nya system som inte Ă€r enkla att handskas med. Ukraina har nu dessutom skaffat sig en förmĂ„ga med drönare med pĂ„tagligt lĂ„ng rĂ€ckvidd, och betydligt mycket mer av detta kommer vi att se under de nĂ€rmaste mĂ„naderna. Inriktningen av de ukrainska attacker som vi redan sett förefaller att vara att slĂ„ mot ryska industrier som tillverkar nyckelprodukter för den ryska krigföringen. Samtidigt finns det farhĂ„gor för att ryssarna bygger upp för nya vĂ„gor av attacker mot inte minst den ukrainska elförsörjningen under den kommande vintern. FĂ„ talade om möjligheter för nĂ„got snabbt slut pĂ„ kriget. FrĂ„n rysk sida finns det inga tecken pĂ„ att man gett upp sina mĂ„l, och pĂ„ ukrainsk sida finns ingen vilja att diskutera nĂ„gra territoriella kompromisser med angriparen. I Kiev talar man ogĂ€rna om ett lĂ„ngt krig – man skulle gĂ€rna se att man kunde bringa det till ett snabbt avgörande- men i sak Ă€r det trots detta vad man nu allt tydligare riktar in sig pĂ„. Jag hörde hur det ventilerades olika tankar om hur saker och ting i konflikten kunde utvecklas under 2024. DĂ„ var vi ocksĂ„ inne pĂ„ frĂ„gan om hur stödet i USA och Europa kommer att utvecklas. I EU kommer under de nĂ€rmaste mĂ„naderna frĂ„gan om en möjlig start för medlemskapsförhandlingar med Ukraina att stĂ„ i centrum. Redan nĂ€r Ursula von der Leyen pĂ„ onsdag har sitt Ă„rliga politiska programtal i Europaparlamentet kommer vi med all sannolikhet att fĂ„ höra Ă„tskilligt om detta. Och samtidigt förhandlas ju om det stora stödpaket pĂ„ 50 miljarder euro för de nĂ€rmaste fyra Ă„ren som kommissionen föreslagit. Det Ă€r förvisso mycket pengar, men ser man pĂ„ det stöd som getts och utlovats frĂ„n EU förra Ă„ret och detta Ă€r det faktiskt inte mer Ă€n ca 0,23% av vĂ„r samlade BNP. Redovisningar som görs visar att stödet frĂ„n Europa nu Ă€r större Ă€n stödet frĂ„n USA, Ă€ven om USA dominerar just med det militĂ€ra stödet, och det Ă€r viktigt att det fortsĂ€tter sĂ„. Mer osĂ€ker Ă€r bilden i USA dĂ€r det republikanska partiet med Trump i solklar ledning nĂ€r det gĂ€ller att bli partiets presidentkandidat vĂ€drar allt mer isolationistiska tankar. Dock Ă€r det viktigt att notera att stödet i den allmĂ€nna opinionen för fortsatt stark hjĂ€lp till Ukraina fortfarande ligger kring ca 70%. Inte minst för EU kan detta komma att bli en krĂ€vande situation. Skulle ett USA under Trump börja svaja, samtidigt som Putin med sin aggression sitter kvar i Kreml, kommer EU att stĂ€llas inför sin svĂ„raste prövning hitintills. DĂ„ kommer Ukrainas framtid, och dĂ€rmed Europas stabilitet, i mycket hög grad att vila pĂ„ EU:s axlar. OcksĂ„ lite av detta tillhörde det som diskuterades i Kiev. I Delhi har nu G20- lĂ€nderna avslutat sitt toppmöte, och faktiskt lyckades man att ena sig kring en kommunikĂ©. Jag tillhör dem som tycker att den innebar ett viktigt fall framĂ„t nĂ€r det gĂ€ller konflikten. I Bali för ett Ă„r sedan enades man om en kommunikĂ© genom att i denna referera huvuddelen av G20-lĂ€ndernas starka fördömande av Ryssland, men samtidigt i kommunikĂ©n notera att andra G20-lĂ€nder haft en annan instĂ€llning. Denna gĂ„ng enades man om en text som innebar ett fall framĂ„t genom att tydligt tala om vikten av respekt för alla staters territoriella integritet. Detta Ă€r ju nĂ„got av kĂ€rnan i konflikten, och jag skulle tro att Ryssland tvingades att acceptera denna sedan alla andra, och inte minst Kina, varit tydliga pĂ„ denna punkt. Nu fĂ„r vi se vilka konsekvenser detta kan komma att fĂ„. Om vĂ€st föreslog en resolution i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d med precis denna text kan det bli svĂ„rt för Kina att inte röra sig i denna riktning, och det skulle fĂ„ isolera Ryssland pĂ„ ett viktigt sĂ€tt. I veckan kommer inte bara riksdagen i Stockholm att samlas igen med sedvanlig regeringsförklaring, utan dessutom kommer vi, som jag redan noterat, att fĂ„ höra Ursula von der Leyens âEU-regeringsförklaringâ i Strasbourg. Till den och dess olika markeringar kommer jag sĂ€kert att ha anledning att Ă„terkomma. Valet till Europaparlamentet i juni nĂ€sta Ă„r nĂ€rmar sig, och nĂ„gra avgörande nya stora initiativ innan dess kommer kanske inte att finnas tid med innan dess. De stora besluten om den gröna omstĂ€llningen Ă€r i huvudsak redan fattade. Den digitala omstĂ€llningen fĂ„r sitt stöd. Men sedan handlar det ju mycket om den dramatiskt förĂ€ndrade geopolitiska situationen och EU:s dramatiskt ökade roll och ansvar i denna. SjĂ€lv styr jag efter en dag hemma i veckan ivĂ€g till Seoul i Sydkorea för att under nĂ„gra dygn blicka pĂ„ vĂ€rlden med ett nordostasiatiskt perspektiv. Med det nya samtalsklimatet mellan Seoul, Tokyo och Washington, liksom Ă€ven dĂ€r frĂ„gorna om kriget och Kinas politik, finns det Ă„tskilligt av intresse i den delen av vĂ€rlden. Categories: Partier & Politiker
Om diplomati kring Svarta Havet, spĂ€nningar i Kaukasus, frĂ„getecken kring G20 och Kina och lite annat.STOCKHOLM: Ja, nu Ă€r sommaren över och det mesta börjar att dra igĂ„ng igen. Och det gĂ€ller ocksĂ„ den internationella diplomatin. I morgon infinner sig Turkiets president Erdogan hos Vladimir Putin i Sochi vid Svarta Havet i ett försök frĂ„n turkisk sida att Ă„ter fĂ„ igĂ„ng en överenskommelse om export av livsmedel frĂ„n hamnarna i Svarta Havet. Det Ă€r sex veckor sedan Ryssland abrupt lĂ€mnade det arrangemang som faktiskt fanns, och sedan dess har försök frĂ„n FN och andra inte lett till nĂ„gonting. Turkiets utrikesminister Fidan var i Moskva i dagarna, men det skall nog ses som en förberedelse till mötet i Sochi. Intressant Ă€r att av det vete som kunde skeppas frĂ„n Ukrainas hamnar under överenskommelsen gick 57% till fattigare lĂ€nder, men den enskilt största importören var faktiskt Kina. Sedan Ryssland lĂ€mnade avtalet har det i huvudsak varit stopp, och det samtidigt som ju Ryssland riktat direkta angrepp mot hamnanlĂ€ggningarna för veteexport sĂ„vĂ€l vid Svarta Havet som i de mindre hamnarna lĂ€ngs Donau. Och detta drabbar inte bara de lĂ€nder som tidigare fick leveranser, utan driver ju dessutom upp priserna för alla andra beroende av import av livsmedel. Nu har Turkiet ambitionen att försöka fĂ„ till stĂ„nd ett nytt avtal, och det Ă„terser att se om det kommer att gĂ„. Ett sĂ„dant skulle krĂ€va att Ryssland backade ner, men skulle sannolikt ocksĂ„ krĂ€va vissa medgivanden frĂ„n ukrainsk sida som inte Ă€r alldeles enkla. Turkiet har dock i den grundlĂ€ggande frĂ„gan varit mycket tydliga i sitt stöd till Ukraina, sĂ„vĂ€l verbalt inte minst nĂ€r det gĂ€ller Krim som nĂ€r det gĂ€ller konkreta militĂ€ra leveranser. Och dĂ€rmed lyssnar man i Kiev pĂ„ Turkiet pĂ„ ett sĂ€tt man annars kanske inte skulle ha gjort. Men nĂ„got omedelbart genombrott Ă€r nog knappast sannolikt. Möjligen en öppning för fortsatta samtal. Försöket Ă„r dock vĂ€l vĂ€rt att göra. Den turkiska diplomatin har dock ocksĂ„ Ă„tskilligt annat pĂ„ agendan i dessa dagar. NĂ€r utrikesminister Fidan nu Ă€r i Teheran handlar det sĂ€kert Ă„tskilligt om situationen i Syrien, men ocksĂ„ om den pĂ„ nytt spĂ€nda situationen i södra Kaukasus kring Nagorno Karabach och de olika andra enklaverna i regionen. I den senare regionen försöker nu ocksĂ„ EU med diplomatiska anstrĂ€ngningar att se om knutarna kan lösas upp. Situationen vad gĂ€ller livsmedel i Nagorno Karabach börjar bli besvĂ€rlig nĂ€r vĂ€gen till Armenien stĂ€ngts. Men en lösning av den omedelbara humanitĂ€ra situationen kan nog inte alldeles frikopplas frĂ„n försöken till en mer grundlĂ€ggande överenskommelse mellan Armenien och Azerbajdzjan – liksom f ö mellan Armenien och Turkiet. Och en sĂ„dan har nog kommit lite nĂ€rmare ocksĂ„ p g Ă Rysslands avtagande politiska inflytande i regionen. Vad gĂ€ller konfliktsituationer i övrigt kan ju noteras att situationen i Niger fortsĂ€tter att vara lĂ„st. Just nu försöker juntan att fĂ„ den franske ambassadören, liksom f ö de franska trupperna, ut ur landet, men eftersom dessa vĂ€grar att erkĂ€nna juntan vĂ€grar de ocksĂ„ att lyssna pĂ„ vad denna sĂ€ger. Hur detta kommer att fortsĂ€tta att utvecklas Ă„terstĂ„r att se. För den mer globala diplomatin under veckan Ă€r det sjĂ€lvklart det stora G20-toppmötet i New Delhi i veckan som stĂ„r i centrum. Upptakten till detta har dominerat Ă„tskilligt i Indien under detta Ă„r, och all uppmĂ€rksamhet kring mötet skulle ju dessutom glida in i premiĂ€rminister Modis kampanj inför det viktiga parlamentsvalen nĂ€sta Ă„r. Men det har inte varit lĂ€tt. Jag skrev tidigare i Ă„r, i samband med besök i Delhi, om hur man misslyckats att fĂ„ ihop kommunikĂ©er eftersom frĂ€mst Ryssland men Ă€ven Kina vĂ€grade, frĂ€mst men inte enbart pĂ„ grund av kriget mot Ukraina. Och det har inte blivit bĂ€ttre sedan dess. Snarare verkar positionerna att ha hĂ„rdnat. Att Vladimir Putin inte kommer till Delhi Ă€r nog snarast en lĂ€ttnad med tanke pĂ„ de olika spĂ€nningar detta skapat pĂ„ sjĂ€lva mötet. Men nĂ€r det nu sĂ€gs att inte heller Kinas Xi Jinping kommer att infinna sig ter det sig lite mer bekymmersamt. Det gĂ€ller inte minst som det finns ju en viss konkurrens mellan Delhi och Peking om att kunna upptrĂ€da som indirekt företrĂ€dare för den s k globala södern. För Modi hade det tveklöst varit ytterligare en fjĂ€der i hatten att sitta ordförande för ett möte med Ă€ven Xi Jinping runt bordet. Relationerna mellan Kina och Indien Ă€r förvisso inte de bĂ€sta i synnerhet efter grĂ€nsstriderna uppe i Himalaya 2020 och 2021, men den kinesiske ledaren har hitintills aldrig uteblivit frĂ„n ett G20-toppmöte och dessa har ocksĂ„ frĂ„n kinesiskt perspektiv setts som mycket viktiga. SĂ„ det komnes med all sĂ€kerhet att diskuteras Ă„tskilligt om bakgrunden till detta. Tycker man i Peking att allt fler av lĂ€nderna i G20 har blivit mer kritiska till delar av landets politik, och att man dĂ€rmed inte fĂ„r samma utrymme för din politik som tidigare? Det Ă€r i alla fall en tolkning som ligger nĂ€ra till hands. Till de som sagt sig hoppas att Xi Jinping trots allt kommer hör president Biden, och bakgrunden Ă€r ju att trots Ă„tskilliga motsĂ€ttningar Ă€r Kina en relevant global aktör som behövs nĂ€r de avgörande globala frĂ„gorna skall diskuteras. Den amerikanske handelsministern Raimondo var ju i Peking i dagarna för att diskutera de delarna av relationen ocksĂ„ mot bakgrund av tilltagande kinesisk kritik mot olika amerikanska teknologisanktioner. Vilken effekt dessa kommer att fĂ„ lĂ„ngsiktigt Ă„terstĂ„r att se, men den diskussionen har fĂ„tt ny fart nĂ€r Huawei nu lanserar en ny smartphone med prestanda man inte trodde att de kunde klara av efter det att USA för nĂ„gra Ă„r sedan stoppade leveranserna av avancerade komponenter till företaget. USA ligger pĂ„ dessa omrĂ„den tydligt före, men tydligt Ă€r att Kina satsar stort, och tydligt Ă€r att man trots sanktioner inte Ă€r utan framgĂ„ng. För egen del blir det en vecka först och frĂ€mst i Stockholm, men dĂ€refter blir det Ă„ter ett besök i Kiev. Det var inte lĂ€nge sedan jag var dĂ€r, och sedan dess har vi ju haft president Zelenskiy pĂ„ besök, men det Ă€r alltid ett betydande vĂ€rde att kunna diskutera med personer pĂ„ plats. Categories: Partier & Politiker
Om diskussionerna om EU- utvidgning, vĂ„ldet i maktkampen i Ryssland och globala toppmöten.ALPBACH: Nu bĂ€r det ivĂ€g mot Stockholm efter tvĂ„ dygn av olika diskussioner hĂ€r i de österrikiska alperna – med milt sagt omvĂ€xlande vĂ€der. Det började med högsommar – och slog om till bitter höst. Diskussionerna hĂ€r i den vackra byn har traditioner tillbaka till mĂ„naderna efter det andra vĂ€rldskrigets slut, och har alltid haft ett europeiskt fokus. Under senare Ă„r har strĂ€van varit att samla frĂ€mst unga mĂ€nniskor frĂ„n olika lĂ€nder, och i Ă„r fanns nĂ€rmare 700 sĂ„dana utspridda i alpdalen för mĂ€ngder av diskussioner och seminarier. Min uppgift var att tala om den viktiga uppgift EU stĂ„r inför nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€kra freden i östra Europa. Att vinna kriget Ă€r den omedelbara uppgiften, men att trygga freden dĂ€refter sjĂ€lvfallet utomordentligt centralt. Och dĂ„ handlar det om processen fram mot medlemskap i EU för frĂ€mst Ukraina och Moldavien. Det var ju vad vi diskuterade med president Zelenskyy under hans besök i Stockholm, och den diskussionen kommer att bli allt mer intensiv i de olika EU-huvudstĂ€derna under de nĂ€rmaste veckorna och mĂ„naderna. Jag har ju tidigare sagt och skrivit att det borde vara möjligt att avsluta förhandlingarna om medlemskap under mandatperioden för den EU-kommission som tilltrĂ€der förhoppningsvis nĂ€sta höst efter valen till Europaparlamentet i början av juni. Men för det krĂ€vs politisk vilja och att i den inkluderas att röja upp lite i den snĂ„rskog av processen som dessa utvidgningsförhandlingar kommit att bli under senare Ă„r. De har gjorts sĂ„ komplicerade att man nĂ€stan misstĂ€nker att avsikten var att de knappt kunde röra sig framĂ„t över huvud taget. Och det krĂ€vs ocksĂ„ att man lĂ€gger Ă„t sidan olika vidlyftiga tankar om avgörande institutionella förĂ€ndringar i EU-samarbetet som villkor för en utvidgning. Jag misstĂ€nker att vi kommer att fĂ„ höra en del tankar som strĂ€var i den riktningen frĂ„n t ex Paris, men det kommer att vara ett stickspĂ„r, om Ă€n ett som riskerar att fördröja. Problemen Ă€r förvisso mĂ„nga. Ett av dem Ă€r ju hur de olika balkanska lĂ€ndernas ambitioner skall hanteras. HĂ€r i Ăsterrike Ă€r man mycket bestĂ€md pĂ„ att de mĂ„ste med pĂ„ vagnen. Men Ă€r de verkligen redo? Eller skall vi sĂ€ga att vi av politiska skĂ€l skall ta med dem i alla fall? Processen med dialog mellan Belgrad och Pristina, som sĂ„g lovande ut för bara nĂ„gra mĂ„nader sedan, riskerar att haverera frĂ€mst p g a att man i Pristina inte vill gĂ„ vidare med vad som överenskommits. Och det vore illa för bĂ€gge lĂ€ndernas EU-möjligheter. Sedan tillkommer sjĂ€lvfallet problem som kan ligga i olika EU-lĂ€nders politiska processer. HĂ€r i Ăsterrike stundar parlamentsval nĂ€sta Ă„r, och högernationalistiska FPĂ med tydligt ryskvĂ€nliga tendenser och allmĂ€n motvilja mot EU toppar i opinionsmĂ€tningarna. Och presidentvalet i Frankrike 2027 spökar i Ă„tskilliga diskussioner. Ungern Ă€r ett problem redan som det i dag Ă€r. Men det handlar om en historisk nödvĂ€ndighet för EU. Antingen strĂ€cker vi ut den stabilitet som ett medlemskap innebĂ€r mot Ăst, eller som kommer den instabilitet som annars obönhörligen blir följden att krypa allt lĂ€ngre mot VĂ€st. NĂ„gon stĂ€llde frĂ„gan vad vi skall göra om Trump stiger in i Vita Huset efter det amerikanska presidentvalet i november nĂ€sta Ă„r. DĂ„ fĂ„r vi förvisso ett pĂ„tagligt besvĂ€rligt lĂ€ge, men enda möjliga svaret pĂ„ det Ă€r enligt min mening att dĂ„ fördubbla de europeiska anstrĂ€ngningarna att stĂ„ pĂ„ egna ben ocksĂ„ i det fortsatta stödet till Ukraina. Det blir dĂ„ mer krĂ€vande – men samtidigt Ă€nnu viktigare. Veckan som var dominerades ju annars mycket av ny dramatik i Ryssland nĂ€r flygplanet med Prigozhin och ledningen i övrigt för Wagner-gruppen exploderade i luften. SĂ„dant hĂ€nder inte av sig sjĂ€lvt, och visar att nu har öppet vĂ„ld kommit in i kampen mellan olika grupperingar och viljor i Ryssland. Jag skulle tro att vi kommer att se mer av detta framöver. SpĂ€nningarna i landet förefaller att vara i tilltagande, men att göra prognos pĂ„ vad detta kommer att leda till Ă€r inte görligt. Vi har under denna sommar sett den ena överraskande utvecklingen efter den andra, och det kommer att fortsĂ€tta. Inte minst i media spekuleras flitigt i hur det gĂ„r eller inte gĂ„r med den ukrainska motoffensiven. NĂ„gra stora genombrott har inte skett, men jag tycker att tecknen pĂ„ de ukrainska styrkorna gradvis Ă€ter sig fram mot och genom vissa av de ryska försvarslinjerna blir allt fler. Ăn Ă„terstĂ„r Ă„tskilliga veckor innan vĂ€dret Ă„ter försĂ€mrar förutsĂ€ttningarna för större operationer. PĂ„ det vidare globala planet resulterade mötet med de s k BRICS-lĂ€nderna i Sydafrika att Kina fick sina vilja igenom och gruppen utökades med bl Ă Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. NĂ€sta toppmöte skall hĂ„llas i Kazan i Ryssland dĂ€r ju Putin inte – i alla fall som det ser ut nu – riskerar att arresteras. SĂ€rskilt betydelsefull i substans Ă€r gruppens samarbete och uttalanden knappast, men det saknar inte intresse att se hur lĂ€nder som Saudiarabien och Emirates diversifierar sina internationella förankringar. Förtjusningen i Washington, med stor betydelse för dessa lĂ€nders sĂ€kerhet, Ă€r nog mycket mĂ„ttlig. LĂ„ngt betydelsefullare i sak blir dĂ„ G20-toppmötet i New Delhi om lite mindre Ă€n tvĂ„ veckor. Och dĂ€refter kommer ju mot slutet av mĂ„naden alla möten i samband med FN:s generalförsamling i New YORK. Annars fortsĂ€tter mycket att handla om relationen mellan USA och Kina. Nya amerikanska restriktioner för investeringar i kinesiska teknologiföretag samtidigt som handelsminister Raimondo sĂ€nds till Peking för att sĂ€ga att dörren till samarbete Ă€r öppen. BalansgĂ„ngen Ă€r inte alldeles enkel. SjĂ€lv Ă„tervĂ€nder jag nu till Stockholm efter att ha varit utlokaliserad till Adriatiska Havet – dock med korta utflykter till Kiev och Harpsund – sedan början av juni. Sakta smyger sig hösten pĂ„ igen. Categories: Partier & Politiker
Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvaraDet var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia
Fornling kan ha gÄtt sin sista matchSven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia
Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsenAnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia
En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ FacebookDN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia
Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljettenDen sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia
SAS drar in pĂ„ flygningar till HongkongAllt fler flygbolag â inklusive SAS â vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia
âBonusfamiljenâ fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€songSVT:s populĂ€ra relationsserie âBonusfamiljenâ Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia
Norrköping polisanmĂ€ls efter DjurgĂ„rdsfirandeEfter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Ăstgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan omâŠ
Categories: Massmedia
ĂverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomarDet Ă€r extremt ovanligt att en 16-Ă„ring döms till rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd i Sverige.
Categories: Massmedia
Explosion pĂ„ skola â ingen skadadNĂ„gon har kastat in ett flaskliknande föremĂ„l genom fönstret pĂ„ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia
Man rymde under permission i Sigtuna â stor polisinsatsEn man sprang i frĂ„n tre kriminalvĂ„rdare under sin permission i Sigtuna.
Categories: Massmedia
Ola Larsmo: Aldrig tidigare har Kina reagerat sÄ hÀftigt mot TucholskyprisetCategories: Massmedia
3D-modell och drönare â sĂ„ ska SGI undersöka skredplatsen utanför KungĂ€lvDet Ă€r fortfarande inte sĂ€kert för fĂ€ltgeotekniker och geologer att undersöka det stora skredomrĂ„det utanför KungĂ€lv.
Categories: Massmedia
16-Ă„ringen döms till rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för mordet pĂ„ Peter Plax16-Ă„ringen lurade sin vĂ€n Peter Plax till en badsjö efter att de Ă€tit pizza tillsammans â dĂ€r mördade han honom med enâŠ
Categories: Massmedia
SocialtjĂ€nsten en allt större hyresvĂ€rdDet har blivit allt vanligare att socialtjĂ€nsten hyr bostĂ€der som sedan hyrs ut till bostadslösa i andrahand. â
Categories: Massmedia
|