![]() |
|
|
Om extremisters provokationer, vĂ€gen framĂ„t mot Nato, stridsvagnar till Ukraina och oro i och kring Jerusalem.STOCKHOLM: Den gĂ„ngna veckan bjöd pĂ„ sin dramatik med genombrottet nĂ€r det gĂ€llde att leverera stridsvagnar till Ukraina men ocksĂ„ spĂ€nningar mellan Sverige och Turkiet. De senare var tydligt och medvetet framprovocerade av extremister med det uttalade syftet att sabotera Sveriges och Finlands anslutning till Nato. SĂ„dana finns som bekant bĂ„de pĂ„ den extrema höger- och pĂ„ den extrema vĂ€nsterkanten, och i veckan som gick marscherade de nĂ€stan bokstavligen hand i hand i demonstrationer och provokationer. Att detta ledde till reaktioner i ett Turkiet i ett kĂ€nsligt politiskt skede var inte förvĂ„nande. Reaktionerna var starka frĂ„n president Erdogan, som gavs ett tacksamt Ă€mne för kĂ€nslofyllda tal, men ocksĂ„ den turkiska oppositionen var tydlig i frĂ„gan. Och dĂ€rtill kom ju mer eller mindre omfattande reaktioner i olika delar av den muslimska vĂ€rlden. En del av dessa var sĂ€kert regisserade, men Ă„tskilligt inte desto mindre pĂ„tagligt genuina. Bakom kulisserna har UD sĂ€kert haft att hantera sĂ„vĂ€l omfattande kommunikation med den muslimska vĂ€rldens lĂ€nder för att klargöra Sveriges stĂ€llning som ett tolerant och öppet samhĂ€lle, som konkreta problem nĂ€r det gĂ€ller sĂ€kerheten för svenska representanter och intressen i olika lĂ€nder. Och jag ser att statsministern kallat riksdagens partier till information och diskussion i Ă€rendet pĂ„ tisdag. Det Ă€r viktigt. I vĂ„r inhemska debatt talas om att rĂ€tten att brĂ€nna koranen Ă€r en viktig del av vĂ„r yttrandefrihet, och att denna i sin tur Ă€r absolut och inte fĂ„r rubbas. Det senare Ă€r ju inte korrekt. Det finns tydliga grĂ€nser i vĂ„r lag, och dessa grĂ€nser har ju dessutom skiftat över tiden. Hatbrott, hets mot folkgrupp och uppvigling Ă€r tydligt förbjudna i vĂ„r lagstiftning, och sedan handlar det ju om hur domstolar vĂ€ljer att i konkreta fall tolka dessa bestĂ€mmelser. I media ser jag nu uppgifter om att en person har planer pĂ„ att söka tillstĂ„nd för att brĂ€nna heliga Torah-rullar utanför den israeliska ambassaden, och det kommer i sĂ„ fall att bli ett pĂ„tagligt kĂ€nsligt Ă€rende att hantera. SjĂ€lv skulle jag tycka att det vore konstigt om detta i sĂ„ fall inte prövades som ett hatbrott, men det skulle ju omedelbart leda till frĂ„gan om varför inte samma sak skedde med den medvetet provokativa brĂ€nningen av koranen. Hur som helst har detta nu lett till en paus i de fortsatta kontakterna mellan Turkiet, Finland och Sverige. I sig behöver det inte innebĂ€ra nĂ„got större problem. En viss avkylning kan vara pĂ„ sin plats. Och hur som helst Ă€r det uppenbart att det nu blir en frĂ„ga om att avvakta utgĂ„ngen av det turkiska president- och parlamentsvalet i maj. Dess utgĂ„ng Ă€r höggradigt oviss, och vi har all anledning att försöka att undvika att extremister av olika inriktning och nationalitet gör vĂ„r sĂ€kerhet till en spelbricka i detta. Det var Ă„tskillig diplomati mellan Washington och Berlin som gjorde att det till slut lossnade nĂ€r det gĂ€llde att leverera stridsvagnar till Ukraina. President Biden gick med pĂ„ att leverera ett 30-tal Abrams och förbundskansler Scholz öppnade dĂ€rmed för dels tvĂ„ bataljoner Leopard frĂ„n Tyskland sjĂ€lvt och dĂ€refter grönt ljus för andra lĂ€nder som vill leverera Leopard ur sina förrĂ„d. Politiskt var detta mycket betydelsefullt, och militĂ€rt kommer det successivt att fĂ„ sin betydelse ocksĂ„, Ă€ven om den saken ligger Ă„tskilliga mĂ„nader framĂ„t. Den amerikanska vagnarna lĂ€r knappast komma före mot slutet av Ă„ret. Kanske kan det möjliggöra uppsĂ€ttning av tvĂ„ brigader med dels dessa stridsvagnar och dels de stridsfordon som ju Sverige och USA kommer att leverera. En sĂ„dan styrka avgör kanske inte kriget, men kan ge Ukraina en viktig ocksĂ„ offensiv förmĂ„ga. Vad som sker bakom kulisserna i Moskva vet vi föga om, men det som blĂ€nker förbi tyder dels pĂ„ att motsĂ€ttningarna mellan olika krigsherrar Ă€r ökande och dels pĂ„ att tröttheten med kriget som sĂ„dant Ă€r i tilltagande. Men propagandan trappas upp, och nu handlar det om en Rysslands försvarskamp som beskrivs med paralleller frĂ„n 1812 och 1941. Att detta var ett anfallskrig som Vladimir Putin startade för elva mĂ„nader sedan vill man inte riktigt kĂ€nnas vid i den officiella retoriken. OcksĂ„ frĂ„n andra delar av vĂ€rlden kommer oroande nyheter i dessa dagar. I Jerusalem och pĂ„ VĂ€stbanken trappas vĂ„ldet upp, och det ena blodsdĂ„det följer det andra, och det underlĂ€ttas inte av att Israel nu fĂ„r en regering med bekymmersamma högerextrema inslag. USA:s utrikesminister Blinken Ă€r nu pĂ„ vĂ€g till Jerusalem och Ramallah för att se om det gĂ„r att förhindra en ny vĂ„ldsspiral. OcksĂ„ EU:s röst behövs i denna situation. För min del stundar en vecka till större delen i Stockholm men ocksĂ„ tvĂ„ dagar i London för lite olika diskussioner. Denna gĂ„ng kanske jag hinner med en bokhandel ocksĂ„ – det missades vid förra veckans besök. Categories: Partier & Politiker
Om intryck efter nĂ„gra dagar i Davos, Europas efterslĂ€pning och den viktiga respekten för andra.STOCKHOLM: Fyra dygn i Davos under veckan som gick var lite av en djupdykning i den globala ekonomins situation just nu. Jag vet inte nĂ€r jag första gĂ„ngen kom till dessa möten, men det var vid det hĂ€r laget Ă„tskilliga decennier sedan. Det bör ha varit nĂ„gon gĂ„ng mot mitten av 1980-talet – och Ă„tskilligt har intrĂ€ffat sedan dess. Davos-mötenas glansperiod var vĂ€l 1990-talet och lite lĂ€ngre. Globalisering och liberalisering var de dominerande trenderna, liksom demokratisering, Ă€ven om just det kanske inte dominerat just Davos. Det globala liberala systemskiftet öppnade upp nya möjligheter nĂ€r tillvĂ€xten sköt fart och allt fler delar av vĂ€rlden fick del av dess frukter. Ryssland och Kina var sjĂ€lvklara viktiga och uppmĂ€rksammade delar av de Ă„rliga mötena. Nu lever vi i en pĂ„tagligt annorlunda tid. Vi har tagit oss igenom global finanskris, genomlevt Trump och Brexit och brottats med en förödande pandemi, men sett de geopolitiska spĂ€nningarna öka och befinner oss ju sedan tio mĂ„nader i en situation med ett stort krig mitt i Europa. Det Ă€r inte riktigt den vĂ€rld som Davos försökte bygga. De tretusen som samlades i det lilla samhĂ€llet var i Ă„r mer Ă€n vanligt den vĂ€stliga utvecklade vĂ€rlden, med Indien som det kanske mest pĂ„fallande undantaget. Cirka en tredjedel av alla kom frĂ„n USA, men dĂ„ handlade det allra frĂ€mst om dess nĂ€ringsliv Ă€ven om en grupp frĂ„n kongressen ocksĂ„ fanns pĂ„ plats. Att Ă„tskilligt, inte minst i mitt program, kom att handla om Ukraina var kanske inte sĂ„ mĂ€rkvĂ€rdigt. Ett tag under förra Ă„ret diskuterades Ă„tskilligt om risken för att stödet till Ukraina skulle börja att falna nĂ€r höga energipriser, inflation och matpriser skapade nya spĂ€nningar, men av detta fanns inga tecken alls i Davos. FöretrĂ€dare för det som numera ofta kallas den Globala Södern var kanske lite mer Ă„terhĂ„llsamma, men annars var det var slĂ„ende hur framtrĂ€dande företrĂ€dare ocksĂ„ för nĂ€ringslivet i olika lĂ€nder underströk vikten av fortsatt och fördröjt stöd för Ukraina. Diskussionerna om den globala ekonomin fördes i nĂ„got mindre dystra tongĂ„ngar Ă€n de som dominerat de senaste mĂ„naderna. Inte minst handlade det om de förvĂ€ntade effekterna av att Kina nu öppnar upp efter sin inlĂ„sning i sin mörklila covid-politik. Men utmaningar finns. Ăkad efterfrĂ„gan frĂ„n Kina kan komma att hĂ„lla uppe olje- och rĂ„material priser, och Ă€ven om kurvor kanske börjar att vĂ€nda Ă€r inflationen en betydande global utmaning. Skuldsituationen i vissa lĂ€nder oroar ocksĂ„. I signalerna frĂ„n de som sĂ€nts frĂ„n Peking till Davos var det lĂ€tt att lĂ€sa in att ledningen dĂ€r skakats av protester, problemen med covid och avtagande tillvĂ€xt, och att man nu ville signalera en öppnare och mindre restriktiv politik och en tydlig vilja till samarbete. Det var ett budskap mĂ„nga vĂ€lkomnade, men huruvida det kommer att omsĂ€ttas i praktisk politik Ă„terser att se. I det hypercentraliserade kinesiska systemet ligger ju en fundamental osĂ€kerhet om vad nĂ€sta plötsliga kast kan innebĂ€ra. För min del lyssnade jag ocksĂ„ en del pĂ„ olika företag pĂ„ den högteknologiska utvecklingens framkant. AI finns numera överallt och slĂ„r igenom pĂ„ stor bredd, men mer nytt för mig var de framsteg som sker vad gĂ€ller kvantdatorer och de Ă€n mer revolutionerande betydelse som detta kommer att fĂ„ under de kommande decennierna. SlĂ„ende Ă€r hur det Ă€r amerikanska företag som ligger i framkanten, med Kina storsatsande dĂ€refter, medan Europa inte riktigt förmĂ„r att ta tillvara den potential vi faktiskt har. Det gĂ€ller ocksĂ„ pĂ„ andra teknologiomrĂ„den. USA och Kina ligger före Europa nĂ€r det gĂ€ller utbyggnaden av 5G, men nu ser det ut som om vi hĂ„ller pĂ„ att bli omsprungna ocksĂ„ av Indien. Och hĂ€r talar vi ju om en teknologi som fötts och utvecklats inte minst i Europa – i Sverige och Finland. Om diskussionen om Europas industriella utvecklingen skulle mycket kunna sĂ€gas. Just nu handlar det ju mycket om farhĂ„gorna för effekterna av de protektionistiska inslagen i den nya amerikanska subventionspolitiken. Men visheten av att möta detta med nya subventioner av olika slag Ă€r inte uppenbar. Och det vi sett hitintills i EU hamnar dessa genomgĂ„ende hos stora tyska och franska företag. Det Ă€r knappast den framvĂ€xande högteknologiska vĂ€rlden som i första hand stimuleras. Mycket hĂ€nder. PĂ„ en middag i regi Google hamnade jag bredvid en rĂ€tt ung kille, och pĂ„ frĂ„gan vad han gjorde sade han att hans företag förra veckan hade skjutit upp 23 satelliter för jordobservation, och att han gĂ€rna ville diskutera hur detta kunde utvecklas ytterligare. Det gĂ€ller att hĂ€nga med. Synpunkter pĂ„ Ă„lfiske har jag i grunden inte, bortsett frĂ„n att det krĂ€ver tillstĂ„nd, men dĂ€remot har jag starka synpunkter pĂ„ att brĂ€nna böcker, och i all synnerhet att göra detta offentligt i provocerande syfte. I mer modern tid var det ju nazisterna som Ă€gnade sig Ă„t att offentliga brĂ€nna misshagliga skrifter. Men i dessa dagar har ju en dansk huligan rĂ€nt runt i Sverige och brĂ€nt koranen i det enda syftet att provocera och störa. Respekt för andra trosuppfattningar ser jag som en viktig del av vĂ„rt toleranta och öppna samhĂ€lle. Den som vill sabotera detta riktar i sjĂ€lva verket sin verksamhet mot ett viktigt fundament för vĂ„rt samhĂ€lle. Och detta tycker jag förtjĂ€nar att sĂ€gas med viss skĂ€rpa. Nu randas en ny vecka. I morgon Ă€gnas min dag till större delen AI-utvecklingen i Sverige, men sedan blir det London för RAND Europa och Köpenhamn för lite annat innan jag mot slutet av veckan Ă€r hemma i Stockholm igen. Categories: Partier & Politiker
Om Nato-processen, Kiruna, sĂ€llsynta mineraler, uppskjutning av smĂ„satelliter och en del annat.STOCKHOLM: En hĂ€ftig förkylning har lagt betydande begrĂ€nsningar pĂ„ mig under den gĂ„ngna veckan, men nu har dimmorna Ă€ntligen lĂ€ttat i detta hĂ€nseende. Den sedvanliga paraden av anföranden vid försvarskoncernen i SĂ€len i början av veckan visade en nĂ€rmast kompakt enighet om det man under decennier varit sĂ„ fundamentalt oenig om, nĂ€mligen Sveriges medlemskap i Nato. Om detta kommer historiker sĂ€kert att skriva avhandlingar, men alldeles sjĂ€lvklart hade den breda enigheten ett vĂ€rde i det rĂ„dande sĂ€kerhetspolitiska lĂ€get. Och av betydelse var ju ocksĂ„ att statsministern i sex punkter kunde beskriva hur Sverige vill bidra till alliansens gemensamma försvarsanstrĂ€ngningar. Sedan kvarstĂ„r osĂ€kerheten om exakt nĂ€r vi skall bli medlemmar. Avtalet som ingicks mellan Turkiet, Finland och Sverige i maj var ingen okomplicerad historia, och dĂ€rmed har det ocksĂ„ varit viktigt med en dialog om hur vi kan leva upp till avtalet. Alla vill inte det. HĂ€rom dagen sĂ„g vi Ă„ter aktioner av en tydligt PKK-sympatiserande grupp som ocksĂ„ Ă€r tydlig med att man motsĂ€tter sig Sveriges medlemskap i Nato, och som alldeles sĂ€kert kommer att göra vad man kan för att Ă€ven fortsĂ€ttningsvis kasta grus i maskineriet. Men medlemmar i Nato kommer vi att bli, och nĂ„gon nervositet kring tidtabellen för det eller situationen innan det mer formellt blir ett faktum ser jag knappast anledning till. Kanske viktigare under veckan var dock nĂ€r hela EU-kommissionen kom till Kiruna för ett lite mer formellt öppnande av det svenska EU-ordförandeskapet. Dagen innan hade LKAB offentliggjort att man nu konstaterar en stor fyndighet av s k sĂ€llsynta jordartsmineraler i direkt anslutning till de existerande malmfĂ€lten i Kiruna, och man betecknade fyndigheten som den största hitintills kĂ€nda i Europa. Betydelsen av det kan komma att bli mycket stor för Europa i dess helhet under förutsĂ€ttning att man nu verkligen satsar pĂ„ en utvinning. Vi Ă€r utomordentligt beroende av dessa mineraler för hela den gröna övergĂ„ngen, men befinner oss nu i en situation dĂ€r marknaden sĂ„ gott som totalt domineras av bĂ„de utvinning och produktion i Kina. Och hĂ€r kan Sverige dĂ„ fĂ„ en nyckelposition. Europas nĂ€st största fyndighet – intill förra veckan den största – ligger dessutom i Norra KĂ€rr strax ovanför GrĂ€nna vid VĂ€ttern. Och den tredje största och inte okomplicerade ligger oexploaterad pĂ„ Grönland – en del av Amerika som dock tillhör Danmark. Med den takt som normalt gĂ€ller, och under förutsĂ€ttning att inga avgörande problem uppstĂ„r, skulle det ta 10-15 Ă„r att fĂ„ den nya fyndigheten i produktion. Utmaningar finns förvisso. Det Ă€r en miljömĂ€ssigt krĂ€vande process att ta fram de mycket lĂ„ga halterna av dessa mineraler ur jĂ€rnmalmen, och jag kan se horder av protester, men om vi vill ha vĂ„ra elfordon eller vindkraftverk eller annat Ă€r det inte orimligt att vi gör vad vi kan för att accelerera processen. Viktigt i anslutning till Kiruna var ocksĂ„ att man officiellt invigde Esrange som bas för att kunna skjuta upp s k smĂ„satelliter. VĂ„rt beroende av alla dessa satelliter uppe i rymden Ă€r massivt och snabbt ökande. Utan dem skulle inte vĂ„ra smarta telefoner, och mycket annat frĂ„n vĂ€dertjĂ€nst till digitala kommunikationen, fungera. I dag Ă€r ca 5.000 kommersiella satelliter i omlopp, men under de allra nĂ€rmaste Ă„ren rĂ€knar man med att det kommer att skjutas upp ca 10.000 ytterligare. En del Ă€r bjĂ€ssar pĂ„ Ă„tskilliga ton, medan allt fler Ă€r smĂ„ med bara ett tiotal kilo men förmĂ„gan att operera tillsammans i stora konstellationer. Elon Muskâs Starlink med dess viktiga roll i kriget i Ukraina Ă€r det mest kĂ€nda exemplet, och nu kommer flera andra liknande system med tusentals smĂ„satelliter för en lĂ„ng rad olika funktioner av direkt betydelse för vĂ„r vardag. Men först mĂ„ste de upp i rymden, och hĂ€r har Europa i dag ett pĂ„tagligt problem. NulĂ€gen misslyckades en uppskjutning med den nya europeiska Vega-C raketen, och dĂ€rmed har det blivit halt med europeiska uppskjutningar för ett bra tag framĂ„t. DĂ„ blir det sannolikt Muskâs mycket framgĂ„ngsrika och delvis Ă„teranvĂ€ndbara raket Falcon 9 som man fĂ„r vĂ€nda sig till i stĂ€llet. PĂ„ sikt kan Esrange komma in nĂ€r det gĂ€ller uppskjutning av smĂ„satelliter, men det ligger nog minst ett Ă„r fram i tiden. Det jag ser mer omedelbart Ă€r att man vill utnyttja möjligheten till tester av delar till Europas försök att Ă„stadkomma nĂ„gonting liknande Falcon 9 under det kommande Ă„ret. Och i grunden handlar det ju om en kommersiell marknad dĂ€r det gĂ€ller att kunna erbjuda de bĂ€sta förutsĂ€ttningarna för en uppskjutning. Det finns flera andra i Europa som kommer att försöka, Ă€ven om Kiruna nu borde ha en god position. Men slĂ„ende Ă€r hur det Ă€r de kommersiella amerikanska anstrĂ€ngningarna som nu skjuter fart. Rymdmyndigheten NASA bestĂ€ller och industrin levererar. Under Ă„ret sĂ€gs det att Muskâs Starship kommer att ha en första start. Den Ă€r utvecklad som en verklig arbetshĂ€st som pĂ„ sikt skall kunna ta kring 100 personer till Mars, men som redan innan dess blir en viktig del i Artemis-programmet för en permanent nĂ€rvaro pĂ„ mĂ„nen. Relativt sett satsar USA fem gĂ„nger mer pĂ„ rymden Ă€n vad Europa gör, Ă€ven om siffrorna i bĂ€gge fallen Ă€r relativt smĂ„ – 0,25 respektive 0,05% av BNP. Men mycket av kommande generationers framtid skapas av dessa satsningar. För min del bĂ€r det i morgon av till det Ă„rliga mötet i Davos och ett antal dagar i olika diskussioner dĂ€r. Det kommer i mycket att handla om Ukraina och krigets olika konsekvenser, men för min del har mötet i Davos kanske frĂ€mst sitt vĂ€rde nĂ€r det gĂ€ller olika ekonomiska och teknologiska utmaningar. i Categories: Partier & Politiker
Attack? SpĂ€rr?STOCKHOLM: För det intresse det kan ha sĂ„ har bĂ€gge mina twitter-konton – pĂ„ engelska respektive svenska – pĂ„ ett eller annat sĂ€tt stoppats eller saboterats. Att det sker samtidigt pĂ„ bĂ€gge för nĂ„gon timme sedan tyder pĂ„ medveten attack. Hade det varit bara pĂ„ det enda kunde det ha varit tekniskt problem. Men det Ă€r det inte. Det kan vara sĂ„ att det finns nĂ„gon som tycker jag bedriver alltför bred opinionsbildning om Ukraina. Det engelska har ju tre kvarts miljon följare över hela vĂ€rlden. Categories: Partier & Politiker
Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvaraDet var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia
Fornling kan ha gÄtt sin sista matchSven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia
Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsenAnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia
En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ FacebookDN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia
Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljettenDen sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia
SAS drar in pĂ„ flygningar till HongkongAllt fler flygbolag â inklusive SAS â vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia
âBonusfamiljenâ fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€songSVT:s populĂ€ra relationsserie âBonusfamiljenâ Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia
Norrköping polisanmĂ€ls efter DjurgĂ„rdsfirandeEfter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Ăstgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan omâŠ
Categories: Massmedia
ĂverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomarDet Ă€r extremt ovanligt att en 16-Ă„ring döms till rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd i Sverige.
Categories: Massmedia
Explosion pĂ„ skola â ingen skadadNĂ„gon har kastat in ett flaskliknande föremĂ„l genom fönstret pĂ„ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia
Man rymde under permission i Sigtuna â stor polisinsatsEn man sprang i frĂ„n tre kriminalvĂ„rdare under sin permission i Sigtuna.
Categories: Massmedia
Ola Larsmo: Aldrig tidigare har Kina reagerat sÄ hÀftigt mot TucholskyprisetCategories: Massmedia
3D-modell och drönare â sĂ„ ska SGI undersöka skredplatsen utanför KungĂ€lvDet Ă€r fortfarande inte sĂ€kert för fĂ€ltgeotekniker och geologer att undersöka det stora skredomrĂ„det utanför KungĂ€lv.
Categories: Massmedia
16-Ă„ringen döms till rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för mordet pĂ„ Peter Plax16-Ă„ringen lurade sin vĂ€n Peter Plax till en badsjö efter att de Ă€tit pizza tillsammans â dĂ€r mördade han honom med enâŠ
Categories: Massmedia
SocialtjĂ€nsten en allt större hyresvĂ€rdDet har blivit allt vanligare att socialtjĂ€nsten hyr bostĂ€der som sedan hyrs ut till bostadslösa i andrahand. â
Categories: Massmedia
Flicka död efter brokollaps i sydvÀstra FrankrikeEn 15-Ärig flicka rapporteras ha omkommit dÄ en bro över floden Tarn i sydvÀstra Frankrike kollapsat.
Categories: Massmedia
|