Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Om omikron, brittiska lÀget, överenskommelse i Berlin och viktiga möten i Riga och Stockholm.

Carl Bildt (m) - 28 November, 2021 - 21:39

STOCKHOLM: Det var nÀr jag för första gÄngen pÄ ett par Är landade i London som jag fick ett SMS med information om en mer oroande ny variant av coronaviruset.

Och nÀr vi senare pÄ kvÀllen i det digitala veckomöte med det som kallas ACT-A som jag leder lyssnade pÄ den preliminÀra vÀrdering som WHO:s experter gjorde var det tydligt att detta riskerade att bli riktigt allvarligt.

Redan dagen efter, nÀr berörda organ inom WHO samlat expertisen, upphöjdes den nya varianten till den högsta graden av oro i WHO:s system.

Det vore fel att vi pÄ vÄrt digitala kvÀllsmöte var förvÄnade. Vi hade konsekvent varnat för att pandemin inte var över, och för att risken för nya och Àn allvarliga varianter var överhÀngande,

Och nu fanns det en pÄtaglig risk för att vi var dÀr.

Skulle vÀrlden stÀngas ner igen?

Nej, situationen Àr betydligt bÀttre Àn i pandemins början, men beroende pÄ det vi kommer att lÀra oss om den nya variationen under de kommande veckorna kommer det alldeles sÀkert att bli viktigt med nya försiktighetsÄtgÀrder av olika slag.

NÄgot dygn pÄ en konferensanlÀggning pÄ den engelska landsbygden var denna gÄng det nÀrmstes jag kom atmosfÀren i öriket och dess Brexit.

Journalisten Fraser Nelson, som tillhört Brexit-politikens anhÀngare, mötte mig med en artikel i konservativa Daily Telegraph dÀr han frÄgade om inte allt hade varit fel i alla fall.

Inte sÄ att han egentligen Àndrat mening, men det öppna, mer globala Storbritannien han hade hoppats pÄ hade det inte blivit, utan ett mer inÄtvÀnt, protektionistiskt land med ökande skatter och en vÀxande stat.

Detta Àr förvisso inte Margaret Thatchers Storbritannien eller hennes konservativa parti.

Till denna inriktning av politiken skall sÄ lÀggas det stÀndiga brottandet med Brexit och dess konsekvenser.

Att ”ta tillbaka kontrollen” inte minst över grunderna var en avgörande del av den politik som utlovades, men nu kommer allt fler flyktingar i smĂ„ bĂ„tar över Engelska Kanalen och försöken att Ă„terupprĂ€tta det samarbete med Frankrike i frĂ„gan som var naturligt nĂ€r man var en del av EU misslyckas gĂ„ng efter annan.

Just dessa dagar nÄddes nya lÄgvattenmÀrken. Boris Johnson skickade per tweet ett brev till president Macron, denna förklarade att sÄ gör man inte och stÀngde ut den brittiske inrikesministern frÄn en överlÀggning i Àrendet.

Och flyger inte orden över Engelska Kanalen i denna frÄga finns ju stÀndigt dispyten över fiskerÀttigheterna som kan sÀtta sinnena i brand pÄ vattnets bÀgge sidor.

SÀrskilt konstruktivt Àr det knappast, men möjligen fyller det hela ett inrikespolitiskt syfte sÄvÀl i ett Storbritannien dÀr förtroendet för premiÀrministern vacklar och i ett Frankrike dÀr ju vÄrens presidentval sÀtter sin prÀgel pÄ praktiskt taget allt.

Jag tillhörde dem som trodde att dispyterna kring Brexit gradvis skulle lÀgga sig, och det skulle bli möjligt att börja att forma ett nytt konstruktivt samarbete mellan EU och Storbritannien.

Men sÄ har det knappast blivit. Efter ett antal mÄnader har t ex den nya brittiske utrikesministern Liz Truss veterligen inte satt sin fot pÄ den europeiska kontinenten.

PÄ denna har de tre partierna i Berlin nu kommit överens om 177 sidor med politik som skall genomföras av den regering som kommer att bildas efter det att dokumentet och fördelningen av portföljer fÄtt sitt godkÀnnande av partierna i deras olika processer.

Ökade klimatambitioner Ă€r en hörnpelare, med viktiga ministerposter för De Gröna men pĂ„ mĂ„nga andra omrĂ„den Ă€r det mer kontinuitet Ă€n förĂ€ndring.

Det talas om steg mot ett Europas Förenta Stater och fördragsförÀndringar efter det att den pÄgÄende s k konferensen om EU:s framtid avslutats, men allt detta krÀver som bekant enighet bland de 27.

Tysklands roll som kĂ€rnvapenbĂ€rare – flygplan utrustade för att bĂ€ra taktiska kĂ€rnvapen – inom Nato bevaras, och man talar om att satsa tre procent av BNP pĂ„ försvaret, bistĂ„nd och diplomati vilket ju ger ett utrymme för att pĂ„ sikt uppfylla Nato-Ă„tagandet om tvĂ„ procent till försvaret.

Men mot Kina och Ryssland skĂ€rps sprĂ„ket nĂ€r det gĂ€ller frĂ€mst mĂ€nskliga fri- och rĂ€ttigheter. Stödet till EU:s Östliga Partnerskap och Ukraina framhĂ„lls som en viktig del av den samlade politiken.

Liberala FDP:s partiledare fick den post som finansminister han strÀvade efter, och Àven om kanslern Scholtz kommer att hÄlla i den yttersta taktpinnen begrÀnsas dÀrmed utrymmet för de finanspolitiska utflykter som man nog i Paris och Rom gÀrna hade sett.

Veckan som kommer blir dagar av viktiga möten – Ă€ven om vĂ€rldshandelsorganisationen WTO plötsligt fick instĂ€lla sitt ministermöte med anledning av de nya reserestriktionerna.

Först möts Nato:s utrikesministrar i Riga och dÀrefter möts OSCE:s alla utrikesministrar i Stockholm. Och fokus kommer alldeles sÀkert att ligga pÄ frÄgan om Rysslands intentioner gentemot Ukraina.

Till de olika tecknen som tyder pÄ kommande storm skall nu lÀggas att OSCE:s observatörer nu nekas tilltrÀda till de av Ryssland ytterst kontrollerade delarna av Donbas i Ukraina.

Putin förklarar att Ryssland, Belarus och Ukraina hör ihop, ryska militĂ€ra styrkor koncentreras mot vĂ€ster och Ukraina, ryska utrikesministeriet avbryter de facto den diplomatiska kontakten med Tyskland och Frankrike i frĂ„gan, mĂ€rkliga rykten cirkulerar om kuppförsök i Kiev – det ena tecknet lĂ€ggs till det andra.

SÄ det Àr inte svÄrt att se vad som kommer att stÄ i fokus för diplomatins anstrÀngningar i Europa under de kommande dagarna.

I min mÄnadskrönika för Project Syndicate handlade det naturligt nog om detta, men med ett lite bredare perspektiv.

Peking har tydliga intentioner vad gÀller Kinas Äterförening och Taiwan, och i Moskva uttalar Putin tydliga ambitioner om att Äterskapa ett storryskt rike med ocksÄ Ukraina och Belarus.

Försök frÄn nÄgon av dem att militÀrt förverkliga sina intentioner skulle ha ytterligt genomgripande geopolitiska konsekvenser.

I morgon – denna betydelsefulla vecka Ă„terupptas ocksĂ„ samtalen mellan USA och Iran och övriga om möjligheten av att Ă„tergĂ„ till det nukleĂ€ra avtalet JCPOA. Det har varit ett lĂ„ngt uppehĂ„ll efter det iranska valet, och osĂ€kerheterna har successivt tilltagit.

Vi fÄr se om de europeiska diplomatiska anstrÀngningarna bÀr frukt.

SjÀlv ÄtervÀnder jag under dagarna som kommer till andra sidan Atlanten för tredje gÄngen pÄ rÀtt kort tid.

Det blir nÄgra möten i New York i morgon eftermiddag och kvÀll, dÀrefter ytterligare nÄgra i Washington under de nÀrmaste dagarna och dÀrefter Äter till Stockholm för att hinna med nÄgra möten i anslutning till det stora OSCE-mötet.

Lite bÀttre mellan USA och Kina, men nu Àr den stora frÄgan om Putin vill ha ett nytt krig.

Carl Bildt (m) - 21 November, 2021 - 14:35

STOCKHOLM: Efter tvĂ„ veckors resor till och möten i Los Angeles, Dubai och Washington – om Ă€n med ett kort stopp i Stockholm – Ă€r det nu skönt med nĂ„gra dagar hemma.

Ett arrangemang i Berlin i början av veckan blev omvandlat till digitalt sÄdant med anledning av att Covid-spridningen ju just nu ökar pÄtagligt i Tyskland.

Washington domineras, som jag skrivit vÀl innan mitt besök, till mycket stor del av frÄgan om relationerna med Kina pÄ kort lika vÀl som pÄ lÄng sikt.

Dock innebar det tre och en halv timma lÄnga videotoppmötet mellan presidenterna Biden och Xi Jinping i början pÄ den gÄnga veckan en viss förÀndring.

PĂ„ amerikansk sida ansĂ„g man att man nu satt ”ledstĂ€nger” pĂ„ den relation som man vill beskriva som en ”ansvarsfull” konkurrens, och pĂ„ kinesisk sida gavs mötet snĂ€ppet mer positiv tolkning, allt detta dock utan att nĂ„gra avgörande steg framĂ„t togs.

Det Àr dock gott nog i en situation som denna.

En relation som hamnar i en okontrollerbart nedÄtgÄende spiral kan lÀtt leda till en direkt och farlig konfrontation, och det var till stor del för att undvika att hamna i en sÄdan situation som man i Washington var angelÀgen om att fÄ detta virtuella toppmöte till stÄnd.

Med denna begrÀnsade men viktiga mÄlsÀttning mÄste det beskrivas som ett lyckat möte.

I övrigt befinner sig den amerikanska politiken vad gÀller Kina fortfarande i ett stapplande skede. NÀr man frÄgar efter politikens mer strategiska syfte blir svaren snarare lÄngdragna Àn klargörande, och i detta ligger att man fortfarande försöker att foga samman dess olika element till en fungerande helhet.

Arbetet pĂ„gĂ„r med en mer fullödig nationell sĂ€kerhetsstrategi – det som publicerades i början av Ă„ret var ju bara vissa s k riktlinjer – och nĂ€r denna ser dagens ljus inom nĂ„gon mĂ„nad kommer det förhoppningsvis att finnas formuleringar som ger viss klarhet.

Vissa söker en mer övergripande formulering för den samlade politiken gentemot Kina, men om det lyckas att finna en sÄdan ÄterstÄr att se.

PÄ den mer inrikespolitiska scenen Àr det inte mycket att tillÀgga utöver vad jag tidigare skrivit.

Det stora reformpaketet – viktigare Ă€n infrastrukturpaketet – har fortfarande inte tagit sig igenom kongressen. Inflationen framstĂ„r nu som ett större och mĂ„hĂ€nda mer utdraget bekymmer.

Och de protektionistiska tendenserna var tydliga nĂ€r man vill rikta stöd till elbilar bara till sĂ„dana dels producerade i USA och dels i företag med stora fackföreningar. Det var inte bara Mexico och Canada som var upprörda – ocksĂ„ Tesla och utlĂ€ndska producenter i USA sjĂ€lvt.

Annars var det pÄtagligt hur i alla fall tillfÀlligt Ryssland har Äterkommit pÄ den amerikanska agenda.

Förvisso har det varit tydligt att man med bl a toppmötet mellan Biden och Putin i GenÚve söker en stabilare relation mellan de bÀgge lÀnderna, och tyckt att man haft i alla fall viss framgÄng med detta, men sÄ kommer samtidigt situationen med tecken pÄ en ny fas av rysk militÀr styrkeuppbyggnad riktad mot Ukraina.

Kring detta Àr nu aktiviteten betydande.

CIA:s chef Bill Burns sÀndes till Moskva för att direkt tala med Putin pÄ ett sÀtt som var minst sagt ovanligt, chefen för den övergripande underrÀttelsetjÀnsten sÀndes till Nato i Bryssel, den ukrainske försvarsministern togs emot i Washington och nÀr utrikesminister Blinken Äker till Nato-rÄdet i Riga om lite mer Àn en vecka kommer detta att bli den dominerande frÄgan.

Men vad vill Kreml?

NÀr jag för nÄgon tid sedan försökte göra mig en bild av förÀndringar i den ryska försvarsmakten sedan 2014 var den bild jag fick mycket tydlig: det som framför allt skett under dessa Är Àr förstÀrkningar och omdisponeringar för att möjliggöra större operationer riktade mot Ukraina.

Till detta skall sÄ lÀggas den minst sagt anmÀrkningsvÀrda essÀ som Putin publicerades i somras, och vars storryska grundtes ju var att Ryssland, Ukraina och Belarus utgör en odelbar helhet med Kreml som maktens naturliga centrum.

I kombinationen av dessa förÀndrade militÀra dispositioner och dessa tydligt uttalade strategiska intentioner ligger sjÀlvfallet risken för en pÄtagligt farofylld utveckling.

Den ytterligare militÀra uppbyggnad som man nu dessutom kan konstatera skulle kunna möjliggöra nÄgon typ av ocksÄ större militÀr operation mot Ukraina under den kommande vintern. Och det Àr det som nu leder till att alarmklockorna ringer.

Men Ätskilligt ÄterstÄr.

Det ryska tonlÀget mot Ukraina har förvisso höjts, men det ÄterstÄr fortfarande en hel del innan vi ser de nivÄer som brukar föregÄ militÀra operationer. Och det som torde krÀvas Àr nÄgon typ av hÀndelse eller utveckling som kan anvÀndas som motiv för en plötslig militÀr operation.

Att locka Ukraina till nÄgonting som kan utnyttjas som förevÀndning, eller att pÄ olika sÀtt orsaka söndring och split i landet, ingÄr med all sÀkerhet i en tilltÀnkt arsenal, men allt detta Àt lÀttare sagt Àn gjort, och Kreml har tidigare visat sig anmÀrkningsvÀrt usel pÄ att bedöma utvecklingen i sitt grannland.

Omedelbart efter Nato-rÄdets möte i Riga samlas i Stockholm i veckan efter den kommande ministermötet som OSCE, och det torde bli den största internationella samlingen i Stockholm efter det att vi i december 1992 pÄ motsvarande sÀtt avslutade det ordförandeskap vi dÄ hade.

Lite kommer man möjligen att kunna avlĂ€sa stĂ€mningarna dĂ€r – Ă€ven om det skall sĂ€gas att det motsvarande möte jag var en del av i Kiev i december 2013 knappast fullt ut gav förebud om stormen som bara lĂ„g mĂ„nader framöver.

Viktigt Ă€r att det nu sĂ€nds mycket klara signaler till Moskva. Och jag tror att det Ă€r viktigt att de inte Ă€r alltför specifika – det skadar inte om man ser en möjlighet för att de kommer att bli Ă€n mer kraftfulla Ă€n vad konsultationer som kan genomföras nu skulle kunna leda till.

I USA diskuteras flitigt huruvida man militÀrt Àr berett att hjÀlpa till att försvara Taiwan mot ett angrepp. FrÄn folkrÀttslig utgÄngspunkt Àr direkt hjÀlp att försvara Ukraina mot ett angrepp betydligt sjÀlvklarare. Och de geopolitiska implikationerna av ett ryskt angrepp minst lika omvÀlvande som i det kinesiska fallet.

Dit har diskussionen i Washington kanske Ànnu inte gÄtt, men att den skulle kunna göra det skall alls inte uteslutas. Och den möjligheten ger ju diplomatin i frÄgan betydligt bÀttre möjligheter till framgÄng.

För mig var det intressanta dagar i Washington. Det var cirka tvÄ Är sedan jag var dÀr senast, och det har hunnit att rinna mycket vatten under broarna.

Pandemin mÀrks fortfarande.

Det brukar ta tid att komma igenom kontrollerna in till Vita Hus-omrÄdet, men nu fanns inte ens antydan till kö. Och pÄ State Departement var det fortfarande pÄtagligt tomt i korridorerna. Bara sjunde vÄningen var fullt besatt, och dÀr var det spÀnnande att sitta ner med gamla vÀnner under ett par timmar.

Nu blir det Stockholm nĂ„gra dagar – om Ă€n med virtuell nĂ€rvaro i diskussioner i Berlin – innan det mot slutet av veckan bĂ€r av till Storbritannien och Aurora Forum och dess informella dialog mellan det landet och vĂ„ra nordiska och baltiska lĂ€nder.

Tack och lov verkar premiĂ€rminister Johnson i alla fall tillfĂ€lligt ha backat frĂ„n sina hot att helt sĂ€ga upp samarbetet med EU – anledningen Ă€r ju att EU tycker att han borde respektera det avtal om Nordirland som ha ju faktiskt skrivit pĂ„ – men vad som ligger i förlĂ€ngningen av denna lika viktiga som komplicerade relation Ă€r dessvĂ€rre en tĂ€mligen öppen frĂ„ga.

Om kommande COP28, konfliktdialoger i Dubai och ett USA i strategisk begrÀnsning.

Carl Bildt (m) - 14 November, 2021 - 20:36

DUBAI: Efter sedvanlig förlÀngning av förhandlingarna lyckades det i alla fall att föra COP26 i Glasgow i hamn. Resultatet lÄg pÄtagligt under de förhoppningar som fanns, men var trots allt mer Àn de farhÄgor som ju ocksÄ cirkulerade.

Viktigt var att man lade fast den fortsatta processen med större tydlighet, med bl a skyldigheten för stater att intill utgÄngen av nÀsta Är presentera nya Ätaganden om insatser.

Och av speciell betydelse i det sammanhanget blir med all sannolikhet den diskreta axel som förefaller att ha etablerats mellan USA och Kina med en plan för nya kontakter under det kommande Äret.

Just nu sitter jag i Dubai, och det blir nu COP28 hÀr 2023 som kommer att bli nÀsta viktiga anhalt pÄ denna vÀg.

DÄ kan de nya Ätagandena lÀggas samman, och förhoppningsvis har viljan till omstÀllning i nyckellÀnder som Kina och Indien dÄ tagit viktiga steg framÄt.

HÀr Àr jag pÄ ett Ärligt informellt möte som utrikesministern hÀr sedan ett antal Är inbjudit till, med en blandning av huvuddelen av regionens utrikesminister med en rad andra viktiga inte minst internationella aktörer och bedömare.

Åtskilligt hĂ€r har naturligt nog handlat om regionens olika konflikter.

VÀlmÄende Dubai ligger mitt emellan och inte lÄngt frÄn vad som nu Àr de allvarligaste humanitÀra situationerna i vÀrlden, Ä den ena sidan det fortfarande pÄgÄende kriget i Jemen och Ä den andra den ekonomiska och humanitÀra kollapsen i Afghanistan efter talibanernas maktövertagande.

Och den omedelbara prognosen i bÀgge dessa situationer Àr knappast sÀrskilt uppmuntrande.

Det var stundtals starka kÀnslor i inlÀggen frÄn de som kommit ut frÄn Kabul för att ge vittnesbörd om en allt vÀrre situation för landet. De framtrÀdande analytiker som gav sin bild fördjupade dÀrtill oron för de löngtsikyuga konsekvenserna

Men i vÄra diskussioner har ocksÄ funnits de internationella representanter som brottas med utmaningarna i Irak, Libanon och inte minst mellan Israel och Palestina. Utmaningar saknas inte.

Den avgörande förÀndringen i förhÄllande till motsvarande diskussioner för tvÄ Är sedan Àr dock den gradvisa strategiska begrÀnsning frÄn USA:s sida som sÄ gott som alla i diskussionen mer eller mindre tydligt talade om.

Och denna medför att regionala och andra aktörer vidgar sina optioner i olika avseenden. Ett beroende av den amerikanska makten finns förvisso fortfarande i regimen, men det Àr mindre absolut, och dÀrmed mÄste ocksÄ relationer av olika slag breddas.

I slutet av mÄnaden Äterupptas samtalen mellan USA om möjlighet att ÄterupprÀtta det nukleÀra avtalet i alla dess delar, men det sker i en situation dÀr det nu förekommer öppna och regelrÀtta överlÀggningar mellan Iran och sÄvÀl Saudiarabien som Förenade Arabemiraten hÀr.

Det hade varit nÀrmast otÀnkbart under Trump-erans mycket annorlunda situation. Nu finns en medvetenhet om att regionen sjÀlv mÄste vara redo att ta itu med sina olika motsÀttningar. Och Àven om det Àr betydligt lÀttare sagt Àn gjort Àr det en lÄngsiktigt nödvÀndig utveckling.

Trots problemen finns det positiva utvecklingar i regionen. PÄ Ärets möte finns företrÀdare för Israel med fullt ut. Under tidigare Är fanns de förvisso med, men antingen bara pÄ video eller i nÄgot fall utan att deras namn kunde uppges.

Men positivt som detta Àr utvecklas situationen i den palestinska frÄgan negativt. SÀllan har diskussionen kring den varit sÄ pessimistisk som denna gÄng. Desperat försökte de med förankring i de tidigare decenniernas olika förhandlingar sÀga att vi mÄste hÄlla dörren till en tvÄstatslösning öppen, men om de verkligen trodde pÄ detta förblev en öppen frÄga.

NÄgra timmar hÀr har jag hunnit med att tillbringa ocksÄ pÄ den pÄgÄende vÀrldsutstÀllningen Expo2022 dÀr snarast sagt alla vÀrldens lÀnder försöker att visa upp sig.

Andra lyckas pĂ„tagligt bra – andra kanske lite mindre sĂ„. Det var Ă„tskilliga som Ă€gnade sig Ă„t att sĂ€tta betyg pĂ„ de olika paviljongerna. Finlands talades det vĂ€l om, men till ett besök i den rĂ€ckte tiden dessvĂ€rre inte till.

Annat pockade pÄ.

Efter ytterligare en dag hĂ€r – i annat sammanhang – Ă„tervĂ€nder jag hem, Ă€ven om det dessvĂ€rre blir en alltför kort mellan landning pĂ„ ett dygn innan jag mĂ„ste stĂ€lla fĂ€rden till Washington för olika möten dĂ€r.

DÀr blir det inte minst intressant att fÄnga upp trÄdar frÄn det videosamtal som president Biden skall ha med president Xi Jinping i morgon kvÀll.

OcksÄ under mina dagar hÀr har spÀnningen mellan konfrontation och samarbete i relationen mellan Kina och framför allt USA varit en viktig frÄga.

Om den vÀxande polariseringen och en vacklande Biden-administration i USA.

Carl Bildt (m) - 12 November, 2021 - 02:20

LOSANGELES: Att komma till USA efter under tvÄ Är bara följt utvecklingen hÀr pÄ avstÄnd och via media Àr en lÀtt kulturchock.

Ett redan förut polariserat samhÀlle framstÄr i dag som om möjligt Àn mer polariserat

Att under nÄgra timmar, som jag gjorde efter att ha landat i tisdags, vÀxla mellan CNN och Fox News och se dem skildra samma sak med diametralt och i bÀgge fallen starkt polariserade utgÄngspunkter Àr lÀtt skrÀmmande.

PÄ Fox News framstÀlldes de som kÀmpar mot vaccinering som kÀmpande för individens frihet mot en framvÀllande socialism. Och utredningen om vad som hÀnde nÀr Capitolium stormades den 6 januari omtalas som en förföljelse av s k patrioter.

Och dessa förvridna berÀttelser sÀtter sig i delar av befolkningen. Nere i Florida sitter Donald Trump, managerar en kampanjapparat som samlar in vÀldiga belopp och basunerar ut den uppenbara lögnen om att han blev bestulen pÄ sin valseger.

NÀr president Biden tog över den 20 januari var förhoppningen att USA successivt skulle lÀgga allt detta bakom sig, och att saker och ting sakta men sÀkert skulle ÄtergÄ till nÄgonting som framstod som lite mer normalt.

Och med sitt lugnare tonlÀge började president Biden förvisso bra.

Han visste att han hade brÄttom, och det var för att kunna uppvisa tydliga resultat med stora reformer, en förbÀttrad ekonomi och en bekÀmpad pandemi som han lade fram de tvÄ stora jÀttepaketen till kongressen.

Att fÄ igenom dem snabbt var viktigt för att kunna pÄvisa resultat inför mellanÄrsvalet i november nÀsta Är. Annars var ju risken överhÀngande att han skulle förlora sin redan nu ytterligt sköra kontroll över kongressen och inte Ästadkomma sÄ mycket mer före presidentvalet 2024.

Men sÄ blev det inte riktigt.

Under trycket av svavelÄngorna frÄn Mar el Lago var republikanerna emot sÄ gott som allt. Men Àn vÀrre var att det snabbt utbröt strider i det mÄngfasetterade demokratiska lÀgret mellan de som ville betydligt mycket mera och de som satte sig pÄ bakhasorna eftersom detta var alldeles för mycket.

Till slut – men först efter debaclet i Virginia, jag Ă„terkommer till det – lyckades presidenten med stöd av ett antal republikaner dock fĂ„ igenom sitt infrastrukturpaket. Alltid nĂ„got. Behovet Ă€r tĂ€mligen uppenbart.

Men det stora reformprogrammet har han trots att det i de olika manglingarna fram och tillbaka bland de splittrade demokraterna i stort sett halverats Ă€nnu inte fĂ„tt igenom. Förr eller senare lyckas det nog – men processen som sĂ„dan har onekligen skadat.

Guvernörsvalet i Virginia sÄgs allmÀnt som en mÀtare pÄ de politiska stÀmningarna.

Det borde ha vunnits av demokraterna, men i stÀllet kapade en ny republikansk kandidat hem segern. Och det noterades att det finns 50 mandat i kongressens representanthus vars valkretsar vanns av Biden förra Äret med mindre marginal Àn vad han dÄ vann Virginia med.

Även om en pĂ„taglig inflation – i oktober uppmĂ€ttes den högsta siffran pĂ„ 30 Ă„r – börjar trĂ€nga sig pĂ„ Ă€r dock den amerikanska ekonomin pĂ„ tydlig uppgĂ„ng, vilket borde gynna presidenten.

Men i dagens USA Àr det andra frÄgestÀllningar som dominerar. Det pÄgÄr nÄgot av ett kulturkrig om sociala och andra vÀrderingar dÀr demokraterna ibland drivs pÄtagligt lÄngt vÀnsterut av sin flank, och dÀr samma sak tydligt sker med republikanerna.

I Virginia handlade det inte om ekonomin, utan om huruvida förÀldrar skulle ha inflytande över vad deras barn lÀrde sig i skolan.

Stödet i opinionsmÀtningarna för president Biden har dalat pÄtagligt under de senaste mÄnaderna. Ett schabbligt uttÄg ur Afghanistan, sedvanliga problem vid den sydliga grÀnsen och oförmÄgan av demokraterna att hÄlla sams har allt bidragit.

Det blev ingen rivstart. Och det Àr inte bilden av ett kraftfullt ledarskap i Vita Huset som tornar fram.

Att sÀga att det dÀrmed Àr sÀkert att Biden-administrationen och demokraterna kommer att förlora valet om ett Är Àr dock att gÄ för lÄngt. Men för att vÀnda utvecklingen krÀvs en kraftfull inrikespolitisk offensiv med presidenten sjÀlv tydligt i tÀten.

NÄgon sÄdan syns dock Ànnu inte.

DĂ€rmed Ă€r frĂ„gan om huruvida Donald Trump har möjlighet att Ă„terkomma 2024 plötsligt blivit aktuell. Med nuvarande trender kan man nog sĂ€kert sĂ€ga att det blir Donald Trump som avgör vem som blir republikanerna kandidat 2024 – antingen han sjĂ€lv eller nĂ„gon mer eller mindre stöpt i samma form.

Kring vad detta skulle kunna innebÀra kommer det att finnas anledning att Äterkomma. Det gÄr att konstruera scenarier som för in landet i en djupgÄende konstitutionell kris nÀr Trump antingen Ànnu en gÄng sÀger att han bestulits pÄ valresultatet eller faktiskt vinner och sÀtter hÀmnden i centrum för sin maktutövning.

Och det Àr mot denna bakgrund som den nÀrmast accelererande polariseringen i landet Àr sÄ oroande.

OcksÄ frÄn strikt utrikespolitisk utgÄngspunkt.

NÀr man Àr i Los Angeles med sina nÀrmare 15 miljoner invÄnare i den vidare regionen kÀnns Washington förvisso lÄngt borta och Europa om möjligt Ànnu lÀngre bort.

Utanför den stora hamnen i Long Beach lÄg hÀrom dagen 78 stora containerfartyg lastade med varor inte minst frÄn Kina och vÀntade pÄ att fÄ komma in. I snitt fÄr de nu vÀnta tio dygn.

Den amerikanska ekonomin suger in konsumtionsvaror frÄn Asien i sÄdan takt att infrastruktur och transportsystem inte klarar av det. Plötsligt uppstÄr det brist av Àn det ena och Àn det andra. Priserna gÄr upp.

PĂ„ mĂ„ndag skall president Biden ha ett videomöte med president Xi Jinping. Även om motsĂ€ttningarna Ă€r betydande, och frĂ„gan om Kina i stort sett den enda som det rĂ„der inrikespolitiskt samsyn kring, förefaller det som om Vita Huset vill gĂ„ in i en mer konstruktiv fas vad gĂ€ller relationen.

Att man i förgÄr gjorde ett viktigt gemensamt uttalande i klimatfrÄgan var notabelt. Det lÄg sÀkert mycket diplomatiskt arbete inte minst av John Kerry bakom detta, och det blir nog i hög grad axeln mellan Peking och Washington som avgör vad som nu kan komma ut ur COP26 i Glasgow.

SjĂ€lv lĂ€mnar jag nu soliga Kalifornien och för bege mig till minst lika soliga Dubai. FrĂ„n styrelsesammantrĂ€de med RAND Corporation – vĂ€rldens kanske bĂ„de första och viktigaste tankesmedja – bĂ€r det nu av till en sedvanlig samling pĂ„ inbjudan av utrikesministeriet i Abu Dhabi.

Det stora Airbus380-flygplanet flyger nu norrut norr om Grönland, kommer in över den euroasiatiska landmassan nÄgonstans över Kola-halvön och flyger dÀrefter rakt söderut över Ryssland, Kaspiska Havet och Iran innan det efter femton timmar eller sÄ blir dags för landning i Dubai.

DÀr möter mig en annan verklighet.

Lundin Oil igen


Carl Bildt (m) - 11 November, 2021 - 16:02

SANTA MONICA: Enligt mediauppgifter har Äklagare nu efter en elva Är lÄng utredning vÀxt Ätal mot tvÄ företrÀdare för dÄvarande Lundin Oil med anledning av företagets verksamhet i Sudan för tvÄ decennier sedan.

Av det jag tagit del av via media innehÄller Ätalet ingenting som jag inte kommenterar vid Ätskilliga tillfÀllen tidigare.

Nytt i förhÄllande till tidigare spekulationer Àr att det i Ätalet inte förefaller att finnas nÄgonting som konkret knyter nÄgon företrÀdare för Lundin Oil till nÄgonting som skulle kunna vara brottsligt.

Inte heller förefaller Äklagarna, i motsats till Ätskilliga i den allmÀnna debatten, pÄstÄ att det generellt skulle ha varit felaktigt att vara verksam i omrÄdet.

Jag har svÄrt att tro att Äklagarna kan tro pÄ Ätalet sjÀlva.

För de som Àr intresserade av frÄgan mer i detalj rekommenderar jag att begÀra ut det vittnesförhör med mig som Äklagarna höll för sex Är sedan.

De Ă„terkom aldrig.

OsÀkert med resultat i Glasgow, s k historisk resolution frÄn Peking, Kremls press pÄ Ukraina och alarmerande i Etiopien.

Carl Bildt (m) - 7 November, 2021 - 18:54

STOCKHOLM: Jag njuter av en lugn helg hemma inför en mÄnad som kommer att innebÀra Ätskilligt med resor i olika Àrenden för min del.

Viktigt Àr att försöka att följa med vad som hÀnder pÄ COP26 i Glasgow.

De stora ledarnas stora anföranden har passerats, de har nu alla Äkt hem, och nu Àr det de kvarvarande förhandlarna som inte minst under den kommande veckan skall försöka nÄ fram till konkreta resultat.

Det brittiska ordförandeskapet har uppenbarligen satsat mycket pÄ ett antal mindre allomfattande med viktiga delöverenskommelser i akt och mening att visa att resultat Ästadkommits.

Det handlar om att avskogning skall upphöra, om att kraftfullt minska utslÀppet av metangas och inte minst handlade det om försöket att fÄ en uppgörelse om att fasa ut kol i kraftproduktion till 2040.

En överenskommelse blev det, men sjÀlvfallet reducerades dess vÀrde rÀtt kraftfullt nÀr de tre ledande kolanvÀndarna Kina, USA och Indien liksom för övrigt ocksÄ kolexportlandet Australien stÀllde sig utanför.

Än Ă€r det sjĂ€lvfallet för tidigt att slutsummera klimattoppmötet, men som det nu ser ut verkar de stora genombrotten svĂ„ra att uppnĂ„. Den axel av samarbete mellan USA och Kina som beredde vĂ€gen för Paris-avtalet finns inte, och dĂ€rtill kommer att stora utslĂ€ppslĂ€nder nu riktigt konkret börjar att se de betydande svĂ„righeter man stor inför.

Kinas Xi Jinping hörde till dem som inte kom till Glasgow, och det hade sÀkert ocksÄ att göra med förberedelserna för det viktiga möte med kommunistpartiets centralkommitté som sÀgs komma att Àga rum under den kommande veckan.

Inte bara Àr detta ett viktigt möte pÄ vÀgen mot nÀsta Ärs partikongress, utan det sÀgs nu att det komma att anta en historisk resolution av samma dignitet som de som antogs 1945 under Mao Tsetung och 1981 under Deng Xiaoping.

Och nu Ă€r det uppenbarligen Xi Jinping och hans politiska kurs som skall kodifieras samtidigt som partiets 100-Ă„rsjubileum firas. Tydligen har en ny kort version av partiets historia förhandlats fram – sĂ„dant brukar vara komplicerade saker i kommunistiska partiet mĂ„na om att ha en rensad och redigerad historia att falla tillbaka pĂ„.

SÀkert har resolutionens olika formuleringar arbetats fram noggrant, och det kommer dÀrför ocksÄ att Àgnas mycket tid Ät att senare analysera vad den har att sÀga om Kinas utveckling under de kommande Ären.

Kring den frÄgan Àr osÀkerheten i alla fall pÄ lite lÀngre sikt högst betydande.

Jag tillbringade ett dygn i Berlin i veckan som gick i en sammandragning av Ätskillig kompetens i det Àmnet. Det gÄr att göra scenarier dÀr Kinas ekonomiska utveckling stannar upp och leder till politiska problem, men det gÄr ocksÄ att göra scenarier dÀr den kinesiska ekonomin om nÄgra decenniet Àr tre-fyra gÄnger större Àn den amerikanska.

Och alldeles sjÀlvfallet kommer det att ha betydande globala konsekvenser hur Kinas utveckling kommer att bli.

I Berlin fortsÀtter regeringsförhandlingarna med tysk grundlighet. Ca 300 personer lÀr vara engagerade i de 22 olika arbetsgrupper som skall mala fram det slutliga dokumentet om den kommande regeringens politiska inriktning.

Och att detta arbete sker utan direkt iblandning av sakkunniga tjÀnstemÀn leder till viss nervositet runt om pÄ de olika ministerierna.

PÄ det utrikespolitiska omrÄdet Àr det tydligt att de tvÄ partier som tillsammans blir större Àn socialdemokraterna i den kommande regeringen kommer att vilja ha ett skarpare tonlÀge mot sÄvÀl Ryssland som Kina.

I framför allt Washington förefaller man nu tydligt oroad för vad som kan vara pÄ gÄng vad gÀller ryskt agerande gentemot Ukraina. Jag tillhör förvisso dem som under de senaste mÄnaderna varnar för den tydliga skÀrpning av den ryska politiken som olika uttalanden tyder pÄ.

Nu talas det om ryska trupprörelser, men Àn sÄ lÀnge förefaller dessa inte beröra de tvÄ arméer som framför allt Àr inriktade för operationer mot Ukraina.

Tveklöst Àr dock att Moskva medvetet försöker att strypa viss energitillförsel till Ukraina, och det kan komma att leda till en besvÀrlig situation nÀr de kallare mÄnaderna nu nÀrmar sig.

UppmÀrksamhet Àr pÄkallad.

Lite lÀngre bort finns det all anledning att vara oroad för utvecklingen i Etiopien. Jag noterade att UD nu avrÄder frÄn alla icke nödvÀndiga resor till landet, och jag befarar att detta Àr högst motiverat.

Etiopien Àr med sina ca 120 miljoner invÄnare kontinentens nÀst största land efter Nigeria, har lÀnge setts som relativt framgÄngsrikt och Àr ju dessutom sÀtet för den Afrikanska Unionen med dess viktiga roll. Ett sammanbrott för Etiopien skulle fÄ utomordentligt allvarliga konsekvenser.

Med ett hundratal olika sprÄk och ett tiotal olika regioner med varierande krav pÄ autonomi Àr riskerna pÄtagliga. Nu har de grupperingar med förankring i den nordliga provinsen Tigray som centralregeringen fört krig mot lyckats med en motoffensiv som lett till farhÄgor för att de skulle kunna hota huvudstaden sjÀlvt.

Det har hÀnt förr. Det var frÄn Tigray som man 1991 gick till offensiv och till slut störtade den marxistiska regimen i Addis, och sedan kom att styra landet i nÀstan tvÄ decennier.

PremiÀrminister Abiy Ahmed fick makten 2018 och hyllades tidigt för sin demokratiska öppning liksom att det blev möjligt att sluta fred med Eritrea. Nobels fredspris kunde han ta emot Äret dÀrpÄ.

Men nu ser det pÄtagligt illa ut.

Afrikanska och amerikanska fredsanstrÀngningar kÀmpar Àn sÄ lÀnge i pÄtaglig motvind. Just nu handlar det om att förhindra en offensiv mot huvudstaden och fÄ nÄgon typ av samtal till stÄnd.

Det mesta tyder dock pÄ att det kommer att bli vÀrre innan det möjligen finns en förutsÀttning för att politiskt undvika en Àn större katastrof för detta viktiga land.

Den amerikanska inrikespolitiken under den senaste veckan har haft sitt intresse med bl a guvernörsval i Virginia och beslut till slut i kongressen om satsningar pÄ infrastruktur.

Men jag avstÄr frÄn kommentarer om USA denna gÄng, och det Àr pÄ grund av att jag har inte mindre Àn tre resor dit under den kommande mÄnaden, och det ger lite bÀttre utrymme för kommentarer.

Denna vecka bĂ€r för min del först av till Santa Monica i Kalifornien för styrelsesammantrĂ€de med RAND Corporation – det första i fysisk form pĂ„ ett bra tag – och dĂ€refter till Dubai för en sedvanlig sammandragning om den regionens varierande utmaningar.

Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvara

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:52
Det var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia

Fornling kan ha gÄtt sin sista match

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:47
Sven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia

Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsen

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:34
AnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia

En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ Facebook

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:30
DN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia

Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljetten

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Den sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia

SAS drar in pÄ flygningar till Hongkong

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Allt fler flygbolag – inklusive SAS – vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia

”Bonusfamiljen” fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€song

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:04
SVT:s populĂ€ra relationsserie ”Bonusfamiljen” Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia

Norrköping polisanmÀls efter DjurgÄrdsfirande

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:58
Efter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Östgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan om

Categories: Massmedia

ÖverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomar

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:48
Det Àr extremt ovanligt att en 16-Äring döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd i Sverige.
Categories: Massmedia

Explosion pĂ„ skola – ingen skadad

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:46
NÄgon har kastat in ett flaskliknande föremÄl genom fönstret pÄ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia

Man rymde under permission i Sigtuna – stor polisinsats

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:23
En man sprang i frÄn tre kriminalvÄrdare under sin permission i Sigtuna.
Categories: Massmedia

3D-modell och drönare – sĂ„ ska SGI undersöka skredplatsen utanför KungĂ€lv

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:08
Det Àr fortfarande inte sÀkert för fÀltgeotekniker och geologer att undersöka det stora skredomrÄdet utanför KungÀlv.
Categories: Massmedia

16-Äringen döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd för mordet pÄ Peter Plax

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 12:56
16-Ă„ringen lurade sin vĂ€n Peter Plax till en badsjö efter att de Ă€tit pizza tillsammans – dĂ€r mördade han honom med en

Categories: Massmedia
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 00:46.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2021, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson