Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Ett Europa pÄ vÀg tillbaka? ECFR i Berlin.

Carl Bildt (m) - 5 hours 22 min ago

BERLIN: Efter intressant dag i Cambridge i torsdags, midsommarhelg i norra Italien och en starkt försenad flygning som gjorde att jag anlÀnde hem till Stockholm en bit efter soluppgÄngen i dag har jag nu kommit till Berlin.

Och hÀr Àr det först i dag styrelsemöte med European Council of Foreign Relations, dÀr jag ju Àr del-ordförande, och sedan i morgon och tisdag det Ärliga mötet med de av vÄra medlemmar som har möjlighet att komma.

Åtskilliga kommer. Och dĂ€rtill sĂ„vĂ€l Tysklands president som utrikesminister. Till andra vĂ€rda att notera skall kanske nĂ€mnas Irans utrikesminister.

I slutet av veckan var det sedvanligt möte med EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel.

För ett Är sedan hade britterna just med knapp marginal röstat för att lÀmna EU, och det var inte sÄ fÄ som talade om risken för att bygget skulle börja att rasa.

Ett halvÄr senare gick USA och valde en president som demonstrativt sÄg till att den brittiske ledande EU-hatare Nigel Farage var den första han trÀffade.

LÀget var med andra ord tÀmligen dystert.

Men nu har det vÀnt med besked.

Den kombinerade effekten av Brexit och Trump har tydligt lett till att opinionen i EU-lĂ€nderna – inklusive Storbritannien! – börjat att svĂ€nga.

Det finns en starkare förstÄelse för det europriska samarbetets betydelse och vÀrde.

DÀrtill kommer att de europeiska ekonomierna nu börjar att gÄ pÄtagligt bÀttre. TillvÀxten under detta Ärs första kvartal Àr cirka dubbelt sÄ hög som i den amerikanska ekonomin. Och EU-27 vÀxer starkare Àn den brittiska ekonomin.

Att det brittiska Àventyret dÀrtill ser allt Àventyrligare ut har förvisso ocksÄ bidragit till den nya situationen.

Samt sjÀlvfallet att Frankrike fÄtt en president som talar högt och stolt om det europeiska samarbetets betydelse.

EU-toppmötet fattade nu beslut om viktiga steg för att fördjupa ocksÄ det försvarspolitiska samarbetet inom EU, och detta i tillÀgg till ÄtgÀrder för att möta hotet frÄn terrorism och hantera flykting- och migrationsutmaningen.

Unionen strĂ€var mycket medvetet till att bli ocksĂ„ en ”sĂ€kerhetsunion”.

De finns en oro hos medborgarna, och det finns en medvetenhet hos de nationella ledarna om att situationen inte kan klaras utan mer av samarbete.

Sent kom ocksÄ Sverige med pÄ Ätminstone det verbala tÄget nÀr det gÀllde försvarssamarbetet, men det var efter mycket surmulet mumlande under den process som lett fram till detta. Kontrasten mot Finland har varit slÄende.

Nu skall det under tre mÄnader faststÀllas kriterierna för deltagande i det s k strukturerade samarbete som kommer att inledas. För Sverige Àr det en sjÀlvklar inriktning att vara med, men det krÀver nog att man agerar som om det inte bara var en omvÀndelse under galgen.

Till de konkreta steg det handlar om kan det finnas anledning att Äterkomma. De Àr i detta skede mer industriella Àn vad de Àr operativa, men vad som kommer lÀngre fram ÄterstÄr att se.

Vad som framför allt saknas inom EU Àr dock, enligt min mening, allra frÀmst en gemensam strategisk vilja som kommer till uttryck inte minst i gemensamma operationer.

Och genom gemensamma erfarenheter i sÄdana kan pÄ sikt en gemensam strategisk kultur vÀxa fram. Den Àr vi Àn sÄ lÀnge en bra bit frÄn.

I tÀt samverkan med Nato har Àven EU en viktig roll nÀr det gÀller det territoriella försvaret gentemot t ex möjliga hot frÄn Ryssland. Men till att sjÀlv alldeles ensamt ens teoretiskt kunna axla denna mantel Àr det mycket lÄngt.

Men i andra riktningar ter det sig annorlunda. Balkan skall inte glömmas bort. Och Afrika kommer att innebĂ€ra betydande utmaningar under kommande decennier. Mellersta Östern ligger skrĂ€mmande nĂ€ra.

Europa mÄste vara berett att betydlig mer aktivt ta ett ansvar för att möta sÀkerhetshot i sitt mer eller mindre tydliga nÀromrÄde.

Att bara lita pÄ USA, för de som tidigare stÄtt för den linjen, Àr icke lÀngre möjligt.

Men för att Europa skall kunna börja ta ett större ansvar krÀvs betydligt mer Àn nya fonder i Bryssel.

Det handlar om en strategisk medvetenhet och vilja som ytterst mÄste vara förankrad i den politiska kulturen i det övervÀgande flertalet av medlemsstaterna.

Och i detta ligger ocksÄ en gemensam utrikespolitik som bÄde vill och förmÄr. I dag Àr det lite si och sÄ pÄ den punkten, Àven om jag brukar bara lite ÄterhÄllsamhet i min kritik.

NÀr Federica Mogherini eftertrÀdde Cathy Ashton som EU:s de facto utrikesminister sade jag till henne att hon visserligen inte hade varit min kandidat, men att hon nu hade ocksÄ mitt stöd.

Och det fÄr jag hÄlla mig till.

Men det Ă€r i sammanhang som dessa – att visa vĂ€gar framĂ„t – som en organisation som ECFR har sin betydelse.

PÄ viktiga punkter under det decennium som gÄtt sedan ECFR sattes upp har man lyckats att ge viktiga impulser till debatten om Europa och vÀrlden.

Vi Àr ingen Bryssel-baserad tankesmedja som andra, utan att dÀrmed sÀga att dessa inte har betydelse. Vi Àr en sammanslutning av engagerade och erfarna individer med tydlig förankring i de olika medlemsstaterna.

Vi har nu kontor med konkret verksamhet i London, Paris, Rom, Madrid, Sofia och Warszawa. Vi Àr strikt oberoende, men har raka rör politiskt till beslutsfattare runt om i EU.

I dag ligger vÄra legala bas och finns vÄrt största kontor i London. Men med Brexit mÄste detta förÀndras, och dÀrmed kommer vi att flytta den legala basen till Berlin, Àven om vi fortfarande kommer att vara kvar med verksamhet i London efter 2019.

Kring detta kommer vi att diskutera hÀr under de kommande dagarna.

Till det kommer sjÀlvfallet att Tyskland befinner sig i en kombination av avskedet till Helmut Kohl och upptakten till valet till förbundsdagen i september.

I dag har SPD partikongress i Dortmund med ett försök att komma tillbaka pÄ banan igen. Uppförsbacken Àr pÄtaglig.

Det kommer att finnas anledning att Äterkomma till ocksÄ detta.


Asien i Bryssel.

Carl Bildt (m) - 21 June, 2017 - 21:26

BRYSSEL: Efter en förmiddag i Stockholm kring olika utmaningar vad gĂ€ller cybersĂ€kerhet – och de saknas sannerligen inte – blev det middag hĂ€r i Bryssel kring relationerna till Asien och det globala sĂ€kerhetssystemets utveckling.

Det var det belgiska kungaparet som, i samverkan med amerikanska Asia Society, bjöd in till vackra slottet Laeken med Henry Kissinger som viktigaste gÀst. Och dÀrtill olika personer frÄn denna del av vÀrlden som pÄ mer eller mindre goda grunder ansÄgs besitta nÄgon klokskap i dessa frÄgor.

Henry Kissinger har en kombination av historiskt perspektiv och analytisk skÀrpa som aöötid imponerar.

Jag trĂ€ffade och hade möjlighet att lyssna pĂ„ honom för bara nĂ„gra veckor sedan – vi stötte t o m ihop i undervĂ„ningen pĂ„ Vita Husets West Wing – men det Ă€r slĂ„ende att han alltid har nĂ„got nytt att sĂ€ga eller ett nytt perspektiv att tillfoga.

Mycket kom att handla om Kina och dess syn pÄ det internationella systemet, men naturligt nog ocksÄ om den icke alldeles enkla period som USA nu gÄr igenom.

Och Àven om optimismen mycket pÄtagligt har ÄtervÀnt till Europa och EU Àr det ju alldeles uppenbart att vÄr del av vÀrlden inte löst ut sina strukturella politiska utmaningar.

Innan det sker kan Europa knappast ÄtervÀnda som global aktör. Det blir Kina och USA och relationen dem emellan som dominerar, och mycket tydligt sÄ i den kissingerska vÀrlden med dess grund i klassisk europeiskt maktdiplomati.

En del sedvanliga brytningar om Ryssland och dess utveckling blev det sjÀlvfallet ocksÄ. I storstatsperspektivet ter sig de frÄgorna lite annorlunda Àn om en utgÄngspunkt ocksÄ Àr de europeiska mindre nationernas rÀtt och perspektiv.

I morgon bĂ€r det sĂ„ av över – eller snarare under – Engelska Kanalen till Cambridge för möte med RAND Europe.

Och dÄ infinner sig ju hÀr i Bryssel EU:s stats- och regeringschefer för ett toppmöte dÀr sÀkerhets- och försvarafrÄgor kommer att vara viktiga, men ocksÄ det fortsatta arbetet med migrations- och flyktingfrÄgorna.

Just nu ligger ju trycket hÄrt pÄ Italien, och det Àr naturligt att de har förvÀntningar pÄ att EU i övrigt skall hjÀlpa till.

Det var de förvÀntningar vi hade nÀr trycket sÄ tydligt lÄg pÄ oss och pÄ Tyskland hösten 2015.


Flyg och rymd i Paris.

Carl Bildt (m) - 20 June, 2017 - 17:02

PARIS: Egentligen skulle jag ha varit i södra Tyskland och diskuterat cyberfrÄgor, men i sista stund lade jag om och Äkte till den stora flyg- och rymdutstÀllningen i Paris delar av gÄrdagen och i dag.

President Macron sÀkrade just sin parlamentariska majoritet, och anlÀnde i gÄr för att öppna utstÀllningen i det stora nya europeiska transportflygplanet Airbus A400M.

För Frankrike Àr flyg- och rymdindustrin viktig. Det Àr dels nationens teknologiska spjutspets, dels en viktig del av dess utrikes- och sÀkerhetspolitik i olika avseenden.

Landet svarar, om jag inte missminner mig, för ca hÀlften av Europas exklusive Ryssland samtliga satsningar pÄ rymden.

Vartannat Är samlas vÀrldens industrier, och mÀngder av regeringsföretrÀdare hÀr i Paris för att göra affÀrer, diskutera samarbeten och studera teknologier och trender för framtiden.

SÄ ocksÄ i Är.

SÄvÀl Airbus som Boeing visade upp sina nya versioner vas gÀller moderna passagerarflygplan.

Allt mer ekonomiska, allt mer digitaliserade.

Nu handlar det inte frÀmst om utvecklingar vad hÀller aerodynamik, Àven om det finns lite dÀr ocksÄ. Nu handlar det allt mer om materialteknik och digitalisering.

Och pÄ den militÀra sidan gjorde USA:s nya F35 entré och försökte visa att man kunde upptrÀda lika imponerande som andra lÀnders frÀmsta produkter.

Jo, Ätskilligt kunde man visa upp, men flygplanets starka sidor Àr nog snarast smygegenskaper, sensorer och nÀtverksförmÄga.

Det Àr dÀr framtiden ligger.

För Sverige hade Saab lÄg profil. Gick man runt i hallarna var det i stÀllet SKF, Trelleborg och Sandvik som tillhörde dem som visade upp sin högteknologi.

Att vi har Ätskilliga imponerande ocksÄ mindre företag i dessa sektorer sÄg man dessvÀrre inte mycket av i detta viktiga globala skyltfönster.

Drönare, automatiserade flygfarkoster och mikrosatelliter fanns det i mÀngder. NÀstan ingenting av detta fanns för bara nÄgra Är sedan. Det gÄr fort.

Vid olika möten i anslutningen till utstÀllningen blev det Ätskilliga diskussioner om det europeiska samarbetets framtid, inte minst pÄ försvarsomrÄdet.

Ambitionerna Àr stora, det Àr lÀtt att sÀtta ett och annat frÄgetecken i marginalen, men det Àr viktigt att Sverige slutar att sitta i ett hörn och sura i dessa frÄgor.

TÄget kommer att gÄ, och det kan bli vÀldigt ensamt om man inte Àr med.

Nu bÀr det hemÄt till Stockhom frÄn ett supervarmt Paris.

Men det blir bara en halv dag hemma innan jag skall ivÀg till Bryssel igen.

En högnivÄmiddag pÄ ett av de kungliga slotten dÀr skall diskutera Europas relationer till den mÄngfasetterade asiatiska utvecklingen.


Till Paris, Bryssel och Cambridge.

Carl Bildt (m) - 18 June, 2017 - 15:33

STOCKHOLM: SÄ nalkas dÄ en vecka som kommer att föra oss fram till midsommar och början pÄ den riktiga sommaren.

I alla fall Àr det sÄ kalendern sÀger.

I morgon kl 10:00 inleds sÄ i Bryssel de formella förhandlingarna mellan EU27 och Storbritannien om det senare landets uttrÀde, men det sker mot bakgrund av vad som förefaller att vara en tilltagande osÀkerhet i London.

Ännu Ă€r den formella basen för en fortsĂ€ttning av regeringen May inte klar, och den mer politiska basen för premiĂ€rministern inom det konservativa partiet förefaller snarast att ha eroderat under den senaste veckan.

Vad detta leder till ÄterstÄr att se, men Àven om en omsvÀngning frÄn en hÄrdare till en mjukare version av Brexit nu Àr föremÄl för mycket spekulation, och förefaller att ha ett klart stöd i opinionen, skall man inte underskatta svÄrigheterna heller i detta.

Det finns en militant EU-fientlig falang inom det konservativa partiet, och denna har ju dessutom kraftig uppbackning av vissa viktiga media.

En omsvÀngning eller mer betydande justering av kursen Àr knappast möjlig utan att betydande blod flyter, om Àn bildligt snarare Àn bokstavligt.

Nu Àr dock situationen sÄ osÀker att det sannolikt kommer att flyta blod alldeles oavsett vilken linje och vilket agerande man kommer att vÀlja.

Mot slutet av veckan Àr det sÄ EU-toppmöte i Bryssel.

Åtskilligt stĂ„r pĂ„ dagordningen, men det Ă€r vĂ€rt att notera att ingenstans talas det om kris eller konfrontationer.

EU-samarbetet stÄr förvisso inför betydande utmaningar, men det Àr mycket tydligt att det har kommit pÄ fötter igen, ÄterfÄtt lite av sjÀlvförtroende och börjat att blicka framÄt.

Och det Ă„terspeglas ju ocksĂ„ i ett ökat opinionsstöd för EU i sĂ„ gott som hela unionen – inklusive Storbritannien.

SjÀlv styr jag i morgon bitti kursen mot Paris och den stora internationella flyg- och rymdutstÀllning som ju Àger rum dÀr vartannat Är.

Det Àr en av vÀrldens största industrier som samlas, med betydande möjligheter för den nyfikne att ana sÄvÀl teknologiska som kommersiella och politiska trender.

SĂ„ jag skall vandra runt och se om jag blir lite klokare av det.

PĂ„ tisdag kvĂ€ll Ă€r jag dock hemma hĂ€r för möten under onsdagen – Ă„ter cybersĂ€kerhet i fokus – innan det pĂ„ eftermiddagen bĂ€r av till Bryssel för middag med högnivĂ„diskussion dĂ€r om utmaningar i Asien.

Och dÀrifrÄn bÀr det torsdag morgon av till Cambridge i Storbritannien för möte i angenÀm miljö med RAND Europe och diskussion av dess olika projekt för olika nationella och europriska institutioner just nu.

Sedan blir det faktiskt midsommar.


Danmarks strategi.

Carl Bildt (m) - 18 June, 2017 - 13:03

STOCKHOLM: I veckan som giving publicerade den danska regeringen ett document om landets utrikes- och sÀkerhetspolitiska strategi för de nÀrmaste Ären.

Och det förtjÀnar sjÀlvfallet ocksÄ grannlandets uppmÀrksamhet.

NÄgra avgörande sensationer innebÀr det knappast, men dock nÄgra markeringar av intresse.

Att EU-medlemskapet beskrivs som sĂ„ centralt som sker Ă€r vĂ€rt att notera – det har ju funnits tider dĂ„ den danska instĂ€llningen varit lite mindre fast.

For Danmark er EU-medlemskabet vores bedste mulighed for at pĂ„virke verden omkring os og dermed de rammevilkĂ„r, som har betydning for danske borgere og virksomheder.”

Men nÀr man beskriver de olika utmaningar som EU stÄr inför nÀmner man ocksÄ den diskussion som börjat bubbla pÄ sina hÄll om ett samarbete som sker i olika hastigheter.

Et EU i flere hastigheder er dermed blevet et mere sandsynligt scenarie. Danmark risikerer derfor at blive udfordret af, at vi stĂ„r uden for flere af de konkrete omrĂ„der, hvor samarbejdet styrkes.”

Det Àr en varning som ocksÄ vi har all anledning att notera.

Genom sina s k förbehĂ„ll frĂ„n 1993 – det var lĂ€nge sedan! – stĂ„r ju Danmark redan i dag utanför det allt viktigare samarbetet nĂ€r det gĂ€ller inre och yttre sĂ€kerhet. Att det Ă€r nĂ„gonting som sĂ„ gott som alla ledande danska politiker besvĂ€ras av, och uppfattar som en besvĂ€rande begrĂ€nsning, förĂ€ndrar dessvĂ€rre inte den aktuella situationen.

Sverige har inte dessa förbehĂ„ll – det lade vi under de aktuella Ă„ren ner betydande möda pĂ„ att undvika! – men har ju kommit att hamna vid sidan av i en del andra frĂ„gor under de senaste Ă„ren.

EurofrÄga Àr en frÄga för sig efter det olyckliga utfallet i folkomröstningen 2003, och förr eller senare Àr jag övertygad om att den frÄgan Äter stÄr pÄ dagordningen.

Men mÄhÀnda snarare senare Àn förr.

Men under senare Är har stÀllt oss vid sidan av delar av bankunionrn liksom den gemensamma Äklagare som kan ta itu med missbruk av frÀmst medel frÄn EU:s budget.

Och i den nu mycket aktuella debatten Ă€r det ju tydligt att vi – i skarp kontrast mot Finland – slĂ€par fötterna efter oss i diskussionen om ett fördjupat ocksĂ„ försvarspolitiskt samarbete.

Det Àr illa i sig, och blir Àn vÀrre om det lÀggs ihop med de andra frÄgorna.

Varningen i den danska strategin gÀller i minst lika hög grad Sverige.

DÀremot Àr det tydligt att man ocksÄ i Danmark nu vill förstÀrka försvaret. ErsÀttningen av dagens F16-flygplan med kommande F35 blir, trots pÄtagligt reducerat antal, ingen billig affÀr.

DĂ€rför sĂ€ger den danska regeringen nu att man vill ”sikre et substantielt lĂžft” i den nya försvarsuppgörelse som skall gĂ€lla Ă„ren efter 2017.

I övrigt noteras den vikt man lĂ€gger vid en en nationell strategi för cyber- och informationssĂ€kerhet, och att man talar ocksĂ„ om ”teknologisk diplomati” genom att bl a basera en s k tech-ambassadör i Silicon Valley.


Den kinesiska utmaningen.

Carl Bildt (m) - 18 June, 2017 - 07:59

SALTSJÖBADEN: Det senaste dygnet har hĂ€r ute vid BaggensfjĂ€rden samlats en grupp av personer under rubriken Stockholm China Forum för inte mindre Ă€n adertonde gĂ„ngen.

Det började för ett decennium sedan som ett försök till en fördjupad informell dialog över Atlanten om hur politiken gentemot Kina skulle utvecklas.

Och kom nÄgra Är senare till att breddas och inkludera ocksÄ deltagare frÄn Kina sjÀlvt.

Platsen har, trots namnet, varierat. Och under senare Är har det ocksÄ varit ett antal möten pÄ olika platser i Kina sjÀlvt.

Årets diskussioner hade en pĂ„tagligt kĂ€rvare ton Ă€n vad jag kan pĂ„minna mig frĂ„n huvuddelen av de tidigare mötena.

Synen pÄ Kina Àr numera pÄtagligt oromantisk.

En förhoppning om att regimen successivt skulle öppnas upp har förbytts i insikten om att det snarare Àr motsatsen som pÄgÄr. Klimatet internt har blivit hÄrdare.

De imponerande ansatser till fortsatt ekonomisk reformpolitik som fanns för nÄgra Är sedan har i mÄnga avseenden stannat vid just ansatser. Det Àr snarast sÄ att det statliga och centrala greppet över ekonomin stÀrkts.

President Xi Jiping talar i Davos visserligen varmt om globaliseringens fördelar, men europeiska och amerikanska företag vitnar unisont om ökade svÄrigheter att pÄ lika villkor arbeta pÄ den kinesiska marknaden.

Den kinesiska utrikespolitiken Àr förvisso inte öppet revisionistisk som den ryska, men dock tilltagande inriktad pÄ att revidera det internationella spelets regler, och mycket tydligt med det egna statsintresset i absolut centrum.

I konflikten om jurisdiktion över den Sydkinesiska Sjön var man aggressivt avvisande nÀr Internationella Domstolen i ett viktigt utlÄtande förra Äret tydligt gick mot den kinesiska stÄndpunkten.

I höst förestÄr sÄ kommunistpartiets 19:e kongress, och spekulationerna kring den handlar nu mindre om möjliga reformöppningar och mer om hur Xi Jiping skall stÀrka sin redan nÀrmast unikt starka stÀllning.

Att det Àr kommunistpartiet som allena styr Àr knappast nÄgon nyhet, men medan man tidigare inte minst i relationen till omvÀrlden lyfte fram de formella statliga institutionerna Àr det nu ofta partiets olika organ som trÀder fram.

Och det Àr mot dessa bakgrunder som EU:s och USA:s politik skall formas.

Toppmötet med EU hÀrom veckan var inte enkelt, och rubrikerna om enad och förstÀrkt gemensam front i klimatpolitiken var nog inte alldeles rÀttvisande.

Att Kina skickade den lite marginaliserade premiĂ€rministern till detta möte var talande nog – relationen till USA sköts av presidenten och partiledaren sjĂ€lv.

Hur denna kommer att utvecklas ÄterstÄr att se. Just nu Àr det smekmÄnad efter toppmötet i Florida, och vissa begrÀnsade ekonomiska öppningar har skett frÄn kinesisk sida, men viktigt blir om Peking kan leva upp till Washingtons högst stÀllda förvÀntningar pÄ att kunna leverera en politisk omsvÀngning i Pyongyang.

Och det har jag mycket svÄrt att se att man kommer att kunna.

Jag har inte trÀffat nÄgon under de senaste mÄnaderna som tror att den förda politiken i frÄga om Nordkorea inom rimlig tid kommer att kunna uppnÄ de uppstÀllda mÄlen.

Att Pyongyang tills vidare avstÄtt frÄn ett sjÀtte kÀrnvapenprov kan noteras, men samtidigt fortsÀtter utprovningen av olika mer eller mindre strategiska robotsystem i minst oförminskad takt.

Förr eller senare nÄr man till en punkt dÀr det anses att man har förmÄgan att med en kÀrnvapenbÀrande robot nÄ det amerikanska fastlandet.

Men innan dess kommer mycket annat att hÀnda. USA kommer att försöka att intensifiera sanktionspolitiken ytterligare, men hur lÄngt Kina hÀnger med pÄ denna vÀg ÄterstÄr att se.

En avgörande punkt blir om USA börjar rikta sanktioner mot kinesiska företag som man anser har för starka kontakter med Nordkorea.

Och till detta skall lÀggas de Ànnu tÀmligen okÀnda effekterna av att det alldeles nyss tilltrÀtt en ny president i Sydkorea med en annan och mjukare instÀllning i dessa frÄgor Àn sin företrÀdare.

Att sÀga att vi i diskussionerna i Saltsjöbaden redde ut dessa frÄgor vore nog att överdriva saken.

Politiken i denna frÄga befinner sig, enligt min mening, pÄ djupa vatten.


Helmut Kohl. En stor europé och statsman.

Carl Bildt (m) - 16 June, 2017 - 18:15

STOCKHOLM: För nÄgon timme sedan kom beskedet att Tysklands förre förbundskansler Helmut Kohl hade gÄtt bort. Och det Àr förvisso en stor europé och en verklig statsman som dÀrmed gÄtt ur tiden.

Han Àr ocksÄ en av de tvÄ personer som förÀrats med att bli hedersmedborgare i Europa. Det Àr Jean Monnet och Helmut Kohl som genom historien förÀrats denna utmÀrkelse, och det inte utan skÀl.

Hans gÀrning förknippas i dag oftast med hans roll nÀr det gÀllde Tysklands fredliga Äterförening 1990. Och förvisso var hans statsmannaskap under dessa omvÀlvande och viktiga Är av alldeles avgörande betydelse.

Men han var framför allt en mycket stor europé.

Jag hade förmĂ„nen att lĂ€ra kĂ€nna honom relativt tidigt – i mitten av 1970-talet, vĂ€l innan han blev förbundskansler och vĂ€l innan jag fick nĂ„gon mer framtrĂ€dande position i svensk politik. Och genom Ă„ren kom det att bli mĂ„nga och lĂ„nga samtal om Europas söndrade historia och vikten av att bygga ett samarbete som kan sĂ€kra freden för kommande generationer.

UppvÀxt efter det andra vÀrldskriget formades han i alla fall av dess bittra realitet. Och det var strÀvan att skapa en ny europeisk realitet som formade hans politiska gÀrning.

Han vĂ€grade att acceptera att tvĂ„ngsvĂ€ldet i de östliga delarna av Europa – och dĂ€rmed Tysklands delning – skulle vara för evigt. För honom handlade det om moral och heder att vĂ€gra att ge framför allt regimen i Östberlin dess fulla legitimitet.

NĂ€r sĂ„ den stora omvandlingen kom – nĂ€r muren föll och ett nytt Europa skulle gestaltas – blev hans nĂ€sta uppgift efter Ă„terföreningen att bĂ€dda in det större Tyskland i ett starkare Europa.

Han kĂ€nde vĂ€l den europeiska fruktan för ett alltför starkt Tyskland – historien prĂ€glar hans sĂ€tt att forma politiken – och riktade dĂ€rför in sin politik pĂ„ att skapa ett ”europeiskt Tyskland” i syfte att minska farhĂ„gorna för ett ”tyskt Europa”.

I denna strÀvan lades grunden till Maastricht-fördraget 1991 som omvandlade den tidigare Europeiska Gemenskapen till en lÄngt ambitiösare Europeisk Union. Och Helmut Kohl satsade pÄ att i en ekonomisk och monetÀr union ocksÄ ge upp den D-mark som för den tyska efterkrigsgenerationen var det kanske viktigaste av alla tecken pÄ den nya stabilitet och vÀlfÀrd man förmÄtt att bygga efter vÀrldskrigen.

PĂ„ de europeiska toppmöten under dessa Ă„r var det sĂ„ gott som alltid Helmut Kohl som till slut formulerade de kompromisser som blev Europas politik – och som i övertygelsen om den starkastes större ansvar ofta ocksĂ„ var beredd till de största eftergifterna. Den taktiska eftergiften tjĂ€nade det större strategiska mĂ„let – ett starkare Europa som ram för det större Tyskland som vĂ€xt fram.

Och allt gick tillbaka till strÀvan efter det hemska som prÀglat den första delen av Ärhundradet aldrig skulle kunna upprepas.

Jag var med om det europeiska toppmötet pÄ Korfu i juni 1994 och dÀrefter ett extra toppmöte i Bryssel pÄ min födelsedag i juli samma Är. Men sedan blev det Ätskilliga andra toppmöten inte minst i EPP-kretsen dÀr jag sÄg hans genuina statsmannaskap.

Jag minns ett lokalt CDU-möte nĂ„gonstans i sydvĂ€stra Tyskland – det hĂ€nde att jag bara Ă„kte med honom för att ocksĂ„ köÀra kĂ€nna Tyskland bĂ€ttre – nĂ€r han ville visa för mig hur viktig frĂ„gan om fred och försoning var för honom och för Tyskland. Han bad var och en i salen som hade nĂ„gon nĂ€ra anhörig som dött i krig att rĂ€cka upp handen.

Det var fÄ som inte gjorde det.

Och bland de mĂ„nga minnena finns ocksĂ„ nĂ€r jag följde med honom pĂ„ den första resan till f d Östtyskland som han gjorde efter Tysklands Ă„terförening de första dagarna i december 1990.

Vi flög frÄn Bonn, landade pÄ en nedgÄngen östtysk militÀrflygbas utanför Rostock och Äkte till gamla svenskanknutna staden Greifswald.

Stora torget dÀr var sÄ fullt av mÀnniskor som man kunde förestÀlla sig. Det sades att det rörde sig om 50.000 mÀnniskor som hade kommit för att lyssna pÄ det Àntligen Äterförenade Tysklands demokratiska ledare.

Helmut Kohl höll ofta lÄnga tal. Ibland var det mer förelÀsningar. NÄgon högre svÀvande retorik handlade det sÀllan om.

Men denna kalla decemberkvÀll berÀttade han om Tysklands historia, om Hitler-diktaturens brott, om krigets vansinne, om smÀrtan i alla som tillbringat Är i krigsfÄngenskapen i Sibirien, om orÀttvisan och orÀttfÀrdigheten i landets delning med de helt olika möjligheter detta gett olika mÀnniskor, om försoningens nödvÀndighet och uppgiften att bygga ett förenat Europa som kunde förhindra att kommande generationer nÄgonsin fick uppleva vad hans och den tidigare generationen upplevt.

Ingen applÄderade. Det var inget sÄdant tal. Men tiotusentals mÀnniskor bokstavligen grÀt. I sorg över det som varit och i glÀdje över det som hade varit möjligt.

Det var, med alla rimliga mÄtt mÀtt, en mycket stark upplevelse.

Jag minns ocksĂ„ ett möte i Luxembourg nĂ€r Helmut Kohl och jag – tvĂ„ förvisso mycket olika storheter – skulle fĂ„ nĂ„gon europeisk utmĂ€rkelse.

Och efterÄt bjöd dÄvarande premiÀrministern Jean-Claude Juncker pÄ lunch. Det var bara vi tre.

Som vanligt kom Kohl lÀtt in pÄ den tyska historien och dess tragedi. Och det blev en diskussion om de omfattande illgÀrningar som den nazistiska ockupation av Luxembourg under det andra vÀrldskriget hade inneburit. För mig var det en nyhet att detta vÀlde hade varit vÀrre Àn kanske t o m det över Polen. Detaljerna var mÄnga och smÀrtsamma.

Men hans slutsats var lika klar som den var stark.

Det Àr bara, sade han, nÀr ocksÄ de minsta av Tysklands grannar, efter allt det som intrÀffat, kan se oss som en verklig vÀn som Tyskland kan fÄ verklig fred.

I dessa ord ligger en sann statsmans vishet. Och det var mycket just detta som styrde hans starka europeiska övertygelse. Tysklands och Europas Äterförening i fred och frihet var oupplösligen förenade.

FrĂ„n vĂ„rt lilla perspektiv skall vi i detta sammangĂ€ng inte heller glömmas hur betydelsefull för vĂ„ra svenska förhandlingar om medlemskap i EU, vilket jag med viss detalj beskrivit i min bok ”Uppdrag Europa” för ett antal Ă„r sedan. Vi hade inte klarat den förhandlingen sĂ„ bra och sĂ„ snabbt utan hans tydliga stöd.

Vi har all anledning – runt om i Europa – att minnas hans gĂ€rning med stor tacksamhet.

Och att fortsÀtta att inspireras av den.


Visafritt och segrar för Ukraina.

Carl Bildt (m) - 11 June, 2017 - 14:00

STOCKHOLM: Denna söndag Àr det viktiga parlamentsval i sÄvÀl Frankrike som Kosovo, och samtidigt den första dagen nÀr ukrainska medborgare med moderna pass kan resa till EU utan att behöva visum.

Det Àr ett symboliskt mycket viktigt steg, och visar att EU, om Àn inte sÀllan med en viss tröghet, stÄr fast vid sina utfÀstelser.

Och det kommer ju strax efter att det blivit klart att associering- och frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina nu fullt ut kommer att kunna trĂ€da i kraft – detta efter att senaten i NederlĂ€nderna som allra sista instans ratifierat avtalet efter de olika förklaringar av dess betydelse som skett.

Om historien om detta avtal och dess betydelse skulle mycket kunna skrivas.

Det började att förhandlas 2008, och i början av 2012 var det i princip fÀrdigt och skulle sÄ smÄningom ocksÄ undertecknas.

Men sommaren 2013 började Kreml sÀtta in en brutal offensiv för att stoppa avtalet, och i stÀllet tvinga in Ukraina i en ny union med Ryssland, och det var detta som ledde till först Maidan, sedan Yankovich-regimens sammanbrott och dÀrefter den öppna ryska aggression mot Ukraina.

I sitt grundlĂ€ggande syfte – att stoppa detta avtal och dess nĂ€rmande mellan EU och Ukraina – misslyckades Kreml mer eller mindre totalt. I sjĂ€lva verket Ă€r det nog sĂ„ att man stĂ€rkte just denna inriktning av Ukrainas politik för de kommande Ă„ren.

I varje rimligt avseende mÄste detta betecknas som ett strategiskt misslyckande av första rangen.

För Ryssland Àr Ukraina knappast vilket land som helst.

De historiska, mÀnskliga och kulturella banden Àr alldeles sjÀlvklart starka. I Sovjetunionen var Ukraina alldeles tydligt den nÀst mest viktiga republiken.

SÄ det handlar om en försvagning av ocksÄ Rysslands stÀllning lÄngsiktigt nÀr utvecklingen av dess relationer med Ukraina nu skett pÄ det sÀtt som skett.

Och det finns anledning att pÄpeka att det alls inte hade behövt att bli sÄ. Ukraina kunde mycket vÀl ha förenat detta avtal med EU med fortsatt goda och nÀra relationer med Ryssland.

Det hade i grunden vÀlkomnats Àven av EU.

Men Kreml kunde inte acceptera detta, trodde att det stod i dess makt att med hot och sanktioner vrida Ukrainas politik Ät ett helt annat hÄll, och kom i grunden att förlora.

Den ryska historiens dom över Vladimir Putins missbedömningar och misstag i denna frÄga borde rimligtvis bli bli hÄrd.

Noteras i detta sammanhang skall ocksÄ en annan betydelsefull hÀndelse för Ukraina som gÄtt sÄ gott som alla media sÄ gott som spÄrlöst förbi.

För nÄgon vecka sedan avgjordes ett skiljedomsmÄl i Stockholm mellan Ukrainas Naftogaz och Rysslands Gazprom.

Det var inga smÄsaker det handlade om.

Gazprom krÀvde att Naftogaz skulle betala 49 miljarder dollar mot bakgrund av ett kontroversiellt tioÄrigt gasavtal som undertecknades i början av 2009 av Ukrainas dÄvarande premiÀrminister Yulia Tymoshenko.

Det var för att ha undertecknat detta för Ukraina mycket oförmÄnliga avtal som regimen Yankovich sÄg till att döma henne till sju Är i fÀngelse, vilket sjÀlvfallet var alldeles oacceptabelt.

Och det var i skrÀck för de ekonomiska konsekvenser detta avtal hade som Yankovich ocksÄ var mottaglig för olika former av utpressning av Kreml.

Kreml sade att om han gick vidare med avtalet med EU skulle han tvingas att betala vad som stod i gas-avtalet, och detta skulle Ukrainas ekonomi inte klara.

Efter Maidan och efter det politiska skiftet i Kiev har Ukraina steg för steg frigjort sig frÄn dels avtalet och dels beroendet av rysk gas.

Men risken fanns ju att dess juridiska position i ljuset av avtalet frÄn 2009 inte skulle vara tillrÀckligt stark, och det kunde ha blivit ytterligt dyrt.

Nu vann man en juridisk seger som ocksÄ Àr av stor bÄde ekonomisk och politisk betydelse.

Viktigt Àr nu att Ukraina fortsÀtter pÄ reformernas vÀg.

Om detta skrev jag ju i samband med att jag Äter var dÀr för nÄgon vecka sedan.

Till dagens val i Frankrike och Kosovo kommer det att finnas anledning att Ă„terkomma.

Allt tyder pÄ att Macron-vÄgen i Frankrike kommer att fortsÀtta. Och parlamentsvalet sker ju i tvÄ omgÄngar med den andra nÀsta söndag.

DÀrefter blir det dags för Macron att börja regera med de nya parlamentariska förutsÀttningar som dÄ etablerats.


Brittiskt val – och globala stĂ€der.

Carl Bildt (m) - 10 June, 2017 - 01:47

CHICAGO: Mitt i den mycket bÄde spÀnnande och konstruktiva konferensen hÀr om globala stÀder och dess olika utmaningar har det blivit mÄnga samtal dels om den rullande krisen i Washington och dels om den nya krisen i London efter valresultatet dÀr.

Theresa May chansade pÄ ett nyval, spelade dÄligt och förlorade stort. Det finns inget annat sÀtt att se pÄ situationen.

Hennes retorik om Brexit har varit hÄrd och föga konstruktiv.

Och enligt min mening har hon vikt undan frÄn varje försök att ge seriösa svar pÄ de seriösa utmaningar som situationen innebÀr för Storbritannien.

Hur det nu kommer att gestalta sig ÄterstÄr att se.

NÀr jag intervjuades av CNN i Àrendet tidigare i dag sade jag att det nu krÀvdes mer av bÄde tankar och tid för att klara ut situationen.

Och det rimliga borde vÀl vara att söka en bred överenskommelse mellan partierna i Storbritannien om hur processen skall hanteras.

Förhoppningsvis skulle detta kunna leda till en mindre fyrkantig instÀllning i avgörande frÄgor Àn den som Theresa May hitintills getts uttryck för.

Och det skulle nog vÀlkomnas brett sÄvÀl i Storbritannien som i det övriga Europa.

Men vad som verkligen kommer att hĂ€nda – det fĂ„r vi Ă„terkomma till.

Det Àr nog Ätskilliga blad som skall vÀndas i London efter detta val.

HÀr i Chicago har det varit dagar med borgmÀstare frÄn globala stÀder frÄn vÀrldens alla hörn, och diskussioner om hur samarbete mellan dem kan föra arbetet med globala frÄgor framÄt.

Och det har inneburit ett annat perspektiv pÄ mÄnga av de utmaningar vi stÄr inför.

Mindre av de stora frĂ„gorna om krig och fred – mera om frĂ„gor hur man skall möta högst konkreta utmaningar i mĂ€nniskors vardag.

I inledningen av konferensen sade jag att urbanisering och digitalisering Àr de tvÄ megatrender som kommer att forma vÄr framtid.

För tvÄhundra Är sedan var det kring en procent av vÀrldens befolkning som bodde i stÀder.

För ett halvt sekel sedan bodde ca en tredjedel av vÀrldens befolkning i stÀder.

Nu Àr det hÀlften, och kring mitten av seklet rÀknat man med att det Àr tvÄ tredjedelar.

Vi ser hur Stockholm vÀxer med ca 40.000 mÀnniskor varje Är.

Men det stora sker i andra delar av vÀrlden.

Kring mitten av sekelskiftet kommer ca 600 miljoner mÀnniskor att bo i de 25 största stÀderna. Ingen av dessa ligger inom dagens EU.

Men dÀr finns Karachi, Kabul, Khartoum och Kinshasa, för att nu bara ta fyra lite mer dramatiska exempel. Och de kommer ocksÄ att digitaliseras med betydande hastighet.

HÀr har vi lyssnat pÄ borgmÀstare frÄn stÀder som Toronto, Lahore, Prag, Amman och Sao Paolo förutom sjÀlvfallet vÀrdstaden Chicago.

I mÄngt och mycket Àr utmaningarna och möjligheterna desamma.

Jag talade om tre omrÄden.

Digitaliseringen och delningsekonomins enorma möjligheter att förÀndra och förbÀttra stÀder.

HÄllbarhets- och energifrÄgorna som ju kommit i nytt fokus efter Trumps besked om klimatavtalet och det motstÄnd detta mött inte minst frÄn viktiga stÀder i USA.

Och sÀkerhets-, migrations- och integrationsfrÄgestÀllningarna.

Kring dessa frÄgestÀllningar handlade ocksÄ mÄnga av samtalen under dessa dagar hÀr i Chicago.

Jag fĂ„r se om jag Ă€r tillbaka nĂ€sta Ă„r – men alldeles sĂ€kert kommer konferensen att ha vĂ€xt mer i betydelse tills dess.

Men nu bÀr det hem. SAS flyger direkt till Arlanda.

Och nÄgra dagar hemma blir förvisso inte helt fel.


Skakigt i Washington.

Carl Bildt (m) - 7 June, 2017 - 02:59

WASHINGTON: Det Àr lite mindre Àn en mÄnad sedan jag senast var hÀr i Trump-town.

DÄ fanns det Ätskilliga som argumenterade för att administrationen höll pÄ att gradvis normaliseras, och att vi gjorde klokt i att fokusera mer pÄ vad presidenten gjorde Àn pÄ vad han sade.

Men sedan dess har Ätskilligt hÀnt.

Presidenten lĂ€mnade Washington bakom sig och gav sig ut pĂ„ en Ă„tta dagars resa till Mellersta Östern och Europa.

UtgÄngen blev pÄtagligt blandad.

Efter tre dagar med president Trump utbrast Angela Merkel att det nu var dags för Europa att tydligare stĂ„ pĂ„ egna ben. Att lita fullt ut pĂ„ USA var inte möjligt – det var hennes föga inlindade budskap.

Och omedelbart efter detta kom beskedet om att Trump beslutat att USA skall lÀmna Paris-avtalet om klimatet. Det presenterades ju pÄ ett sÀtt som jag kommenterat med viss skÀrpa.

Efterdyningarna av detta har förvisso mÀrkts mycket pÄtagligt under mitt dygn hitintills hÀr.

PÄ Atlantic Councils stora middag i gÄr framtrÀdde vicepresident Mike Pence med ett anförande som alldeles uppenbart var avsett att stÀlla till rÀtta oklarheter som president Trump skapat vid Nato-mötet i Bryssel.

Det noterades med tillfredsstĂ€llelse, liksom motsvarande anförande vicepresidenten höll i MĂŒnchen i februari.

Men presidenten Àr fortfarande president, sitter i Oval Rummet och tweetar friskt om bÄde det ena och det andra.

Att det hÀr i staden finns en stark olust över hans upptrÀdande och uttalanden, och att denna sannolikt strÀcker sig ocksÄ in i Vita Huset, Àr alldeles uppenbart.

Och det sÀgs att han Àr en person som i dag Àr missnöjd med det mesta i sin omgivning. KvÀllens TV-nyheter hÀr handlar om starka motsÀttningar med justitieministern.

Just nu byggs ocksÄ förvÀntningar upp inför den avskedade FBI-chefen Comeys framtrÀdande i kongressen pÄ torsdag.

SjÀlv har min dag uppfyllts av det internationella rÄdet vid Atlantic Council.

Vi Àr ett 15-tal personer frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund, och har under dagen haft mycket öppenhjÀrtiga sessioner med bl a finans- och handelsministrarna, nyckelpersoner nÀr det gÀller inre och yttre sÀkerhet liksom ett antal senatorer.

Det har för min del ocksÄ blivit diskussioner pÄ och med nÄgra av de viktigaste europeiska ambassaderna hÀr, och det fortsÀtter i morgon förmiddag innan jag tar planet till Chicago för den stora konferensen dÀr om globala stÀder som globala aktörer.

Under tiden fortsÀtter dramat i Gulf-omrÄdet.

Och Washington förefaller att famla i frÄgan.

Presidenten har tydligt – som vĂ€ntat – kommit ut med mer eller mindre tydligt stöd för Riyadh i konflikten, medan State Department förefaller mer försiktigt och försvarsminister Mattis ringt till sin kollega i Qatar för att tala om det goda samarbetet.

VÀrt att notera Àr att medan Trump under dagens talat med kungen i Saudiarabien har Putin talat med emiren i Qatar. Och emiren av Kuwait gör vad han kan för att medla, i nÄgon mÄn ocksÄ sultanen av Oman.

Uppgifter i arabiska media i kvÀll talar om att Saudiarabien formulerar ett tiotal tydliga krav och krÀvt att Qatar gÄr med pÄ dessa inom ett dygn.

Och det förefaller mig inte osannolikt att de uppgifterna Àr riktiga.

SÄ vi fÄr se vad som hÀnder i morgon. Dramat kommer med all sannolikhet att fortsÀtta att eskalera.

Det handlar om Trump-administrationens första riktiga utrikespolitiska utmaning.

Dess agerande hitintills har med betydande sannolikhet bidragit till att utlösa den – nu gĂ€ller det dels att den inte spĂ„rar ur allt mer med allt vad detta kan innebĂ€ra och dels att försöka Ă„stadkomma nĂ„gon form av lösning.

Mycket stÄr pÄ spel.

Jag Äterkommer frÄn Chicago.


Ny hemsida!

Max Andersson (mp) - 5 June, 2017 - 11:04
Den hÀr bloggen uppdateras inte lÀngre. Jag finns numera pÄ www.maxandersson.eu.

Terror i London och ny dramatik i Gulf-regionen.

Carl Bildt (m) - 5 June, 2017 - 10:31

KASTRUP: Snart Àr det dags för avfÀrd med SAS-maskinen till Dulles-flygplatsen, och efter mer eller mindre lÄng tid med passkontroll dÀr Àr det raka vÀgen till Atlantic Councils stora Ärliga middag.

GÄrdagens hÀndelse var utan tvekan terrorattacken i London.

Mönstret Àr tydligt.

Medan Daesh förr koncentrerade sig pÄ att bygga sitt kalifat lÀngs Eufrat och Tigris, och ville att anhÀngare skulle komma dit, inser man nu att detta blir svÄrt, och uppmanar dem i stÀller till just denna typ av fordonsattacker i sina olika lÀnder.

Och i detta ligger nog dessvÀrre att vi riskerar att se mer av dessa nÀr Daeshs fÀsten först i Mosul och sÄ smÄningom Raqqa faller, Àven om offensiverna mot dem hÀr visar sig mer krÀvande Àn vad man först trott.

Vilka effekter gÄrdagens attack fÄr pÄ det brittiska valet ÄterstÄr att se.

SjÀlv var jag mindre imponerad av att Theresa May i sin inledande reaktion Äterkom till sina tankar om att nu begrÀnsa internet.

Att hon alldeles sÀkert applÄderades i Peking, Moskva och Teheran illustrerar bara vart en sÄdan politik riskerar att leda.

Snarare Àr det viktigt att utnyttja nÀtet för att aktivt bemöta och bekÀmpa de extremistiska ideologier som driver terror och vÄld, och det har ju dessutom skett med tilltagande framgÄng under den senaste tiden.

Och mer direkta uppmaningar till vÄld och terror rensas regelbundet bort av olika företag.

I dag pÄ morgonen detonerade sÄ de latenta spÀnningarna i Gulf-regionen med av Ryiadh koordinerade ÄtgÀrder frÄn en rad lÀnder riktade mot Qatar.

Och det Àr inga smÄsaker. Avbrutna diplomatiska relationer. Utvisning av medborgare. StÀngda luftrum.

Allt under nivÄn direkta krigshandlingar finns i den arsenal som aktiverades i dag pÄ morgonen.

Bakgrunden till detta ligger förvisso djupt, men det Àr svÄrt att tÀnka sig att denna dramatiska eskalering av en gammal motsÀttning hade varit möjlig utan president Trumps besök i Riyadh och hans tydliga uppslutning bakom dess vidare ambitioner.

Att detta besök skulle leda till skĂ€rpta motsĂ€ttningar i regionen var nog rĂ€tt uppenbart. ÄndĂ„ kommer denna plötsliga eskalering nog som en överraskning för de flesta.

Olika syn pÄ relationerna med Iran Àr en viktig del av situationen.

Qatar har en mjukare instĂ€llning, vilket vĂ€l delvis hĂ€nger samman med att man delar vĂ€rldens största gasfyndighet – Pars-fĂ€ltet – med Iran.

Qatar stÄr för en tredjedel av vÀrldens LNG-leveranser.

Det Àr ju ocksÄ detta som gett Qatar de starka finansiella muskler som gjort att man kunnat driva en aktiv och stundtals aggressiv politik i en lÄng rad olika frÄgor.

Att man i denna ofta legat nÀrmare en mer islamistisk agenda Àr uppenbart.

Nu talas det om relationerna mellan Hamas och Qatar, liksom om det muslimska brödraskapet, men Àven mer moderate palestinske ledaren Abu Mazen flyger runt vÀrlden med pass frÄn Qatar.

Att Qatar i din politik stött militanta grupper rÄder det ingen tvekan om. Men ensam i regionen om detta har man knappast varit.

Libyen Ă€r ett av de omrĂ„den dĂ€r vi tydligt ser olika staters stöd till olika grupper – Syrien Ă€r ett annat.

Hur detta kommer att sluta tror jag ingen just nu Àr sÀrskilt sÀker pÄ.

FrÄn Ryiadh och Abu Dhabi har man nu eskalerat sÄ starkt att det inte Àr alldeles lÀtt att se hur en lösning skall se ut.

Till saken hör ju att i Qatar finns sÄvÀl USA:s största och viktigaste bas i regionen som TV-stationen Al Jazzera med dess bÄde regionala och globala roll.

USA:s agerande blir viktigt.

Riyadh kan knappast ha tagit dessa steg utan att vara övertygad om att ha eller att fÄ Vita Husets stöd. Men Doha har ju ocksÄ möjligheten att hota att stÀnga den amerikanska basen Al Udeid.

USA:s utrikesminister Tillerson sade i ett första uttalande att han hoppades att motsÀttningen inte skulle pÄverka kampen mot Daesh.

Denna kamp leds mest konkret just frÄn denna bas, och det var sannolikt oron för denna som lÄg bakom hans ordval.

Förutom Al Udeid handlar det om Al Jazzera, som man med all sÀkerhet gÀrna skulle se att det kastades en vÄt filt över, och i viss mÄn sÀkert ocksÄ om konkurrerande Qatar Airways.

Men i grunden handlar det om att Riyadh tydligt vill etablera ett mycket bestÀmt kommando i regionen för att ocksÄ kunna konfrontera Iran, och att man dÄ inte lÀngre tolererar Qatars politik.

PÄ sin sida har man nu ocksÄ mobiliserar Egypten, medan det finns andra som sÀkert kÀnner olust.

Oman alldeles sÀkert, men hÄller en lÄg profil. Och sÀkert Irak som av mÄnga skÀl aldrig kan bli del av en utprÀglad anti-iransk front.

Hur som helst Àr det en dramatisk situation, vars konsekvenser Àr svÄra att överblicka.

Men om inte annat sÄ vet jag vad kvÀllens samtalen i Washington kommer att handla om.

Om inte annat sÄ dÀrför att stora delar av denna konflikt, med viktiga aktörer ocksÄ utöver de jag nÀmnt hÀr, dessutom utspelas i Washington och handlar om att pÄverka och fÄ stöd av dess politik.


LĂ€mnar Tallinn – och nĂ€sta vecka i USA.

Carl Bildt (m) - 3 June, 2017 - 14:05

TALLINN: Nu bÀr det hemÄt igen efter nÄgra dygn hÀr med frÄgor som alla varit relaterade till cybersÀkerhet.

Först var det den stora konferensen CyCon som samlade ca 500 deltagare för att diskutera olika utmaningar med anknytning till konflikter pÄ och med utnyttjande av nÀtet.

Och dÀrefter var det första ordentliga samnantrÀdet med den globala kommission som skall fortsÀtta det viktiga arbetet med globala normer och regler för ocksÄ staters agerande i cybersfÀren.

Att detta Àr frÄgor som blir allt viktigare behöver knappast pÄpekas, och diskussionerna hÀr har givit Ätskilliga exempel pÄ de utmaningar vi stÄr inför i inledningen av den digitala eran.

Estland tar dessa frÄgor pÄ stort allvar, och har ju blivit nÄgot av en nod för den internationella diskussionen kring dessa frÄgor.

HÀr ligger ju ocksÄ Nato:s s k center för excellens kring dessa frÄgor.

Och konferenserna i Tallinn kring de digitala frÄgorna förefaller att avlösa varandra.

I september skall EU ha toppmöte hÀr kring de digitala frÄgorna. Det Àr ju Estland som eftertrÀder Malta i ordförandestolen i EU under det kommande halvÄret.

Nu blir det för mig en söndag hemma.

Men redan pÄ mÄndag bÀr det av över Atlanten igen.

Och dÀr hÀnder det ju saker.

Jag reagerade pÄ president Trumps anförande med uttrÀdet ur Paris-avtalet om klimatfrÄgorna i torsdags med en rÀtt skarpt formulerad artikel för Washington Post.

Och det blir alldeles sÀkert fortsatta diskussioner kring detta.

PÄ mÄndag kvÀll och tisdag Àr jag i Washington för bl a internationella rÄdet för Atlantic Council med diskussioner med ocksÄ ledande företrÀdare för administrationen.

Ämnen saknas förvisso inte.

Och pÄ onsdag bÀr det vidare till Chicago för den stora konferensen dÀr om hur globala stÀder kan föra det globala samarbetet vidare.

Den konferensen har fÄtt ny betydelse efter president Trumps besked om klimatavtalet.

Åtskilliga betydande amerikanska stĂ€der – liksom delstater, t ex Californien – har ju förklarat att de avser att fortsĂ€tta sitt klimatarbete alldeles oavsett vad Vita Huset har att sĂ€ga.

Det kan sjÀlvfallet inte helt kompensera den omlÀggning av politiken som president Trump gör, men Àr dock av lÄngsiktig bÄde saklig och symbolisk betydelse.

Först mot slutet av veckan kommer jag att vara tillbaka i hemlandet igen.

DÄ har vi ocksÄ resultatet av det brittiska underhusvalet pÄ torsdag.

Den allmÀnna förvÀntningen var ju att detta skulle leda till en övervÀldigande majoritet för det konservativa partiet, men nu Àr det tilltagande osÀkert att sÄ kommer att bli fallet.

PremiÀrminister Theresa May har, av allt att döma, snubblat i valrörelsen, Àven om sannolikheten för att hon kommer att sitta kvar fortfarande Àr övervÀldigande.

Hon har hela tiden velat tala om Brexit, men hon har aldrig velat sÀga nÄgonting om Brexit.

Hon upprepar nÄgra fraser, men vÄgar eller vill aldrig gÄ lÀngre.

Hur detta uppfattas av valmanskÄren ÄterstÄr att se, men för mig har det knappast varit imponerande, och har dessutom bÀddat tÀmligen illa för de förhandlingar med EU som inleds 11 dagar efter valdagen.

Men pÄ torsdag kvÀll vet vi hur det gÄtt.

Ett av detta Ă„rs mindre intressanta val i Europa – men valrörelsen har dock kommit att bli nĂ„got intressantare Ă€n vĂ€ntat.


Cyberkonflikter i Tallinn.

Carl Bildt (m) - 1 June, 2017 - 09:12

TALLINN: SÄ Àr jag dÄ tillbaka i Tallinn igen efter nÄgot dygn hemma i Stockholm med olika saker.

Det var ju bara nĂ„gon vecka sedan jag senast var hĂ€r – dĂ„ för Meri-konferensen.

DĂ„ tittade jag under den vackra flygningen ner pĂ„ ön Odensholm ute i Finska Viken – en plats jag nĂ„gon gĂ„ng i Albert Engströms fotspĂ„r skulle vilja besöka.

Nu blickade jag ner pĂ„ ocksĂ„ fascinerande Dagerort – dĂ€r Dagö skjuter ut i Östersjön och varifrĂ„n en av de Ă€ldsta och högsta fyrarna under svunna Ă„rhundraden gav vĂ€gledning för sjöfarare pĂ„ vĂ€g in mot Reval, Viborg, Narva eller Novgorod.

Men nu Àr det en mycket annorlunda vÀrld, och nu Àr det cybersÀkerhet i vid bemÀrkelse som stÄr pÄ min agenda.

Ursprungligen var det meningen att jag nu skulle ha varit pĂ„ vĂ€g till Singapore för att som vanligt vara med pĂ„ IISS:s stora Ă„rliga Shangri La Dialogue om sĂ€kerhetsutmaningar i Östasien och Stilla Havet.

Det helt sÀkert mycket intressant dÀr i Är ocksÄ.

USA:s försvarsminister Mattis skall tala, och det kommer att noteras mycket noga hur han lÀgger orden nÀr det gÀller inte minst Nordkorea och Sydkinesiska Sjön.

Liksom det sedvanliga kinesiska svaret kommer att uppmÀrksammas.

Och sedan hur regionens alla andra lÀnder manövrerar i utrymmet dÀremellan.

Men nu fĂ„r jag följa med diskussionerna i Singapore pĂ„ avstĂ„nd i stĂ€llet – jag vill vara nĂ€ra de diskussioner om cybersĂ€kerhet som just nu har Tallinn som sitt globala centrum.

Först Àr det stora CyCon-konferensen med ca 500 deltagare frÄn större delen av vÀrlden, med CyberConflict som tema och med Nato:s s k center of excellence för dessa frÄgor som vÀrd.

Och i morgon och pÄ lördag Àr det sedan möte med den Global Commission for Stability of Cyberspace som i alla fall i dessa frÄgor för vidare arbetet i den Global Commission on Internet Governance som jag ju ledde under nÄgra Är.

Situationen i Östasien Ă€r förvisso bĂ„de viktig och utmanande, men just nu tror jag att de allvarligaste sĂ€kerhetsutmaningar som vĂ„ra samhĂ€llen stĂ„r inför Ă€r förknippade med utvecklingen i den digitala vĂ€rlden.

Och det Àr dÀrför det blev Tallinn i stÀllet för Singapore för mig dessa dagar.

Men mycket annat stÄr pÄ den globala agendan dessa dagar.

I kvÀll inleds toppmötet mellan EU och Kina i Bryssel, som sedan fortsÀtter i morgon.

Det Àr premiÀrminister Li Keqiang som kommer dit efter besök i gÄr och i dag i Berlin.

Och i ljuset av möjligheten av att Trump vill att USA skall lĂ€mna det globala klimat-avtalet kan vi dĂ€r mycket vĂ€l komma att se nĂ„got av en ”grön allians” utvecklas mellan Europa och Kina.

Det Àr f ö inte bara Kinas premiÀrminister som varit i Berlin under de senaste dagarna.

Till besökarna dÀr har ocksÄ rÀknats Indiens premiÀrminister Modi.

Mycket handlar ocksĂ„ om vad Angela Merkel sade vid ett möte i MĂŒnchen i dagarna, dĂ€r hon efter tre dagar tillsammans med Donald Trump konstaterade att de dagar dĂ„ man fullt ut kunde lita pĂ„ allierade Ă€r över, och att det Ă€r dags för Europa att tydligare stĂ„ pĂ„ egna ben.

Detta har förvisso legat i luften under de senaste mÄnaderna, men blev nu plötsligt mer uttalat.

SvallvĂ„gorna av orden i MĂŒnchen har varit betydande, och till dessa hörde ocksĂ„ ett rĂ€tt aggressivt tweet av president Trump riktat just mot Tyskland.

Saken blev nÀppeligen bÀttre av det.

Om det kommer jag sÀkert att höra mera nÀr jag Äter Àr över i USA under den kommande veckan.

Men nu Àr det cybersÀkerhet och Tallinn som gÀller för ett par dagar.


TillvÀxt igen i Ukraina.

Carl Bildt (m) - 30 May, 2017 - 13:53

KIEV: Intensivt vÀrre har det varit under mitt dygn hÀr i den sommarfagra ukrainska huvudstaden.

Anledningen till besöket just nu Àr diskussion om förberedelserna för den stora traditionella YES-konferensen hÀr i september.

Vi Àr nÄgra vars rÄd man vill ha kring denna, och det ger ocksÄ en möjlighet till en rad andra möten. Det var ett tag sedan jag var hÀr senast, och det har ju intrÀffat Ätskilligt under tiden.

SÄ det har varit nyttiga möten med inte minst president Poroshenko och premiÀrminister Groysman, men ocksÄ med fristÄende sÄvÀl inhemska som utlÀndska observatörer.

Reformprocessen har kanske inte samma tempo som under premiÀrminister Yatsenyuk, men den rör sig dock framÄt.

En delegation frÄn IMF befinner sig ocksÄ i staden för att se hur den ekonomiska politiken fortskrider som förutsÀttning för fortsatta utbetalningar av lÄn.

Just nu Àr det en nödvÀndig reformering av det konkursmÀssiga pensionssystemet liksom ny lagstiftning om Àgande till jordbruksmark som stÄr i centrum.

Och till detta skall sjÀlvfallet lÀggas den privatisering av misskötta statsÀgda företag som fÄtt vÀnta alldeles för lÀnge.

PremiÀrminister Groysman lÀt optimistisk pÄ alla dessa punkter, men med ett splittrat politiskt landskap och en opposition med pÄfallande populistiska tendenser kommer svÄrigheter sÀkert att finnas.

Efter en svÄr period vÀxte ekonomin med 2,5% förra Äret, men det innebÀr knappast att faran Àr helt och hÄllet över.

Det lÄgintensiva kriget i Donbas pÄgÄr dag efter dag. Och den totala blockad som nu införts drabbar ocksÄ ekonomin. I april sjönk t ex industriproduktionen som en följd av att kolleveranser frÄn Donbas upphört.

Men för Äret kommer siffrorna Äter att visa plus. Hoppet har ÄtervÀnt till Ukraina.

Viktigt Ă€r att det mesta fortfarande tyder pĂ„ politisk stabilitet – i meningen inga nyval och sannolikt heller inga akuta regeringskriser – fram till det viktiga valĂ„ret 2019.

DÄ Àr det först presidentval i mars och dÀrefter parlamentsval i oktober. Och dÄ kan mycket komma att hÀnda.

Innan dess Àr det dessutom presidentval i Ryssland, och det valet har man nu lagt till dagen dÄ Krim annekterades den 18 mars.

Min tes Àr att det knappast finns nÄgra fötutsÀttningar för avgörande framsteg i den s k Minsk-processen fram tills dess.

Konflikten i Donbas Àr visserligen knappast populÀr i Ryssland, men jag trots detta inte att Putin vÄgar göra nÄgonting som andas retrÀtt eller kompromiss innan dess.

Han Àr mÄn om sitt valresultat.

Under tiden fortsÀtter dock det lÄgintensiva kriget i östligaste Ukraina.

Och Ryssland tar steg efter steg i riktning mot en faktisk integration av omrÄdet i Ryssland, trots att man sÀger att det Àr nÄgonting man inte vill.

VÀrt att notera Àr dock att Ukraina inte lÀngre köper nÄgon gas frÄn Ryssland, vilket mot bakgrund av hur infekterad den relationen var under Ätskilliga Är Àr remarkabelt.

I relationen till EU har beslut nu Àntligen fattats om att ukrainska medborgare med moderna biometriska pass fr o m 12 juni inte lÀngre behöver visum nÀr de Äker till EU-lÀnderna.

Det Àr ett symboliskt viktigt och politiskt starkt efterlÀngtat steg.

Och förhoppningsvis kommer den nederlÀndska senaten inom nÄgot dygn att fatta det sista av de mÄnga beslut som krÀvs för att associeringsavtalet med EU fullt ut skall trÀda i kraft.

Att genomföra i synnerhet den djupa frihandel som ligger i detta Àr lika viktigt som det Àr krÀvande. HÀr ligger nyckeln till Ukrainas europeiska ekonomiska framtid.

Och viktigt Àr att ett EU som tenderat att vara lite inÄtvÀnt ser vikten av att ge hjÀlp mer att fullt ut genomföra detta.

Liksom i varje annan huvudstad i dessa dagar handlar Ă„tskilliga samtal om vad USA:s president Trump egentligen tycker och vill.

Den risk för att Donald Trump och Vladimir Putin skulle göra upp om Ukraina över huvudet pÄ Ukraina sjÀlvt som mÄnga tidigare talade om torde dock ha reducerats högst avsevÀrt.

G7-mötet i Taormina var tydligt i sina slutsatser. Och nu ÄterstÄr att se hur mötena med Vladimir Putin i samband med G20-mötet i Hamburg i början av juli kommer att utfalla.

President Putin torde dock knappast ha blivit uppmuntrad av sina samtal med president Macron i Versailles i gÄr.

Ukrainas framtid Ă€r av alldeles avgörande betydelse för Europas – och inte minst Rysslands – framtid. DĂ€rför Ă€r stödet för dess europeiska reformpolitik sĂ„ viktigt.

Allt Àr förvisso inte enkelt, och problemen skall inte underskattas.

Men det gör vÄrt engagemang sÄ mycket viktigare.


Via Wien till Kiev.

Carl Bildt (m) - 28 May, 2017 - 19:24

PALMA: Alldeles strax lyfter jag hÀrifrÄn efter ett par dagar hÀr nere i mer privat sammanhang.

Soligt och angenĂ€mt – och pĂ„fallande mĂ„nga svenskar som tydligen numera, i konkurrens med frĂ€mst tyskar, söker sig hit.

Min destination i kvÀll Àr Wien, men det blir bara ett stopp över natten innan jag i morgon fortsÀtter till Kiev.

Och det blir intressant att pÄ plats fÄ en lite bÀttre uppdatering av utvecklingen i landet. I morgon eftermiddag trÀffar jag bl a premiÀrminister Groisman för att diskutera reformpolitiken.

Vid det hÀr laget har president Trump ÄtervÀnt till Washington efter sin Ätta dagars resa med början i Riyadh, stopp i Israel och Vatikanen, toppmöten i Bryssel och avslutning med G7-möte pÄ Sicilien.

Hans anförande inför de frÀmst arabiska ledarna i Riyadh var förvisso viktigt, och jag hoppas fÄ tid stt Äterkomma till det lite mer i detalj.

Den ansats till politik han har fört tror jag knappast kommer att bidra till stabilitet i regionen. Snarare tvÀrt om.

Det viktiga besöket hos EU och Nato i Bryssel var upplagt för att minimera riskerna för större olyckor. Inga alltför lÄnga överlÀggningar, och absolut inga presskonferenser.

Efter mötena med EU noterade rÄdspresidenten Donald Tusk att det fanns olika meningar om handel och om klimatfrÄgorna, och lade till att han inte var övertygad om att han och Trump till 100% var pÄ samma linje nÀr det gÀllde Ryssland, om Àn de hade samma syn nÀr det gÀllde Ukraina.

Handel och klimat Àr nu inte nÄgra alldeles marginella frÄgor, och det Àr ju knappast synen pÄ Ryssland heller.

Tusk var ocksÄ föredömligt tydlig nÀr han i sitt uttalande efter mötet sade att relationerna över Atlanten mÄste bygga pÄ gemensamma vÀrderingar och principer, inte bara pÄ intressen som man har gemensamma.

PÄ Nato handlade det mesta om huruvida Trump skulle vara tydlig med att hans administration fullt ut respekterade Ätagandena i alliansens artikel 5, d v s det avgörande ömsesidiga försvarsÄtagandet.

Det Àr ju detta som Àr kÀrnan i Nato, och som allt annat byggts upp kring.

Men Trump undvek att sÀga det som det förvÀntades att han skulle sÀga, och som alla amerikanska presidenter sedan 1948 uttalat nÀr de gjort entré i Nato.

Vad detta konkret innebÀr strider sÀkert de lÀrde om.

Hans vicepresident och försvarsminister har varit tydliga – men han Ă€r det inte. Och ingen kan tro att det handlar om bara ett förbiseende eller misstag i hastigheten.

För min del skrev jag en kommentar i Washington Post till den lÀtta förvirring som de olika samtalen i Bryssel lÀmnade efter sig.

LÀnk till den finns frÄn mitt engelska Twitter-konto.

FrÄn G7-mötet Àr vÀl vÀrt att notera att man efter Ätskilliga turer lyckades att ena sig om nÄgra formuleringar om handel, men att man inte lyckades nÀr det gÀller klimat.

HÀr vet vi fortfarande inte om USA kommer att stÄ kvar vid Paris-avtalet eller inte, men vi vet i alla fall att president Trump avser att bestÀmma sig under den allra nÀrmaste tiden.

Min vecka kommer sÄledes att inledas i Kiev, innebÀra ett par dagar i Stockholm och sedan vidare till Tallinn för diskussioner dÀr med fokus pÄ frÀmst cybersÀkerhet.


SÀlen: De drev pÄ för ökade försvarsanslag

Svenska Dagbladet - ledare - 10 January, 2017 - 06:00

MÄnga av landets ledarredaktioner Àgnade oavsett politisk fÀrg 2016 Ät kritik av en otillrÀcklig försvarsuppgörelse och stödde kraven pÄ ökade anslag. Det visar en översikt frÄn tankesmedjan FrivÀrld till SÀlenkonferensen.

Categories: Massmedia

DĂ„ och nu

Svenska Dagbladet - ledare - 10 January, 2017 - 04:43
Categories: Massmedia

Ansvarslös alliansfrihet

Svenska Dagbladet - ledare - 9 January, 2017 - 17:51
Categories: Massmedia
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 19:08.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2017, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson