Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Europapolitik för Sverige

Moderaterna - 8 hours 37 min ago
Europapolitik för Sverige klara.soderberg 24 maj 2018 I dag presenterar europaparlamentariker Christofer Fjellner och Moderaternas gruppledare i EU-nÀmnden Karin Enström Moderaternas idérapport Europapolitik för Sverige. EU befinner sig i sin mest formbara fas pÄ över ett decennium. För att ta tillvara pÄ svenska intressen i Europa behövs nu en konkret och relevant politisk agenda tillsammans med ett större engagemang.

Mer Ă€n 20 Ă„r efter omröstningen om EU-medlemskapet bör en framĂ„tsyftande diskussion om Europasamarbetet inte handla om att vara för eller emot EU. Diskussionen bör fokusera pĂ„ vad Sverige vill ha Europasamarbetet till och hur det kan bidra till att lösa det som Ă€r genuint gemensamma och grĂ€nsöverskridande utmaningar. SĂ„ skapas ett mervĂ€rde för Sverige i form av gemensamma lösningar, som vi inte kan fĂ„ utan EU. EU ska inte vara ”smalt”, som det ofta heter. EU ska vara relevant.
 
Svensk europapolitik mÄste drivas framÄt av oss som i grunden Àr för samarbetet.
 
Rapporten tar fram förslag pÄ fem sakomrÄden:
 

Ekonomi och jobb. 
För tjÀnster Àr fortfarande omkring 60 procent av den inre marknaden stÀngd för handel över grÀnserna. Tillsammans med att utveckla en inre marknad för digitala tjÀnster Àr att riva dessa handelshinder en av vÄra högsta prioriteringar. Samtidigt ska Sverige tillsammans med andra frihandelssinnade lÀnder ta tÀten för friare handel och öppnare marknader. 

Migration. 
Sverige mÄste arbeta för att EU:s yttre grÀnser kontrolleras pÄ ett ordnat och sÀkert sÀtt. EU-lÀnderna behöver Àven skapa bÀttre verktyg för att sÀkerstÀlla ett effektivt ÄtervÀndande för de som inte fÄr stanna i Europa. Moderaterna vill lyfta diskussionen om ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem. Asylprövningen skulle med en sÄdan ordning ske i sÀkra omrÄden utanför EU och inte i varje enskilt land. 

Lag och ordning. 
Det mÄste bli enklare att utvisa medborgare frÄn andra EU-lÀnder och vi vill att betydligt fler utlÀndska medborgare som avtjÀnar sitt straff i svenska fÀngelser ska överföras till sitt hemland i EU. MÄnga av de som tigger i Sverige kommer frÄn lÀnder med diskriminering och utsatthet. HÀr har EU en viktig uppgift. EU anslÄr och Sverige finansierar betydande medel för att bekÀmpa diskriminering och fattigdom i dessa lÀnder. 

Miljö och klimat. 
Sverige stĂ„r för cirka en promille av vĂ€rldens utslĂ€pp – EU för mindre Ă€n tio procent. Sverige och Europa bedriver en klimatpolitik som fĂ„r de stora utslĂ€pparna att vilja följa vĂ„rt exempel. Klimatpolitiken ska vara vetenskapligt underbyggd och kostnadseffektiv. Resurserna Ă€r begrĂ€nsade, vilket innebĂ€r att politiken ska anvĂ€nda styrmedel som gör att vi nĂ„r klimatmĂ„len kostnadseffektivt. 

Försvars-, sÀkerhets- och utrikesfrÄgor. 
EU ska vara en stark och tydlig kraft för demokrati, mÀnskliga rÀttigheter, frihandel och hÄllbar utveckling i vÀrlden. EU bör prioritera sitt eget nÀromrÄde, med Balkan och det östliga partnerskapet. Sverige ska arbeta för att det europeiska försvarssamarbetet stÀrks och fungerar som ett komplement till Nato.

Moderaternas Europapolitiska arbete

  • Förslagen ovan presenteras som ett led i Moderaternas utvecklingsarbete inom Europapolitiken. De Ă€r hĂ€mtade frĂ„n rapporten Europapolitik för Sverige.
  • Den 16 maj höll partiledare Ulf Kristersson ett Europatal i Europahuset.

LÀs rapporten hÀr.

LÀs mer EU ska vara relevant och fokusera pÄ att lösa verkliga problem EU behöver reformer, inte symbolpolitik Filer Europarapport 2018.pdf(pdf715.52 KB) Karin Enström Gruppledare EU-nÀmnden Jag började med politik i gymnasiet för att jag ville ha större valfrihet i skolan, en frÄga som Àr lika aktuell nu som dÄ. Mer om Karin Christofer Fjellner Europaparlamentariker, Partistyrelseledamot

I dag har EU blivit nÄgot annat Àn det jag slogs för att Sverige skulle bli medlem i. Som vÀn av Europasamarbetet Àr jag ocksÄ en Àrlig kritiker.

Mer om Christofer Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

VĂ€lkommen till sommartal 9 juni

Moderaterna - 23 May, 2018 - 14:47
VĂ€lkommen till sommartal 9 juni klara.soderberg 23 maj 2018

Lördagen den 9 juni hÄller Moderaternas partiledare, Ulf Kristersson, sommartal i StrÀngnÀs. 

Tid: kl. 14:00 
Plats: Ugglans Park, StrÀngnÀs 

Varmt vÀlkommen!

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Defenestreringen i Prag.

Carl Bildt (m) - 23 May, 2018 - 09:11

ĆœRNOVO: Det lĂ€r ha varit en rĂ€tt kylslagen dag ocksĂ„ den 23 maj 1618. Klimatet över hela Europa hade tagit en kyligare vĂ€ndning.

Mer Àn ett sekel hade passerat sedan reformationen hade gjort sin entré. Det var ju 1517 som munken Martin Luther hade spikat upp sina 95 teser pÄ kyrkdörren i Wittenberg, och sedan dess hade Ätskilligt hÀnt. Nu hade den katolska kyrkan pÄ allvar kommit igÄng med sin motoffensiv.

Och det gÀllde inte minst i Böhmen.

DÀr hade religionsfrihet rÄtt, och protestantismen i dess olika former stod stark. Men dÀr försökte nu den nya kejsaren och den Àrkehertig han satt att styra dÀr Äterkatolikisera pÄ alla upptÀnkliga sÀtt.

Och det var anledningen till att olika protestantiska representanter begav sig upp till den stora Hradshin- borgen i Prag för att registrera sin protest.

Formerna i vilka de gjorde detta skulle bli historiska. Fem framtrÀdande kejserliga och katolska ÀmbetsmÀn kastades helt sonika ut frÄn den höga borgens fönster. Att de överlevde det 17 meter höga fallet tillskrevs av vissa himmelska i gripanden, men mer sannolikt den tjocka klÀdsel som den kalla dagen hade gjort att de haft pÄ sig.

Den s k defenestreringen i Prag ledde inte omedelbart till krig, men rÀknas trots det som början pÄ det trettioÄriga krig som kom att definiera sÄ mycket av Europas historia. Den s k westfaliska fred som 1648 satte punkt för kriget kom ju med sina bestÀmmelser och principer ocksÄ att ses som det moderna internationella statssystemets uppkomst.

Ordentlig bröt det ut i november 1620 genom slaget vid de s k Vita Bergen – ocksĂ„ de i nĂ€rheten av Prag. De protestantiska böhmiska trupperna besegrades av de kejsarliga och bajerska trupperna i den s k katolska ligan.

Snart var alla och envar inblandade i serien av fĂ€lttĂ„g, slag och diplomatiska manövrar som kĂ€nnetecknade denna utdragna konflikt. I juni 1630 landsteg Gustav II Adolf med sin armĂ© pĂ„ Usedom i norra Tyskland, och hans bedrifter fram till LĂŒtzen den 16 november 1632 Ă€r ju en central del av svensk historia.

Det trettioÄriga kriget var förödande. Kombinationen av krigets direkta och indirekta effekter gjorde att befolkningen reducerades med ca tvÄ tredjedelar av krigets centrala tyska omrÄden, och det tog ett Ärhundrade innan befolkningssiffrorna kom tillbaka till vad de varit vid konfliktens början.

Konflikten hade mĂ„nga drag vi kĂ€nner igen i dag. Konfessionella stridigheter mellan olika tolkningar av en religion, maktpolitiska motsĂ€ttningar, betydande ekonomiska och sociala utmaningar och inte minst de möjligheter som nya media – i detta fall tryckerikonstens ankomst – hade medfört. Propaganda spelade en central roll.

Inte utan skÀl finns det dÀrför anledning att dra vissa paralleller mellan det utdragna och komplicerade skede av konflikt som inleddes denna dag för 500 Är sedan och de olika dramer och konflikter som vi ser utspelas i frÀmst den arabiska muslimska vÀrlden i vÄr tid.

HÀr ser vi samma kombination av olika faktorer som vi sÄg dÄ. Och det leder dessvÀrre till en nÄgot pessimistisk slutsats om den utvecklingsfas den delen av vÀrlden Àr inne i.

Historien upprepar sig aldrig, men det sÀgas att den i alla fall rimmar. Och det skadar i alla fall aldrig att reflektera över de möjliga lÀrdomar för vÄrt egen tid som den innebÀr.

Inte minst en dag som denna.

ÅtgĂ€rder mot hedersförtryck och moralpoliser

Moderaterna - 22 May, 2018 - 08:52
ÅtgĂ€rder mot hedersförtryck och moralpoliser erik.blom 22 maj 2018 Idag presenterade Tomas TobĂ©, rĂ€ttspolitisk talesperson, och Jessica PolfjĂ€rd, jĂ€mstĂ€lldhets- och integrationspolitisk talesperson, nya förslag mot hedersförtryck. Hederskulturen blir alltmer utbredd och kryper lĂ„ngt ner i Ă„ldrarna. I vissa omrĂ„den ser ”moralpoliser” till att kvinnor följer informella regler om klĂ€dsel och beteende. Dessa företeelser Ă€r oacceptabla i ett demokratiskt och jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle.

- Hederskulturen ger uttryck för vÀrderingar som inte hör hemma i Sverige. Det behövs tydliga regler och hÄrda sanktioner för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. DÀrför presenterar vi nu ytterligare ÄtgÀrder, utöver vÄrt tidigare förslag om en sÀrskild brottsrubricering för hedersbrott, sÀger Tomas Tobé.

- Vi kan aldrig acceptera att enskilda individer eller grupperingar tar sig rÀtten att begrÀnsa andras frihet som en del av en hederskultur. Det drabbar i synnerhet kvinnor, men ocksÄ mÀn tar skada av hederskulturen. Det kan handla om allt frÄn ovÀlkomna pÄpekanden till hot, trakasserier och i vÀrsta fall mord, sÀger Jessica PolfjÀrd.

Sammanfattning av förslagen:

  1. Kriminalisera de sÄ kallade moralpoliserna genom ett sÀrskilt brott - olaga frihetsbegrÀnsning - som förbjuder tvÄng och otillbörliga pÄtryckningar som syftar till att upprÀtthÄlla heder. Brottet ska kunna leda till fÀngelse i tre Är.
  2. Gör en kartlÀggning av förekomsten av moralpoliser som begrÀnsar mÀnniskors frihet genom pÄtryckningar och tvÄng att följa informella regler.
  3. BegrÀnsa moralpolisernas tilltrÀde till allmÀnna platser genom en möjlighet att meddela tilltrÀdesförbud för personer som skapar otrygghet och begrÀnsar andra personers rörelsefrihet i hederns namn.

Andra moderata förslag mot hedersförtryck:

  • Inför en sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott med grov fridskrĂ€nkning som förebild, men dĂ€r gĂ€rningsmannakretsen vidgas och dĂ€r gĂ€rningar som begĂ„s av flera olika personer i samförstĂ„nd ska omfattas.
  • Inför hedersmotiv som en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet. 
  • Utvisning pĂ„ grund av brott ska anvĂ€ndas i fler fall genom att en möjlighet att besluta om utvisning pĂ„ grund av brott med straffvĂ€rden mellan sex till tolv mĂ„naders fĂ€ngelse införs – oavsett om det föreligger Ă„terfallsrisk. 

Bakgrund:

Sverige har utbredda problem med hedersrelaterat förtryck och vĂ„ld som förekommer runtom i landet. År 2009 gjordes en kartlĂ€ggning av Ungdomsstyrelsen dĂ€r 70 000 ungdomar mellan 16-25 Ă„r uppgav att förĂ€ldrarnas kultur och religion begrĂ€nsade deras val av partner. Av dessa ungdomar var 8 500 i riskzonen att bli bortgifta mot sin vilja. Idag befaras var tredje elev med utlĂ€ndsk bakgrund leva under hedersförtryck, över 240 000 unga. DĂ€rutöver finns ett stort mörkertal. Det Ă€r inte helt sĂ€kerstĂ€llt hur mĂ„nga barn och ungdomar som för nĂ€rvarande lever under hedersförtryck.

LÀs mer i bifogat PM hÀr.
Presentationen bifogas.

 

Filer PM ÅtgĂ€rder mot hedersförtryck och moralpoliser(pdf573.05 KB) Presentation ÅtgĂ€rder mot hedersförtryck och moralpoliser(pdf1.01 MB) Jessica PolfjĂ€rd Arbetsmarknadspolitisk talesperson Jag har varit riksdagsledamot sedan valet 2006. Tidigare har jag varit aktiv i kommunpolitiken i VĂ€sterĂ„s.  Mer om Jessica Tomas TobĂ© RĂ€ttspolitisk talesperson Det Ă€r uppenbart att Sverige behöver ett parti som prioriterar lag och ordning – mitt uppdrag Ă€r att visa att det Ă€r Moderaterna. Mer om Tomas Förbund Riksorganisationen Bild PresstrĂ€ff Dölj delningsalternativ Av

Framsteg pÄ Balkan?

Carl Bildt (m) - 20 May, 2018 - 15:10

BRATISLAVA: Jag sitter en heldag hÀr med diskussioner med Global Commission on the Stability of Cyberspace med diskussioner om olika möjliga normer för frÀmst staters ansvar och upptrÀdande i cyberrymden i akt och mening att vÀrna global stabilitet och staters möjlighet till fredlig utveckling.

För ett antal Är sedan var detta frÄgor som knappt fanns, men nu Àr det frÄgor som Àr i hög grad relevanta, och som kommer att bli allt viktigare under kommande Är.

Enkelt Àr det knappast.

En serie av försök inom ramen för en sak expertgrupp inom FN kom en bit pÄ vÀg, men havererade dÀrefter. Sannolikt kommer nya försök att göras Àven inom den ramen, men möjligen kan diskussioner i en oberoende kommission som denna föra den dialogen framÄt.

Det ÄterstÄr att se.

Men frapperande Àr hur den snabba tekniska utvecklingen stÀndigt kastar upp nya frÄgestÀllningar pÄ bordet.

Det Àr pÄtagligt Àven hÀr hur den snabba utvecklingen vad gÀller artificiell intelligens börjar pÄverka gamla och skapa nya frÄgestÀllningar.

Jag har missat tidigare möten med denna kommission i New Delhi och Lille, och det har dÀrför varit extra nyttigt att komma ikapp med diskussionerna hÀr. Och lite Àr det att vara bygga frÄn de diskussioner vi förde i den tidigare kommission med ett lite bredare mandat som jag ledde.

Slutet av veckan som gick var det efterlÀngtade toppmötet mellan lÀnderna pÄ Balkan och EU i akt och mening att bekrÀfta och förnya vad som sades i Thessaloniki 2003 om medlemskapsperspektivet för alla dessa stater.

Alldeles glasklart blev det inte.

Fem EU-stater anser fortfarande inte att Kosovo Àr en egen stat, och nÄgon omedelbar Àndring av avgörande delar av det förhÄllandet Àr knappast att vÀnta. För Spanien handlar det mycket om frÄgan om Katalonien, och för andra stater finns det andra frÀmst historiska förhÄllanden som spökar.

Och detta meddelade att det i Sofia inte gick att tala med medlemskap, utan bara om ”europeiskt perspektiv”, utan att nĂ€rmare definiera vad det innebĂ€r.

Frankrikes president Macron bidrog ocksÄ till att nÄgot sÀnka den allmÀnna stÀmningen genom att understryka vikten av mer eller mindre omfattande förÀndringar av EU sjÀlvt innan dessa nya medlemmar skulle kunna accepteras.

Ny var den stÄndpunkten inte, men det hindrade inte att den ledde till en del sÀnkta mungipor i regionen.

Den just nu avgörande frÄgan Àr att det kommer att vara möjligt att nÄ en överenskommelse mellan Skopje och Athen i den makedonska namndispyten.

Skulle det lyckas kommer Makedonien i slutet av juni fÄ grönt ljus till processen för medlemskap i EU och i början av juli fÄ grönt ljus till ett relativt snabbt medlemskap i Nato.

De bÀgge premiÀrministrarna Zaev och Tsipras hade lÄnga överlÀggningar i Sofia, men om de sedan kommer att lyckas med att förankra en kompromiss ÄterstÄr att se.

I Athen har det stora oppositionspartiet Nea Demokratia, som tydligt leder i opinionsundersökningarna, nu beslutat sig för att sÀtta sig pÄ tvÀren, vilket enligt min bestÀmda mening Àr oansvarigt, och i Skopje sker överlÀggningar mellan regeringen och opposition i dag.

Ett nytt bakslag hÀr skulle vara ett allvarligt bakslag för de nya anstrÀngningarna för stabilitet pÄ Balkan, medan framsteg skulle sÀnda en pÄtagligt positiv signal.

PÄ andra sidan Atlanten pÄgÄr tydligen vissa försök att definiera vad politiken om Iran egentligen handlar om, kanske för att man inte riktigt vet hur man skall hantera relationen till bl a Europa i denna frÄga.

DÀr handlar Ätskilligt nu ocksÄ om försöken att komma nÄgonstans nÀr det gÀller handelsrelationen till Kina. HögnivÄdelegationerna har avlöst varandra, och resultaten meddelas endast i mycket allmÀnna termer, men jag misstÀnker att ett missriktat fokus bara pÄ handelsbalansens omedelbara siffror medför att viktigare frÄgor riskeras att sopas under mattan.

HÀr mÄste Europa i sin relation göra bÀttre.

Utanför fönstret flyter Donau förbi.

Iran och cyber i Bratislava.

Carl Bildt (m) - 19 May, 2018 - 12:16

BRATISLAVA: SÄ sitter jag denna lördag vid Donau, som för centrala Europas vattenmÀngder ner mot Svarta Havet, i samband med den Ärliga s k Globsec-konferensen i den slovakiska huvudstaden.

Sedan ett tiotal Är har hÀr samlats inte minst mÄnga som arbetar med olika typer av sÀkerhetsfrÄgor frÄn frÀmst de olika centraleuropeiska lÀnderna, men ocksÄ med ett pÄtagligt inslag frÄn andra sidan Atlanten.

Min uppgift hĂ€r var att i gĂ„r tillsammans med bl a Catherine Ashton diskutera dels hur det stĂ„r till med relationerna över Atlanten och dels hur vi kan förvĂ€nta oss att situationen i Mellersta Östern kommer att utvecklas i olika avseenden.

Det blev, av lÀtt insedda skÀl, tvÄ diskussioner med ett betydande fokus pÄ president Trumps beslut angÄende det nukleÀra avtalet med Iran och hand beslut att rikta starka sanktioner mot frÀmst europeiska företag med förbindelser med landet.

Jag var mycket tydligt att detta Àr en attack mot Europas rÀtt att bedriva sin egen utrikespolitik och att det Àr nödvÀndig att vidta motÄtgÀrder Àven om man inte skall ha överdrivna uppfattningar pÄ hur lÄngt dessa kan vara effektiva i det mer kortsiktiga perspektivet.

Och Cathy Ashton, som spenderade Är i förhandlingar med Iran, var utomordentlig bekymrad över vad som kan komma att hÀnda i regionen om avtalet havererar helt.

Hur det kommer at bli med det vet vi i dagslÀget inte.

Det verkar paradoxalt nog som om man i Washington förvÀntar sig att EU skall se till att Iran fortsÀtter att respektera det avtal som man sjÀlv sÄ tydligt underkÀnner. Men EU:s möjligheter i det avseende tror jag inte skall överdrivas.

I dag förskjuts mitt fokus hÀr till de olika cyberfrÄgorna, och nÀr Globsec tar slut i eftermiddag vidtar ett sammantrÀde med den globala kommissionen för cyberstabilitet som strÀcker sig över morgondagen.

Denna kommission tar vidare delar av det arbete som vi utförde i den globala cyberkommission som jag ledde under tidigare Är.

Moderaterna stÄr upp för svenska jÀgare och sportskyttar

Moderaterna - 19 May, 2018 - 10:59
Moderaterna stÄr upp för svenska jÀgare och sportskyttar erik.blom 19 maj 2018 Moderaterna kommer att rösta nej till regeringens förslag till ny vapenlag om det ytterligare begrÀnsar och försvÄrar för jÀgare och mÄlskyttar. Det skriver Ulf Kristersson, partiledare, Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson.

NÀr Sverige nu ska införa EU:s nya vapendirektiv riskerar vÄr lagstiftning att gÄ betydligt lÀngre Àn vad EU faktiskt krÀver. Det förslag som bereds inom Regeringskansliet skulle försvÄra jÀgarnas möjlighet att bedriva jakt och sportskyttars möjlighet att utöva sin sport. Moderaterna kommer dÀrför att sÀga nej till förslag frÄn regeringen som innebÀr onödiga regler i vapenlagstiftningen.

För ett Är sedan beslutade EU om en Àndring i det vapendirektiv som reglerar handel med och innehav av vapen. Det framgÄr tydligt att Àndringen inte ska pÄverka nationella bestÀmmelser om jakt och skytte, sÄ lÀnge direktivet efterlevs. Det Àr en naturlig position som ska vÀrnas.

Sverige ska naturligtvis följa de gemensamma regler som EU har. Men vi ska inte i onödan försvÄra för svenska vapenÀgare.

TyvÀrr Àr det dit regeringen Àr pÄ vÀg. Det finns förslag i regeringens utredning som gÄr utöver kraven enligt EU-rÀtten och som innebÀr att Sverige skulle fÄ en krÄngligare lagstiftning Àn nödvÀndigt. Detta handlar bland annat om hur löstagbara magasin ska regleras, men ocksÄ en rad andra förslag. 

Redan i dag uppfyller den svenska lagstiftningen mÄnga av de krav som stÀlls i vapendirektivet. Att införa nya krav utöver de EU-gemensamma kommer att bidra till ökad administration och ökat regelkrÄngel för de som innehar vapen för jakt och skytte. Framför allt riskerar det att leda till ökade handlÀggningstider hos redan överbelastade myndigheter. 

Initiativet till ett nytt direktiv togs av EU-kommissionen i efterdyningarna av terroristattackerna i Paris. Det Àr viktigt att en översyn sker och Europa mÄste agera mer kraftfullt mot terrorism och internationell kriminalitet. Illegal vapenhandling mÄste med kraft stoppas. Men det mÄste ske pÄ ett verkningsfullt sÀtt. Att inskrÀnka laglydiga jÀgares och mÄlskyttars möjligheter i Sverige kommer varken bekÀmpa vÄldet i kriminella kretsar hÀr hemma, eller i övriga Europa.

I Sverige har ungefÀr 600 000 personer vapenlicens. Jakt utgör en viktig del av den svenska viltförvaltningen, och kan bidra med mer klimatsmart kött. Och i sportskyttet finns en folkrörelse som engagerar mÄnga, och som dessutom har starka kopplingar till bÄde totalförsvaret och idrottsrörelsen. Allt detta mÄste vÀrnas och inte motarbetas.

I Sverige kan vi dessutom med viss stolthet sÀga att vapenhanteringen prÀglas av god ordning och reda. Det beror bland annat pÄ att vi har en av Europas mest omfattande utbildningar för att över huvud taget tillÄtas Àga och anvÀnda ett vapen. NÀr en person söker vapenlicens sker en ordentlig prövning utan möjligheter till genvÀgar.

Trots detta riskerar regeringen nu att försvĂ„ra för de egna medborgarna. Det hĂ€r sker alltför ofta nĂ€r EU-direktiv ska implementeras i Sverige. UtgĂ„ngspunkten mĂ„ste i stĂ€llet vara att implementera Ă€ndringsdirektivet sĂ„ att det fyller sitt syfte – varken mer eller mindre. Och dĂ€r ingĂ„r inte att lĂ€gga ytterligare restriktioner pĂ„ Sveriges lagliga vapenĂ€gare. TvĂ€rtom borde Sverige aktivt bevaka svenska jĂ€gares och skyttars intressen nĂ€r Ă€ndringarna genomförs i svensk lag.

VÄr stÄndpunkt Àr tydlig. Moderaterna kommer att rösta nej till regeringens förslag om det ytterligare begrÀnsar och försvÄrar för jÀgare och mÄlskyttar.

I samband med att vapenlagstiftningen nu ses över finns det i stÀllet anledning att genomföra förbÀttringar som underlÀttar för jÀgare och mÄlskyttar. Under flera Är har det rapporterats om en rad hinder som begrÀnsar svensk jakt och svenskt sportskytte.

Vi har ringat in tre förbÀttringsomrÄden:

  1. Vi vill för det första skapa bÀttre möjligheter att inneha fler vapen, nÀr det finns goda skÀl. Det skulle förenkla för dem som Àgnar sig Ät flera olika jaktformer eller flera olika skyttegrenar. 
  2. För det andra behövs ett mer tillĂ„tande regelverk för att fĂ„ förvara vapen utanför bostaden för den som ofta jagar pĂ„ andra orter Ă€n dĂ€r man sjĂ€lv bor. Att vapnet försvaras pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt dĂ€r jakten sker – till exempel hos nĂ„gon man jagar med – i stĂ€llet för att transporteras lĂ„nga strĂ€ckor skulle dessutom kunna vara sĂ€krare. Vi vill dĂ€rför öka möjligheterna att förvara vapen pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt Ă€ven hos andra med vapenlicens. 
  3. Vi vill för det tredje att Sverige ska erkĂ€nna det europeiska ”vapenpasset” för att underlĂ€tta för jĂ€gare och skyttar att pĂ„ ett sĂ€kert vis resa med sina vapen. Vi vill gĂ„ samma vĂ€g som andra EU-lĂ€nder för att förbĂ€ttra förutsĂ€ttningarna för jaktturism och skyttetĂ€vlingar i Sverige.

Utöver rena förÀndringar i lagstiftningen finns det skÀl att förbÀttra servicen hos de myndigheter som hanterar frÄgor om vapen och jakt.

Det Àr i dag alldeles för stor variation i handlÀggningstider för vapenÀrenden inom polisen. NÀr licenshanteringen inte fungerar som den ska och ansökningar inte handlÀggs effektivt skapar det problem för jÀgare, skyttar och vapenhandeln. Moderaterna har dÀrför föreslagit förenklade rutiner med elektroniskt utbyte av uppgifter mellan NaturvÄrdsverket och Polismyndigheten. Vi gör ocksÄ en sÀrskild ekonomisk satsning för att förbÀttra Polismyndighetens hantering av vapentillstÄnd.

Det har varit pÄfallande tyst sedan förslagen om EU:s vapendirektiv presenterades för nÀstan fyra mÄnader sedan. Trots omfattande remisskritik har regeringen inte agerat.

VapenfrÄgor ska tas pÄ stort allvar. Men Sverige ska lösa rÀtt problem. Det Àr den internationella och organiserade brottsligheten som ska bekÀmpas med hÄrdare straff och tuffa gemensamma EU-regler, inte fredliga svenska jÀgare och skötsamma sportskyttar.

LÀs artikeln hÀr.

LÀs mer i bifogat PM hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson - jÀgare och sportskyttar Dölj delningsalternativ Av

EU ska vara relevant och fokusera pÄ att lösa verkliga problem

Moderaterna - 16 May, 2018 - 13:29
EU ska vara relevant och fokusera pÄ att lösa verkliga problem hampus.knutsson 16 maj 2018 I ett tal pÄ Europahuset i Stockholm pekade Ulf Kristersson idag ut en rad viktiga punkter för det framtida europeiska samarbetet. Sverige mÄste ha en tydlig agenda i europapolitiken och driva pÄ för att EU ska fokusera pÄ de grÀnsöverskridande problem som faktiskt krÀver gemensamma lösningar.

- Jag vill efter valet leda en regering som prioriterar Sveriges engagemang i EU. Som vinner inflytande genom att bygga broar till Norden, med vĂ„ra baltiska grannar och med andra i vĂ„rt nĂ€romrĂ„de – men ocksĂ„ med fler likasinnade, sa Ulf Kristersson.

- Sverige Àr idag en sjÀlvklar EU-medlem i en tid dÄ mycket Àn en gÄng stÄr och vÀger. FörutsÀttningarna Àr dramatisk annorlunda Àn till exempel 1989. Nu byggs det fler murar Àn det rivs. I mÄnga lÀnder Àr nationalism mer lockande Àn internationalism. De som vill destabilisera Europa och EU-samarbetet ser geopolitiska möjligheter, men ocksÄ pÄverkansmöjligheter genom falska nyheter och digitala attacker. Detta Àr dÀrför inte en tid att stÄ vid sidan och avvakta. IstÀllet mÄste svensk europapolitik nu drivas framÄt av oss som Àr för samarbetet, inte av dem som i grunden Àr emot. Vi Àr med. Vi pÄverkas. Vi mÄste pÄverka, konstaterade Kristersson.  

- För mig Àr grunden för Europasamarbetet förmÄgan att lösa verkliga problem. Annars riskerar EU att bli en politisk och moralisk papperstiger. EU:s principer Àr bra. Men mÄste fungera ocksÄ i verkligheten. Jag medger ocksÄ viss förvÄning över att kritiska synpunkter pÄ en ökning av EU:s budget avfÀrdas som snÀv nationalistisk euroskepticism. Demokratin börjar med all respekt inte i Bryssel. Budgetprocessen mÄste dÀrför ta sikte pÄ att reformera det som verkligen kostar pengar. Den gemensamma jordbrukspolitiken och regionalpolitiken. Allt Àr inte fel, men mycket behöver förÀndras. Och tiden att göra det Àr nu, sa Kristersson.

- Vi ska konsekvent driva vĂ„r agenda dĂ€r problemen Ă€r grĂ€nsöverskridande, och dĂ€r lösningarna dĂ€rför ocksĂ„ mĂ„ste vara det. SĂ„ bidrar Sverige bĂ€st till att göra EU starkare, och sĂ„ frĂ€mjar vi bĂ€st europeiska – och svenska – intressen, avslutade Kristersson.

I talet lyfte Ulf Kristersson fram sex omrÄden dÀr han vill se ett nÀrmare samarbete inom EU:

1. Fred och sĂ€kerhet. EU behöver en starkare utrikespolitik. Flera faktorer pekar entydigt pĂ„ detta – Rysslands aggressioner mot Ukraina, Kinas vĂ€xande ambitioner och USA:s rörelse bort frĂ„n multilaterala samarbeten. Sverige ska ocksĂ„ vara en aktiv deltagare i PESCO och prioritera det östliga partnerskapet. 

2. Miljö och klimat. Sverige ska driva en europeisk klimatpolitik för kostnadseffektiva utslÀppsminskningar. EU:s handel med utslÀppsrÀtter bör utvidgas till flera sektorer, och vÄrt system bör kopplas samman med andra lÀnders. 

3. Frihandel och gemensam konkurrenskraft. Vi ska slÄss mot protektionism och för fler frihandelsavtal. Det ligger i Sveriges intresse att EU nÄr ett starkt partnerskap med Storbritannien. Samtidigt behöver den inre marknaden fördjupas, sÀrskilt för tjÀnster i den digitala ekonomin. Regelbördan för europeiska företag mÄste minska. 

4. Forskning och utveckling. EU ska bli ett center för vĂ€rldsledande forskning. Över tid bör forskningsbudgeten fördubblas, för att vi ska kunna matcha lĂ€nder som USA, Sydkorea, Kina och Japan. 

5. GrÀnsöverskridande lag och ordning. Arbetet mot terrorism samt grÀnsöverskridande och organiserad brottslighet mÄste stÀrkas. FÀngelsestraff ska avtjÀnas i hemlÀnderna. Dessutom mÄste handeln med pass stoppas, EU-medborgarskap ska inte vara till salu. 

6. GrÀnskontroll, migration och asylmottagande. EU mÄste fullt ut kontrollera sina yttre grÀnser, och Frontex mÄste fungera. PÄ sikt behövs ett gemensamt europeiskt flyktingmottagande, dÀr vi övergÄr till ett kvotflyktingsystem.

LÀs talet hÀr.

Filer EU-tal.pdf(pdf147.59 KB) Tal UK EU 180516 eng.pdf(pdf158.74 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Àr övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksÄ pÄ det som Àr riktigt svÄrt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fÄr en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Bild EU ska vara relevant och fokusera pÄ att lösa verkliga problem Dölj delningsalternativ Av

Bilden och filmen i Ukraina.

Carl Bildt (m) - 14 May, 2018 - 17:50

KIEV: Ett hektiskt dygn för uppdatering av den politiska och ekonomiska situationen i Ukraina gÄr till Ànda, och jag sitter och vÀntar pÄ kvÀllsplanet hem till Stockholm.

NÀr det gÀller situationen i Ukraina Àr skillnaden mellan, om jag uttrycker saken sÄ, bilden och filmen högst betydande.

Bilden vi för via media Àr oftast betydande problem. Att landets egna politiker ofta talar om korruptionen fÄr denna att framstÄ som ett verkligt massivt problem. Och det finns mer som kan lÀggas till av problem till den bilden.

Men filmen Àr annorlunda, d v s om man ser var landet var och var landet Àr i dag.

Det Ă€r förvalsatmosfĂ€r i Kiev, och det har prĂ€glat alla de samtal vi haft – frĂ„n unga aktivister i civilsamhĂ€llets olika organisationer till president och premiĂ€rminister. I mars nĂ€sta Ă„r Ă€r det presidentval, och i oktober dĂ€refter parlamentsval.

Jag minns vÀl situationen inför det föregÄende presidentvalet i maj 2014.

DÄ var Ukraina ett land pÄ randen av ekonomiskt och politiskt sammanbrott. Yanukovich hade kört ekonomin i botten och tvingats in i ett tvÄngsberoende av Moskva. Och nÀr han sedan flydde fÀltet invaderar Ryssland först Krim och satte dÀrefter igÄng försöket att underminera och bryta loss hela södra Ukraina.

Det var inte ens sÀkert att det skulle gÄ att hÄlla ett presidentval i ordnade former.

Men det gick, och med ett imponerande resultat.

Och sedan dess har landet steg för steg tydligt kommit pÄ fötterna. Under Ären sedan dess Àr Ukraina tveklös det land i Europa som gjort flest och betydelsefullaste reformer pÄ olika omrÄden.

Den ekonomiska utvecklingen har vÀnt, Àven om tillvÀxten nu kring 3% ligger under de 5-7% som den skulle kunna vara med fullföljd reformpolitik.

Den massiva möjlighet till korruption som lĂ„g i subventioner och system med dubbla priser inom gassektorn – vi talar om mĂ„ngmiljardbelopp – har helt och hĂ„llet avskaffats.

Och Ă„tskilliga andra möjligheter i korruption har ocksĂ„ tĂ€ppts till. Inte minst gĂ€ller detta offentlig upphandling – som inte bara i Ukraina utnyttjades pĂ„ ytterligt tveksamma sĂ€tt.

Åtskilligt Ă„terstĂ„r förvisso. Olönsamma statsĂ€gda företag som mest göder olika politiska intresse. Ett system för att ge licenser för utvinning av naturresurser som Ă€r allt annat Ă€n transparant. Ett system för tulluppbörd som Ă€nnu inte reformerats full ut.

Och olika nya mekanismer för att bekÀmpa korruption satts upp.

Samtidigt fortsÀtter andra reformer. En omfattande pensionsreform och en radikal omstöpning av det gamla sovjetiska systemet för sjuk- och hÀlsovÄrdssektorn nyligen beslutats.

PÄ mÄnga sÀtt imponerande resultat.

Men nu formerar alla sig för val, och stÀmningen som den Äterspeglas i olika opinionsundersökningar Àr att mÄnga nog hade velat att förbÀttringar hade kommit snabbare och att man pÄ olika sÀtt Àr missnöjd med delar av utvecklingen.

Det bubblar av tankar och initiativ. I presidentvalet kommer vi att se gamla kÀnda namn kÀmpa mot helt nya och yngre krafter, och utgÄngen Àr pÄ intet sÀtt given. Detta Àr inte Ryssland.

Och hur partibilden kommer att se efter parlamentsvalet dÀrefter Àr i hög grad oklart.

Men nu bÀr det hemÄt.

Bilden av Ukraina Àr fylld med problem. Men filmen Àr genuint imponerande.

RĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter – lika för alla

Moderaterna - 12 May, 2018 - 12:57
RĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter – lika för alla klara.soderberg 12 maj 2018 I sitt tal pĂ„ Sverigemötet lyfte Ulf Kristersson fram centrala delar för att integrationen ska fungera. Det handlar om jobb, sprĂ„k och att samhĂ€llet ska stĂ€lla tydliga krav. Som en del av Moderaternas integrationspolitiska program presenterade Kristersson Ă€ven en ny satsning – obligatorisk sprĂ„kförskola för barn till nyanlĂ€nda.

- I dag presenterar vi vÄr samlade integrationspolitik. BÄde förslag som vi har utvecklat under Ären, och förslag som Àr nya. De handlar i grunden om jobben, om sprÄket och om att samhÀllet stÀller krav. Vi ska lösa integrationsproblemen. Det kommer inte bli enkelt. Det kommer att ta tid. Men det Àr nödvÀndigt, sÀger Kristersson. 

- Genom ett bidragstak gör vi det mer lönsamt att gĂ„ frĂ„n bidrag till jobb. Och vi sĂ€nker skatten pĂ„ arbete – för alla, men mest för dem med minst i lön. För en lokalvĂ„rdare betyder det 400 kronor mer kvar varje mĂ„nad. För en bussförare 500 kronor, fortsatte Kristersson. 

- Men det rÀcker inte. Med intrÀdesjobben skapar Alliansen en anstÀllningsform för nyanlÀnda och ungdomar utan gymnasieexamen. Det blir billigare att anstÀlla, samtidigt som fler kan göra sig anstÀllningsbara. En helt ny möjlighet att lÀra sig ett yrke pÄ rÀtt stÀlle. 

- VÀgen in i det svenska vÀlfÀrdssystemet ska ocksÄ ske stegvis. Full tillgÄng till svenska vÀlfÀrdsförmÄner ska man fÄ genom arbete eller för att man bor hÀr permanent och lagligt. Det stÀrker drivkrafterna för arbete och integration. Vi förstÄr ocksÄ vÀrdet av det svenska sprÄket. Att tala perfekt svenska Àr sÀkert överskattat. Men begriplig svenska Àr tvÀrtom underskattat. Det Àr i praktiken en förutsÀttning för att kunna fÄ ett jobb och börja förstÄ vÄrt land. VÀgen till Sverige gÄr via svenska sprÄket, och den ska inte vÀnta. DÀrför ska ökande sprÄkkrav vara en röd trÄd i varje steg. FrÄn asyltiden, via etableringen fram till medborgarskapet. 

- Vi ska ha ett samhĂ€lle som bejakar olikheten. Men vĂ€rnar jĂ€mlikheten. Ett land med rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter – lika för alla, avslutade Kristersson. 

Ulf Kristersson presenterade ocksĂ„ ett nytt förslag om obligatorisk sprĂ„kförskola – för att inget barn i Sverige ska behöva börja första klass utan att kunna svenska. 

Alla nyanlÀnda barn och barn till nyanlÀnda förÀldrar ska omfattas av en obligatorisk sprÄkförskola om 15 timmar i veckan frÄn 3 Ärs Älder. SprÄkförskolan ska införlivas i verksamheten pÄ ordinarie förskolor. Totalt omfattar satsningen 250 miljoner kronor per Är. 

- Vi har lÀnge krÀvt utökad rÀtt till förskola för barn vars förÀldrar Àr arbetslösa eller har socialbidrag. Inte för att förÀldrarna behöver det, utan för att barnen gör det. Nu tar vi ett steg till, sa Kristersson. 

- SprÄket Àr viktigt för vuxna, men helt avgörande för deras barn. Och förskolan Àr viktig för alla barn, men helt avgörande för barn vars förÀldrar inte kan svenska, sa Kristersson. 

Se talet hÀr. 
LÀs talet hÀr.
Bild för spridning i sociala medier.
Moderaternas integrationspolitiska program. 
Obligatorisk sprÄkförskola för barn till nyanlÀnda - lÀs mer.

Filer UK Lördag 180512.pdf(pdf144.53 KB) Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson Sverigemötet Dölj delningsalternativ Av

Moderaterna presenterar fördjupad miljöpolitik

Moderaterna - 12 May, 2018 - 08:22
Moderaterna presenterar fördjupad miljöpolitik erik.blom 12 maj 2018

Idag presenterar Maria Malmer Stenergard ytterligare en del i det fördjupningsarbete som pÄbörjades i samband med att Ulf Kristersson tilltrÀdde som partiledare. Moderaterna har i detta arbete tidigare presenterat en fördjupad klimatpolitik.

Bland förslagen i förnyad miljöpolitik finns stöd till investeringar i lÀkemedelsrening, införande av mÄl för fosforÄtervinning och skÀrpta ÄtervinningsmÄl.

Filer Miljöochklimatpolitik 180507.pdf(pdf1.33 MB) Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Snabba dialoger i Washington.

Carl Bildt (m) - 11 May, 2018 - 21:27

WASHINGTON: Åter ett dygn i den politiska förvirringen vid Potomacfloden. Denna gĂ„ng för det Ă„rliga mötet med det internationella rĂ„dgivande rĂ„det pĂ„ Atlantic Council under dagen.

Men innan dess var det i gĂ„r kvĂ€ll den Ă„rliga stora middagen – 700 personer Ă€r ju en del – dĂ€r priser och erkĂ€nnanden av olika slag delas ut i nĂ€rvaro av Ă„tskilliga dem som Ă€r eller vill vara nĂ„gonting i den amerikanska huvudstaden.

Detta Är var det president Bush 43 som var i centrum, och han Àr tydligen en mycket sÀllan sedda gÀst i staden.

I centrum stod det stora program han drog igÄng under son tid som president för att bekÀmpa HIV/AIDS i frÀmst Afrika, och som alldeles uppenbart varit mycket framgÄngsrikt.

Att han kom till Washington var alldeles uppenbart relaterat till att han var orolig gör programmets fortsatta finansiering under Trump-administrationen. Och i sitt tal gjorde han mycket tydligt att hans syn pÄ USA i vÀrlden var en annorlunda Àn den som i dag dominerar i Vita Huset.

PÄ dagens möte blev det ty följande en del mycket tydliga meningsutbyten.

Vi hade tvĂ„ regeringsmedlemmar – handel och inre sĂ€kerhet – i vĂ„ra diskussioner liksom nyckelpersonen i dialogen med frĂ€mst Europa om Iran-frĂ„gan.

Och vad jag sade skulle inte ha varit nĂ„gon överraskning för de som lĂ€st denna blogg. Övriga europĂ©er – en f d president i Polen, en f d utrikesminister i Spanien, en f d generalsekreterare i Nato – fyllde pĂ„ i minst lika tydliga ordalag.

Men diskussionen var sjÀlvfallet bredare Àn sÄ, och frÄgor kring Kinas utveckling och relationerna till detta land upptog en betydande plats i dem. USA hade ju en stor delegation i Peking för att diskutera handelsfrÄgor förta veckan, och en stor kinesisk delegation Àr pÄ ingÄng hÀr.

Viktigare Àn den frÄga om handelsbalanser som dominerar Vita Husets tÀnkande Àr dock de olika teknologifrÄgorna och kontrollen över dem under kommande Är. Det Àr hÀr som fokus rÀtteligen borde ligga.

Men nu bÀr det hem till Stockholm igen.

Hoppas det fina vÀdret fortfarande Àr kvar.

Sverige behöver en genomgripande bidragsreform

Moderaterna - 11 May, 2018 - 13:12
Sverige behöver en genomgripande bidragsreform klara.soderberg 11 maj 2018 I sitt tal pÄ Sverigemötet konstaterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, att bidragskostnaderna riskerar att öka nÀr utanförskapet fördjupas. Det trÀnger undan möjligheterna att satsa pÄ vÀlfÀrden. Det har inte Sverige rÄd med. DÀrför vill Moderaterna genomföra en genomgripande bidragsreform som innebÀr att kvinnofÀllor motverkas, ett bidragstak införs och tydligare krav i hela landet som innebÀr att var sjunde kommunal bidragskrona skulle kunna plockas bort.

- Sverige Àr pÄ mÄnga sÀtt fantastiskt. HÀr kan man göra sin livsresa. VÄrt land har byggts upp genom anstrÀngning, uppfinningsrikedom och frihetliga vÀrderingar. Men mÄnga vÀljare som jag möter Àr pessimistiska inför framtiden. Andra oroar sig över utvecklingen. Jag kan förstÄ det. SjÀlv Àr jag ÀndÄ övertygad om att Sverige kan bli Ànnu bÀttre för nÀsta generation. För detta krÀvs det en annan politik och det krÀvs en annan regering, konstaterade Svantesson. 

- Hedersproblematiken ökar. Och finns lĂ„ngt ner i Ă„ldrarna. Det knyter sig i magen pĂ„ mig nĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ det. För barnen förtjĂ€nar nĂ„got annat – nĂ„got bĂ€ttre. Till alla dem som utsĂ€tter sina barn eller anhöriga för trakasserier, vĂ„ld och ytterst mord för att upprĂ€tta vad man menar Ă€r heder har jag ett enda budskap: era vĂ€rderingar hör inte hemma hĂ€r, det finns ingen heder i det ni gör. Bara skam. 

- Det hÀr mÄste stoppas. Moderaterna menar allvar nÀr vi sÀger att poliserna ska bli fler. Det ska finnas sexualbrottsgrupper i varje polisregion. Det Àr sjÀlvklart att vi ocksÄ ska titta pÄ gÀrningsmÀnnens bakgrund, straffen ska skÀrpas och dagens mÀngdrabatt ska bort, inskÀrpte Svantesson. 

Elisabeth Svantesson betonade Àven att de svenska bidragen och framförallt försörjningsstödet behöver reformeras. Försörjningsstödet som tidigare var tÀnkt att vara ett tillfÀlligt stöd har nu blivit en lÄngvarig försörjning. Det Àr en ohÄllbar situation, inte minst dÄ Sverige fortsatt har stora integrationsproblem. 

DÀrför vill Moderaterna genomföra en genomgripande bidragsreform dÀr följande Àr viktiga utgÄngspunkter:

  • Tydliga krav i hela landet. I dag regleras försörjningsstödet i socialtjĂ€nstlagen vilket ger kommuner viss frihetsgrad i vilka krav som stĂ€lls och för vad försörjningsstöd kan ges. Det tydligaste exemplet Ă€r att bland annat Stockholm och Malmö valt att ge försörjningsstöd till papperslösa. Det behövs en mer enhetlig lagstiftning för att skapa en tydlig nationell standard sĂ„ att det blir lika för alla. Om nödvĂ€ndigt bör försörjningsstödet regleras i en egen lag. 
  • De minskade bidragskostnaderna bör gĂ„ till vĂ€lfĂ€rden. Under nĂ€sta mandatperiod kommer det behöva skjutas till resurser till vĂ€lfĂ€rden. För att klara det inom ramen för ansvarsfulla offentliga finanser bör bidragskostnaderna minska. Delar av det som föreslĂ„s i vĂ„r bidragsreform har genomförts i flera moderatledda kommuner och dĂ€r har bidragskostnaderna minskat och fĂ€rre personer lever pĂ„ bidrag. Vi bedömer att tydligare krav i hela landet kan ge lika stora effekter i hela Sverige som det har gjort i dessa kommuner. Dessa delar av vĂ„r samlade bidragsreform skulle dĂ€rmed kunna spara 1,5 miljarder kronor. Det innebĂ€r att vi skulle kunna plocka bort var sjunde kommunal bidragskrona. Pengar som istĂ€llet bör gĂ„ direkt till vĂ€lfĂ€rden.
  • Inför ett bidragstak. I dag gĂ„r det att stapla bidrag pĂ„ varandra vilket gör att den samlade bidragsnivĂ„n blir större eller nĂ€stan lika stor som om en person skulle arbetat. En central del i bidragsreformen Ă€r dĂ€rför att införa ett bidragstak sĂ„ att det alltid tydligt lönar sig bĂ€ttre att arbeta Ă€n att fĂ„ bidrag. Regeringen har tidigare avfĂ€rdat detta problem med att det endast skulle handla om ett hundratal familjer. Finansdepartementets Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO) visar att det i dag finns tusentals familjer dĂ€r arbete lönar sig alltför dĂ„ligt och visar Ă€ven att nyanlĂ€nda har sĂ€rskilt stor risk för att fastna i bidragsberoende. 
  • Motverka kvinnofĂ€llorna i försörjningsstödet och etableringsersĂ€ttningen. Detta Ă€r sĂ€rskilt viktigt för nyanlĂ€nda som lever pĂ„ etableringsersĂ€ttning dĂ€r den ekonomiska vinsten av arbete Ă€r högre för den första personen i ett sammanboende par som börjar arbeta. DĂ„ nyanlĂ€nda mĂ€n arbetar i högre grad Ă€n nyanlĂ€nda kvinnor innebĂ€r det att dagens bidragssystem missgynnar kvinnor som fĂ„r svĂ„rare att ta sig in pĂ„ arbetsmarknaden. EtableringstillĂ€gget bör dĂ€rför individualiseras. Samtidigt bör det ses över hur försörjningsstödet kan bli mer jĂ€mstĂ€llt, ett möjligt steg Ă€r att betala ut det jĂ€mlikt till mĂ€n och kvinnor eller att betala ut det till kvinnor i första hand vilket görs i vissa kommuner. 

Se hela talet hÀr.
LÀs hela talet. 
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Elisabeth Svantesson Dölj delningsalternativ Av

VÀrderingar, hoppfullhet och ett vuxet samtal i fokus för Moderaternas valkampanj

Moderaterna - 11 May, 2018 - 10:24
VĂ€rderingar, hoppfullhet och ett vuxet samtal i fokus för Moderaternas valkampanj erik.blom 11 maj 2018 Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer inledde i dag Sverigemötet med ett tal som fokuserade pĂ„ vĂ€rderingar, hoppfullhet, ett vuxet samtal och hur Moderaterna vill lyfta dessa grundslag inför höstens val. Strömmer presenterade Ă€ven temat för Moderaternas valkampanj: RĂ€ttigheter, skyldigheter, möjligheter – lika för alla.

- VÄra motstÄndare Àr samhÀllsproblemen; utanförskapet, bidragsberoendet, brottsligheten, otryggheten och de vikande skolresultaten. Det Àr detta som valet handlar om, sÀger Gunnar Strömmer. 

- I den kommande valrörelsen vill vi lyfta fram vÀrderingarna. Vi ska inte bara berÀtta vad vi vill göra. Utan ocksÄ varför. Vad som Àr poÀngen med allt. Vad som Àr helheten och den lÀngre fÀrdriktningen i alla vÄra förslag. 

- I grund och botten handlar Moderaternas uppdrag i svensk politik nu - som alltid - om förÀndring. Och om frigörelse av mÀnniskors egen kraft, avslutade Gunnar Strömmer.

Strömmer presenterade Àven temat för Moderaternas valkampanj: RÀttigheter. Skyldigheter. Möjligheter. Lika för alla. 

- NĂ€r vi sĂ€ger lika för alla menar vi lika spelregler. Att rĂ€ttigheter och skyldigheter Ă€r nĂ„got vi har som individer – inte som grupper. Att alla mĂ€nniskor ska behandlas lika. Och att det ska finnas ett samhĂ€llskontrakt som skyddar och respekterar det hĂ€r, sa Gunnar Strömmer. 

Gunnar Strömmer lyfte fyra konkreta exempel pÄ frÄgor som Moderaterna kommer att prioritera i Ärets valrörelse: 

‱ Vi vill bryta utanförskapet. Se till att mĂ€nniskor inte fastnar i bidragsberoende utan kommer i egen försörjning. Att varje individ ska fĂ„ behĂ„lla mer av det hon tjĂ€nar ihop. Att arbete, flit och anstrĂ€ngning ska göra det möjligt för vem som helst att komma hur lĂ„ngt som helst. RĂ€ttigheter, skyldigheter, möjligheter – arbetslinjen ska gĂ€lla lika för alla. 

‱ Vi vill bekĂ€mpa den grova brottsligheten och Ă„terupprĂ€tta tryggheten i vardagen – i bostadsomrĂ„det, i kollektivtrafiken, i skolan, pĂ„ biblioteken, pĂ„ offentliga platser. Vi kan inte acceptera att kriminella nĂ€tverk eller klaner tar över i förorten. VĂ„rt rĂ€ttsvĂ€sende mĂ„ste vara sĂ„ starkt att det kan garantera att alla i vĂ„rt samhĂ€lle kan utöva sina rĂ€ttigheter och ta till vara pĂ„ sina möjligheter. Lagen och rĂ€ttstryggheten ska gĂ€lla lika för alla. 

‱ Vi vill ge alla barn en gedigen utbildning sĂ„ att alla fĂ„r en bra start i livet. Oavsett bakgrund, oavsett vilken skola man gĂ„r pĂ„. Det Ă€r ett fruktansvĂ€rt misslyckande nĂ€r var sjĂ€tte elev lĂ€mnar grundskolan utan fullstĂ€ndiga betyg. Varje barn ska fĂ„ hjĂ€lp att lyckas i skolan och fĂ„ chansen att forma sin egen framtid. Det Ă€r vad vi menar med lika möjligheter för alla. 

‱ Vi vill stĂ€rka sammanhĂ„llningen i vĂ„rt land. En viktig vĂ€g att uppnĂ„ det Ă€r att uppvĂ€rdera det svenska medborgarskapet. Vi vill att det ska bli tydligare vilka förvĂ€ntningar som finns pĂ„ den som vill bli medborgare, bland annat genom krav pĂ„ kunskaper i svenska. SprĂ„ket öppnar dörren in i det svenska samhĂ€llet. Och det Ă€r med sprĂ„ket som man fĂ„r verktygen att utöva sina rĂ€ttigheter som medborgare. Sverige ska vara en öppen, men inte kravlös gemenskap. 

RÀttigheter. Skyldigheter. Möjligheter. Lika för alla. 

Se filmen hÀr.
Se Gunnar Strömmers tal. 
LÀs hela talet.
Valaffisch finns hÀr.

Filer Valaffisch(jpeg5.9 MB) Valaffisch(jpg1.01 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Gunnar Strömmer Dölj delningsalternativ Av

Trump förklarar krig – mot Europa.

Carl Bildt (m) - 9 May, 2018 - 13:25

STOCKHOLM: Att president Trump beslöt att USA skulle lÀmna avtalet med Iran kom knappast som en blixt frÄn klar himmel, men det var ÀndÄ pÄfallande att varje uns av hÀnsynstagande till europeiska intressen och argument bara viftades undan.

Inte minst president Macron hade ju vikt ut sig Ätskilligt för att antingen försöka fÄ en lösning eller att i alla fall minska de negativa effekterna.

Men för all sitt smickrande fick han absolut ingen utdelning alls. I Paris mÄste det nÀrmast kÀnnas som en örfil.

Trump valde hÄrdast möjliga linje, med sÄ starka sanktioner som USA uppenbarligen hade möjlighet till.

Endast i undantagsfall – Boeing torde vara ett sĂ„dant – riktar sig dessa sanktioner mot amerikanska företag, utan det Ă€r i allt vĂ€sentligt europeiska företag som man vill drabba genom s k sekundĂ€ra sanktioner. Och jag skulle tro att det Ă€r Frankrike som har störst ekonomiska intressen i sammanhanget.

SekundĂ€ra sanktioner av detta slag Ă€r nĂ„gonting som EU tidigare motsatt sig med full kraft. Vi vill sjĂ€lva kunna bestĂ€mma vĂ„r politik – hur europeiska företag skall agera Ă€r inte nĂ„gonting som skall dikteras frĂ„n Washington.

Men sedan Àr detta enklare sagt Àn gjort, och det ÄterstÄr att se om EU kommer att införa s k blockerande ÄtgÀrder. Logiskt borde det ske. Annars riskerar EU att förlora rÀtt rejÀlt som allmÀn trovÀrdighet som utrikespolitisk aktör.

FrÄn Teheran rapporteras, som vÀntat, olika former av reaktioner.

Chefen för revolutionsgardet vÀlkomnade Trumps beslut eftersom det, enligt hans mening, visade att han hade haft rÀtt i tron att man aldrig kunde lita pÄ USA.

Och den s k Högste Ledaren slog an samma tongÄngar. Intrycket var att han endast mycket motvilligt hade accepterat avtalet 2015, men att det nu visat sig att hans farhÄgor var berÀttigade.

Att det nu skulle vara möjligt att ta fram kompletterande avtal pÄ andra omrÄdena avvisade han bestÀmt. GÄr vi med pÄ nya kompromisser hÀr kommer de i alla fall att hitta pÄ nÄgot annat dÀrefter, var hans argument, och dessvÀrre fruktar jag att det kan ligga en del i detta.

Den hÄrda linjens mÀn i Washington Àr inte intresserade av nÄgot avtal alls. Deras politik gÄr i grunden ut pÄ att med de medel de kan ha till sitt förfogande försöka att störta regimen i Teheran.

Detta sÀtter sjÀlvfallet president Rouhani och utrikesminister Zarif i en synnerligen besvÀrlig situation.

De argumenterar uppenbarligen för att Iran skall fortsÀtta att tillsammans med bl a EU respektera avtalet, och har nu fÄtt nÄgon vecka pÄ sig för att utröna om EU verkligen Àr kapabelt att göra detta med den press som kommer att komma frÄn de brutala herrarna i Washington.

Utrikesminister Zarif kommer till Europa, och signalerna frÄn EU-toppmötet i Sofia nÀsta vecka, som ju egentligen har en helt annan agenda, kommer att bli mycket viktiga.

Alldeles sÀkert kommer den redan skakiga iranska ekonomin att drabbas högst pÄtagligt av detta. Situationen vad gÀller t ex valutan Àr redan pÄtagligt besvÀrlig.

Förhoppningar om att detta kommer att leda till revolt och förÀndring skall dock inte överdrivas. Den historiska erfarenheten Àr ju snarast att regimers stöd stÀrks av yttre tryck, och de har dessutom en möjlighet att skylla egna ekonomiska misslyckanden pÄ den fientliga omvÀrlden.

Men bÄde kort och lÄngsiktigt Àr det sjÀlvfallet utomordentligt bekymmersamt att den hÄrda linjens mÀn i Teheran nu riskerar att stÀrkas. Det finns all anledning att rÀkna med ökad instabilitet i hela regionen som jag skrev i Washington Post för ett par veckor sedan.

I Kreml har man dock frÄn en utgÄngspunkt anledning att glÀdjas.

Jag ser nu mitt pÄ dagen att oljepriset klÀttrat upp till nÀrmare 77 dollar, och det innebÀr tveklöst en vÀlkommen injektion till den ryska ekonomin. President Putin fÄr möjlighet att skjuta upp nödvÀndiga reformer och kan finansiera inte minst sina militÀra satsningar.

För mig har det blivit Ätskilligt kommenterande om detta. I gÄr i CNN och i kvÀll kommet jag att vara i bÄde svensk och norsk TV för att diskutera följderna.

I morgon bÀr det sÄ av till Washington igen för ett kort besök.

Det okÀnda Rigsfaellesskapet.

Carl Bildt (m) - 8 May, 2018 - 18:53

STOCKHOLM: Det blev ett intresset och stimulerande dygn för mig i en dansk huvudstad dom badade i sol och dom i varje tÀnkbart hÀnseende visade sig frÄn sin allra bÀsta sida.

GÄrdagens diskussion med bl a nuvarande utrikesministern Anders Samuelsson och den tidigare diton Uffe Ellemann-Jensen om EU:s utvidgningspolitik och de s k Köpenhamnskriterierna följdes av utomordentlig trevlig middag med gamla och nya vÀnner pÄ Tivoli.

Denna bjöd bl a diskussion pÄ Dansk Institut för Internationella Studier av utmaningar för Danmarks utrikes- och sÀkerhetspolitik framöver. Jag hade ombetts att ge mina synpunkter pÄ landets politik, vilket krÀvde en viss noggrannhet.

VÄra nordiska lÀnder stÄr nÀra varandra, men kÀnsligheterna finns dÀr trots detta.

Det finns Ätskilliga omrÄden dÀr vÄra lÀnder Àr olika i don politik. Historia och geografi spelar sina roller i att forma lÀndernas politik, och vÄra politiska kulturer har utvecklats under lite olika intryck.

Ett sÀrskilt drag i Danmark Àr det s k rigsfaellesskapet, d v s relationen mellan Danmark, FÀröarna och Grönland, vilket i praktisk politik huvudsakligen men inte enbart handlar om förhÄllandet till Grönland.

Och detta Grönland med sina ca 57.000 invÄnare Àr 98% av det samlade rigsfaellesskapet areal.

Dessa omrĂ„den – samt Island, som dock fick sin sjĂ€lvstĂ€ndighet 1944 – kom att tillhöra Danmark som en konsekvens av att de inte följde med Norge 1814 nĂ€r dess band med Danmark upplöstes i Kiel-freden och ”fastlands-Norge” hamnade i en union med Sverige fram till 1905.

Intill dess hade det varit sĂ„vĂ€l norska och danska intressen – missionĂ€rer och handelsmĂ€n – som hade förekommit pĂ„ olika delar av Grönland under olika perioder.

I en genomgĂ„ng av dansk utrikes- och sĂ€kerhetspolitik för ett par Ă„r sedan beskrevs landet som ”en arktisk stormakt och ett mindre europeiskt land”, och den beskrivningen sĂ€ger Ă„tskilligt.

Sedan ett nytt avtal 2009 har Grönland s k sjÀlvstyre efter att dessförinnan sedan 1079 haft vad som dÄ kallades hemmastyre, och alldeles uppenbart Àr att man pÄ Grönland ser en successiv utveckling mot en frigörelse frÄn Danmark sÄ fort de ekonomiska och andra omstÀndigheterna sÄ medger. Avtalet frÄn 2009 ger explicit Grönland denna rÀtt.

I detta ligger mĂ„nga och inte alldeles enkla utmaningar, alldeles bortsett frĂ„n det faktum att en sĂ„dan utveckling pĂ„ ett alldeles avgörande sĂ€tt kommer att förĂ€ndra vad Danmark egentligen Ă€r. Ett Danmark utan rigsfaellesskapet blir ett i mĂ„nga avseenden mindre Danmark – inte minst i ljuset av viktigare andra huvudstĂ€der.

PÄ Grönland arbetar man nu med att skriva sin egen författning, och det arbetet skall vara fÀrdigt om nÄgra Är.

Med all sĂ€kerhet kommer man i det sammanhanget att strĂ€va efter att överföra ytterligare befogenheter frĂ„n Köpenhamn till Nuuk – det finns ett 30-tal sĂ„dana som skulle kunna komma ifrĂ„ga – och en kritisk frĂ„ga blir om författningens olika delar kommer att vara möjliga att rymma inom de ramar som den danska grundlagen ger.

Alldeles sannolikt Àr det inte, men heller inte alldeles uteslutet, att frÄgan om Grönlands sjÀlvstÀndighet kan komma att bli aktuell redan 2021. Och det Àr praktiskt taget redan i morgon.

Ekonomin betyder mycket.

I dag betalar Danmark Ärligen ca 3,7 miljarder danska kronor till Grönland, och det kommet nog att ta sin tid innan den grönlÀndska ekonomin genom turism och gruvnÀring vid sidan av traditionellt fiske kan utvecklas ditÀn att man klarar sig utan detta tillskott.

För nÄgra Är sedan var nog förhoppningarna om att inte minst gruvnÀringen skulle utvecklas snabbare betydlig högre.

Men sedan handlar det ocksÄ om sÀkerhetspolitik. Det danska arktiska kommandot med högkvarter i Nuuk har ett vÀldigt ansvarsomrÄde i polaromrÄden som kommer allt mer i fokus, och uppe i norr har USA vid Thule en flygplats och radaranlÀggning som förblir av central strategisk betydelse för landet.

Ett Grönland som kommer sÀkerhetspolitiskt pÄ drift kommer att bli föremÄl för de stora makternas spel pÄ ett sÀtt som det Àr svÄrt att förutse utgÄngen av. Och det Àr inte lÀtt att se att Grönland sjÀlvt skulle kunna mobilisera de resurser som dagens danska övervaknings- och rÀddningsverksamhet har.

I dagens frÄgestund i folketinget sade statsminister Rasmussen att han sÄg ett behov av vad han kallade en modernisering av rigsfaellesskapet, men antydde inte vad han möjligen menade med detta.

Att det sades visade dock att denna frĂ„ga Ă€r viktig – och att den kommer att vĂ€xa i betydelse under Ă„ren framöver.

TvÄ dagar i Köpenhamn.

Carl Bildt (m) - 7 May, 2018 - 08:37

ARLANDA: En ny vecka inleds, och jag Àr pÄ vÀg till Köpenhamn för tvÄ dagar av olika engagemang dÀr.

I dag har utrikesminister Anders Samuelsson samlat ihop till en konferens med ocksÄ nÄgra föd utrikesministrar om EU:s utvidgningspolitiken och de s k Köpenhamns-kriterierna.

Det var ju överenskommelsen 1993 om dessa som öppnade för EU:s stora och viktiga östutvidgning, men de Àr ju inte mindre aktuella i dag mot bakgrund av de utmaningar vi stÄr inför inte minst i Sydöstra Europa.

Och i morgon talar jag för Danmarks institut för internationella studier med perspektiv pÄ uppgifter framöver för Danmarks utrikespolitik. SÄ jag ser fram mot tvÄ dygn med det sydliga grannlandet.

PÄ onsdag skall jag sedan vara hemma, men pÄ torsdag nÀr det av över Atlanten igen till Washington och Ärlig stor middag följt av International Advisory Board med Atlantic Council, men till helgen Àr det tÀnkt att jag skall vara hemma igen.

Denna mÄndag installeras sÄ Vladimir Putin i Kreml för sin fjÀrde formella period som Rysslands president, och nÀr han 2024 avslutar denna kommer han att ha varit sitt lands ledare i ett kvarts sekel.

Viss nyfikenhet finns kring frÄgan om möjliga nya ansikten i regeringen och presidentens nÀrhet i övrigt, och om det i sÄ fall kan signalera politiska förÀndringar av det ena eller det andra slaget.

Ryssland behöver ekonomiska reformer, men dessa krÀver i sin tur reformer av det institutionella och juridiska systemet, och Àven bland dem som tror att vissa reformer kan komma finns en pÄtaglig pessimism om möjligheterna för dessa utan en betydligt bredare ansats.

Högre oljepriser kan ju ge en viss respit, men sÄ mycket mer Àr det i grunden inte.

Samtidigt som detta pÄgÄr kring Kreml gör Italiens president Mattarella vad som kanske Àr ett sista försök att fÄ ihop en mer reguljÀr italiensk regering. Utsikterna ör knappast sÀrskilt goda, och det ÄterstÄr att se vilka perspektiv som kan öppnas upp dÀrefter.

PÄ lördag mÄste president Trump ha beslutat sig om huruvida USA kommer att respektera det nukleÀra avtalet med Iran, men det allmÀnna antagandet förblir att han kommer att strÀva efter att kliva ur ocksÄ detta internationella Ätagande.

Men diplomatin inte minst frÄn europeisk sida kommer att gÄ pÄ högvarv under veckan för att se om det finns nÄgon lösning som Àr möjlig. Inte minst i Paris har man investerat Ätskillig energi i dessa anstrÀngningar.

Efter gÄrdagens viktiga val i Libanon, Àr det pÄ lördag dags för utomordentligt viktigt parlamentsval i Irak, dÀr de valda 328 parlamentarikerna dÀrefter kommer att utse landets bÄde regering och president.

Den irakiska utvecklingen efter invasionen 2003 och slutet för Saddam Hussein har varit tumultartad i mÄnga avseenden, nen förhoppningsvis ger valet grunden för en viss stabilitet framöver.

Inbjudan till Försvarsforum i riksdagen den 23 maj

Moderaterna - 7 May, 2018 - 07:33
Inbjudan till Försvarsforum i riksdagen den 23 maj klara.soderberg 7 maj 2018 Moderaternas partiledare Ulf Kristersson inleder seminariet och berĂ€ttar om moderata prioriteringar inför valet i höst och dĂ„ sĂ€rskilt om den Ă„tertagning partiet har gjort i försvarsfrĂ„gan. Försvarsberedningen har sedan en tid börjat arbeta med den rapport om det militĂ€ra försvaret som kommer att utgöra underlag för nĂ€sta försvarsbeslut. Beredningens huvudsekreterare Tommy Åkesson redogör för rapporten om det militĂ€ra försvaret.

Moderaterna i försvarsutskottet bjuder in till försvars- och sÀkerhetspolitiskt seminarium i riksdagen den onsdagen den 23 maj.

I december presenterade Àven Försvarsberedningen rapporten MotstÄndskraft, vilken innehÄller förslag för att stÀrka det civila försvaret och totalförsvaret. Svante Werger frÄn MSB berÀttar om hur det gÄr med arbetet att bygga upp det civila försvaret. Katarina Areskoug Mascarenhas frÄn EU-kommissionens representation kommer att tala om EU:s försvarssamarbete. Ett omrÄde i EU-samarbetet dÀr mycket har hÀnt de senaste mÄnaderna och dÀr Sverige behöver bli bÀttre pÄ att vara med och sÀtta agendan. Seminariet avslutas med att Oscar Jonsson som benar ut problematiken kring hybridkrigföring och grÄzonsproblematik under rubriken: Hybridkrigföringen: ryska styrkor och svenska svagheter.

Deltagare:
Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare
Tommy Åkesson, Försvarsberedningens huvudsekreterare
Svante Werger, Kommunikationsdirektör pÄ Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap
Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige
Oscar Jonsson, doktorand vid KingŽs College i London och Försvarshögskolan i Stockholm 

Moderator:
Hans Wallmark, Moderaternas försvarspolitiska talesperson


Tid: onsdagen den 23 maj kl. 15.00 – 18.15
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset Östra, IngĂ„ng – Riksplan, Norrbro

Vi bjuder pÄ fika. Varmt vÀlkomna!
Hans Wallmark

AnmÀlan görs med namn och epost senast den 21 maj till jorgen.sollin@riksdagen.se , tfn: 076-834 79 89.
 

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Kristersson: TvÄ löften inför valet

Moderaterna - 6 May, 2018 - 07:42
Kristersson: TvÄ löften inför valet hampus.knutsson 6 maj 2018 En röst pÄ Moderaterna Àr en röst för en ny regering och en stram migrationspolitik, skriver Ulf Kristersson pÄ Aftonbladets debattsida.

I kvÀll möts vi partiledare i debatt i SVT, och imorgon möts Stefan Löfven och jag i Expressen-TV. Det Àr fyra mÄnader kvar till valet och osÀkerheten om bÄde Sveriges politiska riktning och framtida regering Àr stor. Men det Àr just dÀrför man har val i en demokrati: för att lÄta vÀljarna bestÀmma. Efter valet vet vi var tyngdpunkten ska ligga de kommande fyra Ären. DÄ kan man bÄde avsÀtta regeringar och bilda nya.

Men nÄgra saker mÄste man faktiskt sÀga före valet. Och nÄgra saker bör man redan nu ocksÄ lova att göra efter valet.
Inget parti kommer fÄ bestÀmma allt. Man mÄste bÄde kunna och vilja kompromissa. Och ska kompromisser bli meningsfulla behöver man vÀnner i politiken som man inte alltid och i alla frÄgor delar Äsikt med, men som vill gÄ i samma riktning.

Samtidigt mÄste man vara trogen sina ideal och vÀrderingar, Àven nÀr man kompromissar. Att sitta i en regering har inget vÀrde, om man inte kan göra det man tror pÄ. Eller om man tvingas göra sÄdant man verkligen inte tror pÄ.

I Alliansen delar vi vÀrderingar och har visat att vi kan kompromissa. Det gÀller fortfarande. Vi har en samsyn i grundlÀggande frÄgor om försvar, sÀkerhet och rÀttsvÀsende. Vi stÄr eniga i synen pÄ ekonomi och skatter, pÄ företagande och entreprenörskap, och pÄ att jobb mÄste gÄ före bidrag. Vi vÀrnar kvalitet och valfrihet i vÀlfÀrden.

HÀr stÄr Alliansen stark och vÀl förberedd mot en rödgrön regering som har höjt skatterna med 60 miljarder, höjt utgifterna med 100 miljarder och ÀndÄ försummat statens mest grundlÀggande uppgifter. Det Àr dÀrför Sverige behöver en ny riktning och en ny regering.

Mitt första löfte till vÀljarna Àr dÀrför att en röst pÄ Moderaterna alltid kommer att vara en röst för en ny regering. Den nuvarande regeringen har gjort ett dÄligt jobb och borde aldrig ens ha tilltrÀtt.  

Sverige ska inte ha en sÄdan hÀr mandatperiod till. Vi moderater tÀnker driva vÄr politik Ànda in i kaklet. Samtidigt finns det viktiga frÄgor dÀr vi mÄste komma överens över blockgrÀnsen. Det var dÀrför ett vÀlkommet besked som kom i fredags, nÀr Stefan Löfven la om den socialdemokratiska migrationspolitiken. Det Àr bra för Sverige att det nu vÀxer fram en bred enighet om att vi behöver en lÄngsiktigt hÄllbar och stramare flyktingpolitik.

Jag ser Socialdemokraternas nya linje som ett positivt svar pÄ Moderaternas tidigare förslag om en blocköverskridande överenskommelse.

Det naturliga vore att Stefan Löfven nu ocksÄ drar tillbaka det hÄrt kritiserade förslaget att lÄta 9 000 ensamkommande utan asylskÀl stanna i Sverige. Det skulle vara konsekvent, och det skulle vara en markering att Socialdemokraterna Àven i handling stÄr upp för att ett nej ocksÄ ska betyda ett nej.

Att Socialdemokraterna ena veckan lÀgger lagförslag om ensamkommande tillsammans med Miljöpartiet, och nÀsta vecka sjÀlva presenterar en stramare migrationspolitik, visar hur migrationsfrÄgan skÀr genom blocken.

Samtidigt mÄste nÄgot göras. Sverige stÄr inför ett gigantiskt arbete med en integration som inte fungerar. Hundratusentals mÀnniskor har kommit till vÄrt land, men de kommer inte in i vÄrt samhÀlle. De lever pÄ bidrag i stÀllet för jobb, inte sÀllan i omrÄden med ett vÀxande utanförskap. Vi behöver en lÄngsiktig, rÀttssÀker och stram flyktingpolitik för att klara integrationen.

Mitt andra löfte Àr dÀrför att en röst pÄ Moderaterna kommer att vara en röst för en stramare svensk migrationspolitik. Av samma skÀl som vi aldrig skulle bilda en regering som inte för en ansvarsfull ekonomisk politik eller en ansvarsfull sÀkerhetspolitik, sÄ kommer vi inte heller bilda en regering som inte för en ansvarsfull migrationspolitik. Det Àr inget ultimatum inför regeringsförhandlingar, utan vÄrt besked om vad man röstar för om man vÀljer Moderaterna.

Med dessa tvÄ moderata löften gÄr jag in i kvÀllens debatt, men ocksÄ i den kommande valrörelsen. En röst pÄ Moderaterna Àr en röst för att byta regering och en röst för en lÄngsiktig, rÀttssÀker och stram migrationspolitik.

Ulf Kristersson, partiledare (M)

LÀs artikeln hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Sveriges klimatpolitik ska göra skillnad pÄ riktigt

Moderaterna - 4 May, 2018 - 12:34
Sveriges klimatpolitik ska göra skillnad pĂ„ riktigt klara.soderberg 4 maj 2018 Ulf Kristersson talade den 3 maj för studenter vid Handelshögskolan om den nya moderata klimatpolitiken. Hur Sverige ska vara ett internationellt föregĂ„ngsland – vilket krĂ€ver politik som renderar resultat. Varje klimatkrona ska spenderas pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt.

– Nationellt trovĂ€rdig och internationellt respekterad miljöpolitik mĂ„ste alltsĂ„ vara effektiv och lĂ„ngsiktig. Statliga regleringar Ă€r betydelsefulla, men det Ă€r ny teknik och nya marknader som kommer att vara de starkaste krafterna i den gröna omstĂ€llningen. Och Sverige mĂ„ste hela tiden arbeta internationellt om vi vill göra skillnad pĂ„ allvar. Det Ă€r vĂ„ra grundslag, sade Ulf Kristersson.

Ulf Kristersson betonade vikten av att Sverige nu har enats om mÄlet att Sverige ska ha noll nettoutslÀpp av vÀxthusgaser senast Är 2045. Tack vare enigheten om klimatmÄlen Àr frÄgan nu hur Sverige ska nÄ sina ambitiösa mÄl. 

– Det Ă€r hĂ€r som nyckeln till verkligt grönt ledarskap finns, och det Ă€r ocksĂ„ hĂ€r som skiljelinjen gĂ„r i svensk klimatpolitik. 
Politiskt ansvarstagande handlar lika mycket om hÄllbara offentliga finanser som om en hÄllbar miljö, fortsatte Ulf Kristersson. 

– Alla satsningar inom klimatomrĂ„det mĂ„ste bedömas utifrĂ„n hur vĂ€l de bidrar till mĂ„len, och hur kostnadseffektiva de Ă€r. Den analysen fĂ„r inte göras i efterhand nĂ€r besluten redan Ă€r fattade. Vi vill att Sverige ska anvĂ€nda beprövade konventioner för att berĂ€kna klimatnyttan av nya reformer, och att de ska redovisas i regeringens budgetförslag. Det vore ett sĂ€tt att ta miljö- och klimatpolitiken pĂ„ samma stora allvar som vi redan tar den ekonomiska politiken.  

HĂ€r kan du se Ulf Kristerssons tal.
LĂ€s talet i sin helhet.
LÀs mer om förslagen.
LĂ€s hela klimatrapporten.

Moderaternas fortsatta miljö- och klimatpolitiska utvecklingsarbete 

  • Förslagen ovan presenteras som ett led i Moderaternas pĂ„gĂ„ende utvecklingsarbete inom miljö- och klimatpolitiken. Förslagen Ă€r hĂ€mtade frĂ„n vĂ„r klimatpolitiska rapport. 
  • Vid Sverigemötet i Göteborg den 11-12 maj kommer ytterligare en rapport pĂ„ temat miljöpolitik att presenteras i samband med ett seminarium. 
  • Den klimatpolitiska respektive miljöpolitiska rapporten följs upp av ett seminarium i riksdagen den 16 maj med en extern expertpanel. 
     
Filer Tal(pdf131.32 KB) 180503 UtdelningsPM.pdf(pdf395.94 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Àr övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksÄ pÄ det som Àr riktigt svÄrt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fÄr en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 19:07.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2018, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson