Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Konsekvenser ocksÄ för Sverige.

Carl Bildt (m) - 27 November, 2020 - 18:46

STOCKHOLM: Samtidigt som Donald Trump lÄngsamt börjar att acceptera att han kommer att fÄ lÀmna Vita Huset Àr delar av hans administration fullt upptagen med ÄtgÀrder för att pÄ olika sÀtt försvara för den inkommande Biden-administrationen.

Och det gÀller inte minst pÄ det utrikespolitiska omrÄdet.

NÀr han besökte Israel hÀrom dagen gick utrikesminister Pompeo över Ätskilliga linser som tidigare varit röda.

Notabelt Àr att han officiellt besökte en illegal bosÀttning pÄ den ockuperade VÀstbanken, liksom han avlade ett besök pÄ likaledes ockuperade Golan-höjderna. Och han förklarade att USA nu kommer att anse uppmaning till bojkott av produkter frÄn de illegala bosÀttningarna som ett uttryck för antisemitism.

Men mycket har ocksÄ handlat om ÄtgÀrder för att sÄ mycket som möjligt förhindra Joe Biden att ÄtergÄ till det nukleÀra avtalet med Iran.

SÄ gott som varje dag har man förkunnat nya sanktioner mot Iran eller mot företag i t ex Kina eller Ryssland som har kontakter med landet. Och dessa motiveras och konstrueras pÄ ett sÄdant sÀtt att de inte skall vara lÀtta att omedelbart avskaffa.

Mordet i Teheran i dag av den man som var chef för det program för att utveckla kÀrnvapen som Iran hade intill 2003, dÄ man ju beslutade att avbryta det, ingÄr med stor sannolikhet i samma mönster.

Att misstankar riktas mot Israel Àr inte onaturligt efter en serie av motsvarande mord som det allmÀnt ansetts att Israel haft ansvar för.

Och mord som dessa utförs inte slumpmÀssigt utan efter beslut pÄ hög politisk nivÄ.

Vad detta kommer att leda till ÄterstÄr att se. Avsikten Àr med all sannolikhet att provocera fram reaktioner frÄn de ledande i Iran som gör ett Äterupptagande av diplomatiska kontakter betydligt svÄrare.

Detta kan sjÀlvfallet ocksÄ ha negativa konsekvenser för Sverige med det aktuella och kÀnsliga Àrende vi just nu har med Iran.

Ännu Ă€r vi bara i slutet av november, och alldeles sĂ€kert kommer Ă„tskilligt mer att hĂ€nda innan den 20 januari. Vi kan vara övertygade om att det avgĂ„ende Trump-teamet kommer att utnyttja varje dag.

Iran Àr sjÀlvfallet i fokus.

Men jag skulle tro att Kina ocksÄ kommer att vara det pÄ olika andra sÀtt under de mörkaste veckorna.

Det goda skiftet i Washington.

Carl Bildt (m) - 24 November, 2020 - 15:13

STOCKHOLM: Det Àr tveklöst ett mycket erfaret team som Joe Biden sÀtter i spetsen för den amerikanska utrikespolitiken.

Tony Blinken och Joe Sullivan Àr de tvÄ personer som hÄllit i Biden-teamets förberedelse pÄ det utrikespolitiska omrÄdet, och övergÄngen nÀr flyttar in dels pÄ sjunde vÄningen i State Departement och dels hörnrummet pÄ vÀstra flygeln pÄ Vita Huset har dÀrför alla förutsÀttningar att bli smidig.

Framför allt Tony Blinken har lÄng erfarenhet av utrikespolitik pÄ hög nivÄ i USA. Jag trÀffade honom bara ytligt nÀr han var bitrÀdande utrikesminister under Hillary Clinton, men betydligt mycket mera nÀr han innan dess satt inklÀmd i det lilla rum i vÀstra flygeln som rymmer den bitrÀdande nationella sÀkerhetsrÄdgivaren.

Och det Àr en underskattad nyckelposition, eftersom det oftast Àr frÄn den som den centrala samordningen av det stora utrikes- och sÀkerhetspolitiska maskineriet sker.

Jake Sullivan var den som ofta stod vid Hillary Clintons sida under Obama-Ären. Under senare Är har vi suttit tillsammans i styrelsen för International Crisis Group.

Medan Tony Blinken som utrikesminister ju krÀver godkÀnnande av senaten, kan Jake Sullivan som sÀkerhetsrÄdgivare tilltrÀda omedelbart.

Mycket viktigt blir sjÀlvfallet vilka personer som kommer att utnÀmnas pÄ posterna pÄ nivÄn omedelbart under dessa och nivÄn dÀrunder.

Oftast Àr det som högst dÀr dÀr den mer operativa dagliga utrikespolitiken av betydelse för relationerna med lÀnder som t ex Sverige sköts.

Dessa positioner pÄ State Departement kan ta lite tid att besÀtta, men i Vita Huset kommer det sannolikt att gÄ snabbare. Jag skulle tro att nyckelmannen redan Àr beslutade.

Det som kan ta tid i det amerikanska systemet Àr dock den sÀkerhetskontroll som FBI utför, och dom kan vara rÀtt grundlig. Den genomförs ocksÄ pÄ personer som tidigare varit föremÄl för processen.

Men den goda nyheten Ă€r att maktskiftet i Washington nu börjar att ske pĂ„ ett mer normalt sett – och att ett mycket erfaret och respekterar team vad gĂ€ller utrikespolitiken.

Om Balkan och lite strategisk autonomi.

Carl Bildt (m) - 22 November, 2020 - 21:41

STOCKHOLM: I gÄr var det 25 Är sedan fredsavtalet om Bosnien och Hercegovina efter det grymma kriget förseddes med signaturer efter tre veckor av förhandlingar pÄ den stora amerikanska flygbasen utanför Dayton i Ohio i USA.

DÄ hade jag varit EU:s sÀndebud i alla de frÄgor som hade med konflikterna att göra sedan lite mer Àn ett halvt Är tillbaka, men kommit att Àgna nÀstan all min tid Ät det som skulle komma att bli det dramatiska slutskedet i försluten att fÄ ett slut pÄ kriget i Bosnien.

Och föga anade jag dÄ att jag skulle hamna nÄgra Är i svÄrt krigshÀrjade Sarajevo med en nyckelfunktion i det begynnande arbetet för att av ett avslutat krig göra en fungerande fred.

För min del blev det ju boken ”Uppdrag Fred” om dessa Ă„r nĂ€r jag sĂ„ smĂ„ningom kom hem. Och den kom ju sedan ut ocksĂ„ pĂ„ engelska, bosniska och serbiska.

Men det var som bekant ett kvartssekel sedan.

Freden har bestÄtt. Den enorma Nato-styrka som ryckte in i landet efter kriget har för lÀnge sedan lÀmnat, men kvar finns fortfarande en liten EU-styrka som ett utryck för omvÀrldens beslutsamhet att förhindra att vÄldet och kriget kommer tillbaka.

Men landets spÀnningar har mildrats endast mycket lÄngsamt. Alltför lÀnge har alltför mÄnga av dess ledare sett freden mest som en fortsÀttning av kriget men med andra medel.

PĂ„ den bosniska nivĂ„n tog det 14 mĂ„nader efter det senaste valet att fĂ„ till en regering. PĂ„ den underliggande federationen – en av de tvĂ„ delarna av landet – har man fortfarande inte lyckats med den saken. I staden Mostar kommer man i december att kunna hĂ„lla lokalval efter det att detta inte varit möjligt pĂ„ tolv Ă„r.

Det finns de som kritiserar att den konstitution som blev resultatet av kompromisserna i Dayton blev alldeles för komplicerad. En enhetstat grundad pÄ ett maktcentra hade varit bÀttre.

Men sÄ ser inte verkligheten i lÀnder som dessa ut. Och kompromissen var den kompromiss som till slut enade de sidorna.

Ser man pÄ överenskommelser efter lÄnga inbördeskrig i t ex Nordirland eller Libanon ser det inte sÄ annorlunda ut. I Cypern har man inte ens kommit sÄ lÄngt. I Belgien Àr det tÀmligen komplicerat trots att djup fred alltid rÄtt i landet.

Och i andra lÀnder ser vi hur krav pÄ lokal autonomi vÀxer. Det rÀcker med att peka pÄ diskussionerna kring sÄvÀl Skottland som Katalonien.

Förr eller senare Àr det den bredare europeiska ramen som kommer att sluta stabilitet och integration i sÄvÀl Bosnien som i den vidare regionen. Men Àn Àr vi inte dÀr.

I dessa dagar har Bulgarien stoppat inledandet av medlemskapsförhandlingar mellan Norra Makedonien och EU eftersom man inte Àr överens om tolkningen av vissa historiska skeenden.

Den minnesgode erinrar sig möjligen att den s k makedoneska frÄgan under mÄnga decennier stod pÄ den europeiska politikens dagordning till följd av komplexiteten av intressen och folkgrupper i omrÄdet. Och det Àr delar av dessa spÀnningar som fortfarande lever kvar.

Och skulle man vÀnta med varje steg framÄt mot EU innan alla pÄ Balkan har samma tolkning av varje historiskt skeende sÄ kan vi nog glömma den saken för ett betydande antal generationer framöver.

Stockholms blodbad var ett tag sedan – men synen pĂ„ saken Ă€r fortfarande lite annorlunda i Sverige och i Danmark. Vi hankar oss fram inom EU i alla fall – dock utan att i onödan ta upp saken.

PÄ den lite mer aktuella europeiska scenen fortsÀtter de utdragna Brexit-förhandlingarna efter det att alla utsatta slutpunkter passerats, Berlin försöker att brotta ner Ungerns och Polens hot att lÀgga en veto mot hela budgeten med Äterstartspaketet och det har utbrutit en inte ointressant diskussion mellan Berlin och Paris om vad egentligen begreppet strategisk autonomi innebÀr.

I grunden sÀger Paris att det dÀr med Biden Àr nog bra, men man vet aldrig vad som kommer lÀngre fram, och dÀrför mÄste vi fortsÀtta arbetet för att stÄ mer pÄ egna ben i EU.

Jovisst, sÀger Berlin, men lÄt oss nu utnyttja den möjlighet som skiftet i Washington faktiskt kommer att innebÀra pÄ viktiga omrÄden för att förnya den gamla och sluta nya allianser, och trots allt Àr det ju sÄ att vi militÀrt för stora uppgifter Àr pÄtagligt beroende av USA.

I grunden ligger det sjÀlvfallet en del i bÀgge argumenten. Vi mÄste kunna stÄ pÄ bÀttre egna ben, men vi mÄste samtidigt utnyttja den nya möjligheten med USA och nÀr det gÀller att balansera Ryssland kommer vi inte inom överskÄdlig framtid att kunna klara av detta sjÀlva.

Sedan finns det sjÀlvfallet mer nÀraliggande intressen. Paris ser inte med blida ögon pÄ hur det ena landet efter det andra köper amerikanska F35-flygplan nÀr de anser att deras Rafale Àr mycket bra och hur som helst europeiskt.

Att Sverige köpte amerikanska Patriot-robotar i stÀllet för ett franskt system som nog Àven objektivt var minst lika bra har satt inte obetydliga spÄr. Det försöker nu vÄr regeringen kompensera pÄ andra sÀtt i relationen med Paris.

Och denna debatt har ocksÄ andra inslag av intresse

I Bryssel talar Europeiska RÄdets ordförande Charles Michel om strategisk autonomi som Alfa och Omega, medan kommissionens ordförande Ursula von der Leyen knappt ens tar begreppet i sin mun.

Och jag har en kÀnsla av att vi mer lutheranskt prÀglade lÀnder uppe i norr ocksÄ har lite svÄrt med de latinska verbala utflykterna, och tenderar att frÄga vad de egentligen betyder omsatta i faktiska och konkreta beslut.

FortsÀttning följer, som det brukar heta.

Snabbare resultat i Moldavien Àn i USA.

Carl Bildt (m) - 15 November, 2020 - 22:27

STOCKHOLM: Borta i USA har Donald Trump Ă€nnu inte offentligt medgett att han den 20 januari kommer att fĂ„ lĂ€mna presidentĂ€mbetet. Hans stödtrupper fortsĂ€tter att tala om oegentligheter i valprocessen, och stundtals kanske en och annan inbillar sig att ett annat och ”riktigt” resultat skulle kunna komma fram.

Men sÄ blir det inte.

Sannolikt kommer denna situation att bestÄ ett tag till. Jag skull tro att det behövs nÄgot mer definitivt besked om valresultatet, och det sannolikaste Àr vÀl att man kommer att acceptera nÀr de valda s k elektorerna i de olika delstaterna den 14 december avger sina röster.

Intill dess skall alla möjliga oklarheter vara utklarade, och dÀrmed kan det inte lÀngre föreligga nÄgra oklarheter om sjÀlva valresultatet.

Det Àr inte första gÄngen det tar tid att inleda den mer formella processen med maktöverlÀmnande. Vid presidentvalet 2000 uppstod ju strid om röster i ett valdistrikt i Florida, och det tog mer Àn en mÄnad innan den kunde klaras upp och den officiella processen med att förbereda maktövergÄngen inledas.

Och denna gÄng skulle jag dÄ tro att det kommer att ta ytterligare en liten tid. Om det Àr det som krÀvs för att en stor majoritet av dem som röstade pÄ Donald Trump ocksÄ accepterar valresultatet kanske det Àr vÀrt olÀgenheten av en viss försening.

PÄ nÀrmare hÄll har det i dag varit viktigt presidentval i Moldavien.

Mer EU-orienterade Maia Sandu har stÄtt mot den nuvarande mer Moskva-orienterade presidenten Igor Dodon.

I skrivande stund tyder allt pÄ att det faktiskt blir Maia Sandu som vunnit valet. Och det Àr i sÄ fall en glÀdjande nyhet som ger nytt hopp om framtiden för detta utsatta land.

MÄnga röster har avgivits av moldavier i andra lÀnder. Det har varit lÀnga köer utanför vallokaler i bl a Tyskland och Italien i dag, men med all sannolikhet ocksÄ i Ryssland.

Och vi fÄr vÀl utgÄ frÄn att Igor Dodon kommer att acceptera ett valresultat med sÄ klara marginaler som det förefaller att vara.

Kring Nagorno Karabach inleds i dessa dagar överlÀmnadet av omrÄden som i dag har armenisk befolkning till Azerbadjan, och vi ser bilder pÄ förtvivlade mÀnniskor som brÀnner sina hus innan de lÀmnar.

Och för mig kommer dÄ bilderna frÄn situationen för snart 25 Är sedan nÀr efter Dayton-avtalet i Bosnien omrÄden skulle skiftas mellan de tidigare stridande partnerna, inte minst i Sarajevos förorter. DÄ brann det ocksÄ nÀr kolonner av förtvivlade mÀnniskor lÀmnade.

Sammantaget var det dĂ„ nĂ€rmare 100.000 mĂ€nniskor som pĂ„ nytt blev flyktingar i sitt eget land. I min bok ”Uppdrag Fred” frĂ„n 1997 beskriver jag de mĂ€nskliga tragedier som utspelades dĂ„.

I dessa dagar Àr det dags för nya förhandlingar om ett Brexit-avtal mellan London och Bryssel, men tiden börjar nu riktigt pÄ allvar att rinna ut. PÄ torsdag har EU-ledarna videotoppmöte, och dÄ kommer man rinligen att göra en vÀrdering av om det finns anledning att förhandla vidare.

Ingen av de mer kniviga frÄgor som stÄtt i centrum för förhandlingarna har man Ànnu löst ut, Àven om det Àr rimligt att anta att man kommit varandra nÀrmare i huvuddelen av dem.

Kanske blir det till slut frÄgan om fiskerÀttigheterna som blir den allra svÄraste.

Är fred nu möjligt?

Carl Bildt (m) - 10 November, 2020 - 19:05

STOCKHOLM: SÄ lyckades Moskva fÄ till stÄnd ett vapenstillestÄnd och ett preliminÀrt avtal i det brutala kriget mellan Armenien och Azerbadjan.

I grunden gjordes det möjligt genom de azeriska militÀra framgÄngarna. NÀr man intog den viktiga staden Susha/Sushi i Nagorno Karabach var det uppenbart att det samlade armeniska försvaret stod inför kollaps. Fortsatta strider hade sÀkert lett till att den större staden Stepanakert hade fallit inom nÄgot dygn.

Ledningen i Yerevan hade att vÀlja mellan denna förlust och en Ànnu större förlust.

Tre faktorer har bidragit till de azeriska militÀra framgÄngarna.

Den första Àr alldeles sjÀlvklart att Azerbadjan Àr ett större och rikare land som dÀrmed har haft möjlighet att investera mer i militÀra resurser under det senaste decenniet.

Det andra Àr alldeles uppenbart de framgÄngar man haft med de bevÀpnade drönare av olika slag som levererats av sÄvÀl Turkiet som Israel, och som effektivt slog ut stora delar av den materiel som det armenska försvaret var beroende av.

Och en tredje faktor som flÀmtar fram Àr att de armenska styrkorna var hÄrt drabbade ocksÄ av COVID-19 med den nedsÀttande effekt pÄ deras förmÄga som de hade.

Ser man saken i ett lite lÀngre perspektiv kan man sjÀlvfallet sÀtta ett frÄgetecken kring varför Armenien inte tidigare varit berett till en politisk lösning enligt de s k Madrid-principer som situationen nu efter detta krig i alla fall rör sig mot.

De innebar ju att man skulle lÀmna tillbaka till Azerbadjan de tÀmligen stora omrÄden man ockuperat, och att Nagorno Karabach skulle ha nÄgon form av sjÀlvstyre inom Azerbadjan som skulle definieras nÀrmare lÀngre fram.

Nu rycker ryska soldater in i Nagorno Karabach och tar över kontrollera över omrÄdet liksom den korridor som förbinder den med egentliga Armenien. DÀrmed ter sig ett nytt utbrott av strider under de kommande fem eller tio Ären som mycket osannolikt.

Tveklöst har Moskva fÄtt en fjÀder i hatten av det som skett. Man marginaliserade sÄvÀl Paris som Washington som ju ocksÄ Àr delordföranden i den s k Minsk-grupp inom OSCE vars framtid nu mÄste vara mycket oviss. Och Ankaras roll att fÄ en stark roll i den kommande processen har det hitintills inte heller blivit sÄ mycket med.

Omedelbart ÄterstÄr att se de politiska konsekvenserna för den sköra demokratin och ekonomin i Armenien. Bakslaget upplevs sÀkert som mycket bittert, och sÀkert upplever man att man svikits av traditionella vÀnner i sÄvÀl Moskva som Paris.

Sedan ÄterstÄr att se om det under kommande Är gÄr att fÄ fram ett genuint fredsavtal. Den faktiska situationen pÄ marken ligger ju nu betydligt nÀrmare den situation som ett sÄdant kan tÀnkas föra fram mot.

Jag skulle hoppas att ambitiös europeisk diplomati dÄ skulle vÄga att ta upp möjligheten för att parallellt fÄ ett fredsavtal ocksÄ mellan Armenien och Turkiet. HÀr Àr svÄrigheterna egentligen hur stora som helst, men nÀr det en gÄng var mycket nÀra ett sÄdant avtal stupade det i grunden pÄ motsÀttningen om Nagorno Karabach.

Men om den konflikten nÀr allt kring detta krig har falnat kan lösas ut borde det logiskt finnas skÀl att göra ett försök ocksÄ med relationen mellan Armenien och Turkiet.

Det skulle vara ett alldeles avgörande steg mot stabilitet och bÀttre möjligheter i hela denna av konflikter och krig sÄ hÄrt sargade region.

Men dit Ă€r det lĂ„ngt – mycket lĂ„ngt.

Avgörandet i Pennsylvania.

Carl Bildt (m) - 8 November, 2020 - 19:26

STOCKHOLM: Det har varit brÄda dagar med media, samtal och anlyser med anledning av det inte ovÀsentliga presidentvalet i USA.

Valdagen var i tisdags, och som vÀntat vann Donald Trump nÀr det gÀllde röster avgivna pÄ sjÀlva valdagen.

Men sedan började, enligt olika bestÀmmelser i de olika delstaterna, rÀknandet av alla andra röster.

Min gissning redan i tisdags var att det skulle komma att avgöras nÀr resultatet blev klart pÄ fredagen i Pennsylvania. SÄ blev det inte riktigt.

Det var först i gÄr eftermiddag vÄr tid som det blev klart och ledande nyhetsmedia kunde gÄ ut och sÀga att Joe Biden kommer att bli USA:s 46:e president.

Men viktiga val ÄterstÄr.

Viktigt blir det omval av tvÄ platser i senaten som kommer att Àga rum den 5 januari. Det sannolika Àr dock att republikanerna efter det valet kommer att kunna bibehÄlla sin majoritet i senaten.

Och det har alldeles avgörande betydelse framför allt för den amerikanska inrikespolitiken under kommande Är.

NĂ„gon ”blĂ„ vĂ„g” av demokratiska framgĂ„ngar blev det inte. Donald Trump gjorde ett bĂ€ttre val Ă€n vĂ€ntat, och republikanerna gjorde ett bĂ€ttre val Ă€n vad hans gjorde.

Det kommer att sÀtta sina spÄr framöver.

Mer skall jag inte sÀga i detta Àmne som ju fyller media och uppmÀrksamhet sÄ till den milda grad under dessa dygn. Donald Trunp förblir USA:s president till den 20 januari, och Ätskilligt kan komma att hÀnda intill dess.

Och via twitter lÀgger jag ut de olika artiklar och annat som jag producerar med mer utförliga kommentarer.

I skuggan av allt detta fortsÀtter den azeriska framryckningen i och kring Nagorno Karabach, och jag skulle tro att det snart börjar nÀrma sig en uppgörelse mellan Moskva och Ankara om hur konfliktens slutskede skall hanteras.

DÀrmed har OSCE:s s k Minsk-grupps USA och Frankrike satts Ät sidan, och Turkiet tagit ett steg framÄt i inflytande.

Men vi fÄr se under den nÀrmaste veckan hur detta utvecklar sig.

Vad hÀnder i Pennsylvania, i Kina och i Kaukasus?

Carl Bildt (m) - 1 November, 2020 - 16:09

STOCKHOLM: PÄ tisdag Àr det sÄ dags för val i USA, men om det kommer att leda till ett tidigt och tydligt resultat Àr lÄngt ifrÄn sÀkert.

Jag har valt att efter bÀsta förmÄga pÄ distans försöka att följa valrörelsen i Pennsylvania, och det av flera skÀl.

Det var en av de delstater som Donald Trump överraskande vann för fyra Är sedan. HÀr appellerade han till bygder en gÄng dominerade av kol och stÄl att ge deras industrier en ny framtid. Hans vinst var visserligen bara 0,6%, men en vinst Àr en vinst och innebar att han tog alla delstatens 20 elektorsröster.

DÀrtill Àr det en delstat som jag haft anledning att besöka ett antal gÄnger under de senast Ären. Och nu Àr det dessutom tydligt en av de delstater som sÄvÀl Donald Trump som Joe Biden koncentrerar sig pÄ i slutskedet. I gÄr hade Trump fyra möten i olika delar av delstaten, och nu i den sista slutspurten lÀgger ocksÄ Joe Biden betydande energi hÀr.

Erfarna bedömare ser Florida och Pennsylvania som kanske de stater dÀr det stora avgörandet kommer att ske.

Hur det kommer att gĂ„ vet ingen – och kommer inte att veta det pĂ„ ett bra tag.

Med all sannolikhet kommer Donald Trump att vinna de röster som avges pĂ„ tisdagen, men nĂ€r man dagen dĂ€rpĂ„ – sĂ„dana Ă€r reglerna i denna delstat – börjar att rĂ€kna det mycket stora antalet poströster kommer detta att successivt svĂ€nga.

I bÀsta fall pÄ fredag kan ett resultat föreligga, och det förutsÀtter dÄ att det inte sker olika typer av försök till ingripande för att med domstolar pÄverka röstrÀkningen pÄ ett eller annat sÀtt. Vid ett jÀmnt resultat framstÄr nog det som nÀrmast ofrÄnkomligt.

Det Àr möjligt att det sena resultatet frÄn Pennsylvania inte kommer att spela nÄgon roll eftersom det blivit ett mycket tydligt utslag i USA i dess helhet. Men det Àr lÄngt ifrÄn osannolikt att vi fÄr avvakta ett utdraget skede i Pennsylvania innan vi börjar fÄ en blick av vem som kommer att sitta i Vita Huset frÄn den 20 januari nÀsta Är.

En valrörelse handlar i mycket hög grad om att sÀtta agendan.

I denna amerikanska valrörelse förefaller Trump att ha högst trovÀrdighet om ekonomin och om lag och ordning, medan Biden leder om bl a COVID och sjukvÄrd. Och det Àr tydligt hur de bÀgge kandidaterna försöker att fÄ agendan dominerad av de frÄgor dÀr just de har högre trovÀrdighet.

OcksĂ„ i USA – och tydligt i Pennsylvania – ökar nu COVID igen. Det blockerar i alla fall en del av Trumps agenda. Och Ă€ven om USA:s ekonomi gĂ„tt starkt under de senaste Ă„ren har det knappast hjĂ€lpt industrierna i de ”rostbĂ€lten” som Trump appellerade till för fyra Ă„r sedan.

Att Biden vill avveckla beroendet av fossila brÀnslen Àr dock ingen vinnare i den delstat dÀr den amerikanska oljeindustrin en gÄng föddes.

Och om utrikespolitik talar sÄ gott som ingen. Mer Àn dÄ och dÄ den sedvanliga attacken pÄ Kina.

Borta i Kina har kommunistpartiers centralkommitté haft slutet sammantrÀde för att dra upp riktlinjerna för den ekonomiska politiken under de kommande Ären.

TvÄ teser förefaller att ha dominerat.

Dels talas det nu om ”cirkulĂ€r ekonomi”, med vilket förstĂ„s att man inte frĂ€mst skall vara beroende av exportefterfrĂ„gan utan snarare sĂ€tta den inhemska efterfrĂ„gan i centrum, och dels om att man vill strĂ€va efter att bli teknologiskt sjĂ€lvstĂ€ndiga.

Det senare Àr knappast en nyhet, men med all sannolikhet kommer anstrÀngningarna nu att intensifieras med ytterligare satsningar pÄ 5G, halvledare, AI, kvantdatorer och mycket annat. Det handlar om kampen om kontrollen över de teknologier som kommer att forma framtiden.

DÀremot förefaller det att talas mindre om de kvantitativa mÄl för utvecklingen av BNP som under tidigare Är ofta varit i centrum. Sannolikt siktar man pÄ tillvÀxt kring 5% Ärligen, vilket Àr avsevÀrt mindre Àn under de mycket dynamiska decennierna, men ÀndÄ mycket betydande för en av vÀrldens allra största ekonomier.

NÀrmare hÀr har under denna helg skett val i sÄvÀl Georgien som i Moldavien.

Och konflikten kring Nagorno Karabach kan nog vara pĂ„ vĂ€g in i ett nytt skede. ÖverlĂ€ggningar och överenskommelser om vapenvila i Moskva, Washington och Geneve har hitintills inte lett till nĂ„gonting alls, och med all sannolikhet befinner sig Armenien nu i en allt mer pressad situation. Dess premiĂ€rminister har nu Ă„beropat landets avtal med Ryssland och begĂ€rt konkret hjĂ€lp.

Hur Moskva kommer att hantera detta ÄterstÄr att se. Formellt sett berör inte konflikten Armeniens territorium, och Azerbadjan Àr sÀkert noga med att det förblir sÄ. Men om betydande delar av Nagorno Karabachs befolkning skulle se sig tvingade att fly till Armenien kan det redan sköra landet hamna i en pÄtagligt prekÀr situation.

I Washington har man tydligen börjat tala om möjligheten av en fredsbevarande operation med deltagande av trupper frÄn de skandinaviska lÀnderna.

Men dÀr Àr vi inte Àn.

En fredsbevarande operation förutsÀtter att det finns en överenskommen fred som skall bevaras, eller i alla fall en utomordentligt robust vapenvila tydligt knuten till en vÀl definierad politisk process. Det har talats om olika sÄdan operationer i detta omrÄde tidigare, men förutsÀttningarna har aldrig funnits.

Som ordförande i OSCE-processen nÀsta Är kan Sverige dock knappast komma undan om FN:s sÀkerhetsrÄd skulle fatta beslut om en sÄdan operation i FN:s regi eller ett mandat för en i annan regi. Men dit Àr vÀgen lÄng.

Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvara

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:52
Det var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia

Fornling kan ha gÄtt sin sista match

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:47
Sven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia

Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsen

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:34
AnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia

En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ Facebook

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:30
DN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia

Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljetten

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Den sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia

SAS drar in pÄ flygningar till Hongkong

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Allt fler flygbolag – inklusive SAS – vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia

”Bonusfamiljen” fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€song

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:04
SVT:s populĂ€ra relationsserie ”Bonusfamiljen” Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia

Norrköping polisanmÀls efter DjurgÄrdsfirande

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:58
Efter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Östgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan om

Categories: Massmedia

ÖverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomar

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:48
Det Àr extremt ovanligt att en 16-Äring döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd i Sverige.
Categories: Massmedia

Explosion pĂ„ skola – ingen skadad

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:46
NÄgon har kastat in ett flaskliknande föremÄl genom fönstret pÄ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia

Man rymde under permission i Sigtuna – stor polisinsats

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:23
En man sprang i frÄn tre kriminalvÄrdare under sin permission i Sigtuna.
Categories: Massmedia

3D-modell och drönare – sĂ„ ska SGI undersöka skredplatsen utanför KungĂ€lv

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:08
Det Àr fortfarande inte sÀkert för fÀltgeotekniker och geologer att undersöka det stora skredomrÄdet utanför KungÀlv.
Categories: Massmedia
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 02:25.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson