Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Riksdagspartier

Centerpartiet


Kristdemokraterna


Liberalerna


Miljöpartiet

Moderaterna


Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Om FN:s svÄrigheter, nytt krig i Kaukasus, ny kris i Kosovo, kris med Indien och Canada och kriget i öster.

Carl Bildt (m) - 24 September, 2023 - 18:37

TABIANO CASTELLO: Ett kort stopp i Italiens vÀrme skadar sÀllan, men dessvÀrre blir det tÀmligen kort.

Förra veckans generaldebatt med FN:s generalförsamling bjöd kanske inte pÄ nÄgra avgörande överraskningar.

Ett anförande jag skulle rekommendera till lÀsning Àr det som inledde debatten och hölls av FN:s generalsekreterare António Gueterres, och som jag hade en lÀnk till pÄ mitt engelska Twitter-konto.

Det var en brutalt öppen redovisning av den mycket besvÀrliga globala situation vi har med en kombination av vÀxande geopolitiska spÀnningar och vÀxande gemensamma globala utmaningar.

Och det Ă€r dĂ€rmed en situation dĂ€r FN och dess insatser behövs allt mer – samtidigt som FN fĂ„r det allt svĂ„rare att verka.

Generalsekreterarens frustration Àr sannerligen inte svÄr att förstÄ.

Mitt under FN-veckan genomförde Azerbaijan en snabb militÀr operation för att mer bestÀmt skaffa sig kontroll över den av armenier kontrollerade enklaven Nagorno-Karabakh. Och de kvarvarande armenska strukturerna i enklaven kapitulerade efter bara nÄgot dygn.

Hur detta kommer att sluta ÄterstÄr att se. Faran Àr att detta leder till, omedelbart eller gradvis, en gott av etnisk resning av enklaven i linje med en tragisk praxis i denna konflikt och denna region.

Redan förbereder man sig i lilla Armenien att ta emot kanske tiotusentals flyktingar.

Om detta skapar förutsÀttningar för en bredare fredsuppgörelse i regionen ÄterstÄr att se. Det handlar om nödvÀndigheten av en samtidig normalisering mellan Armenien och Azerbajdzjan och mellan Armenien och Turkiet.,

Men omedelbart handlar det om att hantera de humanitÀra konsekvenserna av det korta nya kriget i Kaukasus.

I mer nÀrbelÀgna Kosovo har situationen i dag tagit en dramatisk vÀndning genom att bevÀpnade sannolikt serbiska grupper attackerade kosovoalbansk polis och dÄ dödade en av dem.

Redan tidigare var situationen spÀnd. Det diplomatiska genombrottet i E.U.-processen mellan Serbien och Kosovo i april har följts av en tilltagande konfrontation kring hur vad som dÄ sattes pÄ papper skall genomföras.

FrÄn Pristina Àr orden hÄrda mot Belgrad, samtidigt som bÄde Bryssel och Washington Àr tilltagande frustrerade med att regeringen i Kosovo inte vill genomföra det man varit överens om.

Mest i fokus Àr att forma en sammanslutning för vissa frÄgor av de serbiskt dominerade kommunerna i Kosovo. Det förslaget har funnits med i varje fredsplanen för Kosovo under det senaste kvarts seklet, men Ànnu inte genomförts, och stöter pÄ militant motstÄnd i delar av Kosovo.

Och nu kommer allt att gÄ allt vÀrre i baklÄs. Belgrad kommer knappast att erkÀnna Kosovo förrÀn frÄgan lösts, och Pristina kommer att sÀtta fötterna i backen Àn mer.

NÄgon enkel lösning finns helt enkelt inte.

Och till saken hör att detta ju dessutom bromsar varje försök till EU-process för dessa bÀgge lÀnder.

Till lite samma kategori som dessa konflikter i Kaukasus och pÄ Balkan hör det som nu utspelas mellan Canada och Indien, Àven om det ocksÄ har andra dimensioner.

Inför det kanadensiska parlamentet sade premiÀrminister Trudeau att det finns trovÀrdiga uppgifter om att Indien bar ansvaret för ett mord pÄ en Silk-aktivist i Canada för ett tag sedan.

Det handlade om en man som varit aktiv i kampanjen för att skapa ett sjÀlvstÀndigt s k Khalistan i dagens Indien.

Trudeaus ord ledde nĂ€rmast till en explosion i Delhi dĂ€r kĂ€nsligheten i frĂ„gan Ă€r mycket stor. Ömsesidigt utvisades diplomater och ömsesidigt gick media upp i mycket höga tonlĂ€gen.

Av de ca 30 miljoner sikher som finns i vÀrlden bor ca 800.000 i Canada, vilket innebÀr att de faktiskt Àr en större andel av befolkningen dÀr Àn vad de Àr i Indien.

I allt vÀsentligt Àr sikher vÀl integrerade i dagens Indien, men det finns samtidigt militanta grupper som driver frÄgan om nÄgon typ av sjÀlvstÀndighet, och toleransen i Indien för individer eller grupper med den agendan Àr obefintlig.

Att döma av media hade flera andra lÀnder tillgÄng till samma information som Trudeau, men valde efter reaktionen frÄn Delhi och pÄ grund av vikten av relationen till Indien att ligga lÀgre.

Realpolitiken i högsÀtet. En viss bitterhet i Ottawa Àr nog svÄrt att undvika.

Om Indien verkligen gjort detta Àr det sjÀlvklart mycket allvarligt. Ryssland har tidigare Àgnat sig Ät politiska mord utomlands av denna typ, Israel har förvisso gjort det och tydligen ocksÄ i flera fall Iran.

Men det Àr viktigt att detta inte tolereras.

Det intrÀffade illustrerar de problem som ibland uppkommer nÀr man i ett land har en grupp frÄn ett annat land med mycket starka och aktivistiska synpunkter pÄ politiken i sitt ursprungsland.

I kriget i öster kan vÀl noteras ta attacker som Ukraina inte utan framgÄng riktat mot ryska militÀra installationer pÄ Krim.

Attacken med tvÄ kryssningsrobotar pÄ den ryska Svarta Havs-flottans högkvarter i Sevastopol var spektakulÀr och fÄngades ju ocksÄ pÄ video av Ätskilliga. Putin mÄste ha varit rasande.

Möjligen har detta ocksÄ sin betydelse nÀr det gÀller anstrÀngningarna att nu faktiskt trots ryska hot kunna skeppa ut vete och annat frÄn de ukrainska hamnarna.

Hitintills har tre fartyg lyckats med detta. Vi fÄr se hur fortsÀttningen kommer att bli.

Och pÄ frontlinjerna fortsÀtter de ukrainska styrkorna av allt att döma att göra framsteg, men utan att det Ànnu gÄr att tala om nÄgot genombrott.

Att man pÄ rysk sida nu satt in de mest kvalificerade trupper man har ur tvÄ luftlandsÀttningsdivisioner för att möta de ukrainska förbanden dÀr de gör framsteg i söder visar dock att man Àr bekymrad.

Och det finns det ju anledning att notera.

Om dagar i Seoul, krÀvande vecka för FN och mest bra frÄn Bryssel.

Carl Bildt (m) - 17 September, 2023 - 16:49

STOCKHOLM: I gÄr kom jag tillbaka frÄn nÄgra dagar i Seoul i Sydkorea. Det var Ärliga World Knowledge Forum dÀr som attraherade mig, och det har dessutom alltid sitt vÀrde att under nÄgra dygn se pÄ vÀrlden frÄn en annan utsiktspunkt.

Men sjÀlva mötet var som alltid intressant, och med sin optimism om vetenskap och teknologi en hÀlsosam kontrast mot de mer pessimistiska bilder av det mesta som ju annars dominerar dessa dagar.

Jag deltog i spÀnnande sessioner om kommersialisering av kvantdatorer, om olika nya möjligheter i mer jordnÀra omloppsbanor i rymden och sjÀlvfallet om det stÀndigt nÀrvarande Àmnet AI. Och till Seoul hade kommit ledande internationella auktoritet pÄ dessa och andra omrÄden.

Sydkorea Àr en nation med ambitioner, och det kommer mycket tydligt ur dess historia mellan Kina och Japan, och i mer modern tid sjÀlvfallet det förödande kriget efter det nordkoreanska anfallet i början av 1950-talet.

NĂ€r detta var över – Ă€ven om det sedan 1953 bara Ă€r ett vapenstillestĂ„nd, ingen formell fred – var Sydkorea ett förstört land fattigare Ă€n t ex Sudan i Afrika. Men den resa man gjort sedan dess har varit fantastisk, med i dag en levnadsstandard över mĂ„nga europeiska lĂ€nder, och en av de mest framgĂ„ngsrika industrinationerna i vĂ€rlden.

Och det samtidigt som norr om den s k demilitariserade zonen alldeles i nÀrheten av Seoul den nordkoreanska diktaturer hÀrskar över ett av vÀrldens fattigaste lÀnder. Kapitalism kontra socialism skulle man kunna sÀga.

PÄ mÄnga omrÄden ligger landet lÄngt framme. Mobiltelefoni och halvledare Àr starka omrÄden, men under de allra senaste Ären har man ocksÄ trÀtt fram som stark exportör av krigsmateriel.

VÄr svenska haubits Archer Àr imponerande, men Norge, Finland och Estland i vÄr omedelbara nÀrhet har i stÀllet valt den koreanska K9, och landet har nu tecknat kontrakt pÄ Ätskilliga hundra moderna stridsvagnar till inte minst Polen.

Och det bör ocksÄ noteras att Korea nu exporterar ocksÄ kÀrnkraft med bl a ett stort och tydligen vÀl fungerande projekt i Abu Dhabi.

Mitt besök i Seoul sammanföll med att den nordkoreanska diktatorn Kim Jong-un tog sitt stora tÄg och Äkte till den rÀtt problemfyllda nya ryska rymdbasen i östliga Sibirien för ett möte med Vladimir Putin.

Nordkorea sattes en gÄng upp av Stalin, men under senare decennier har relationen inte varit sÀrskilt stark. För ett Ryssland som ville öppna sig mot vÀrlden var relationen med Sydkorea betydligt viktigare.

Men nu Àr allt annorlunda.

Nordkorea Àr under hÄrda FN-sanktioner pÄ grund av inte minst sitt kÀrnvapenprogram, och efter att ha börjat sitt krig mot Ukraina Àr ocksÄ Ryssland föremÄl för sanktioner frÄn de flesta av vÀrldens utvecklade ekonomier.

Och Putin har satt Ryssland i en situation dÀr dess vÀnner Àr fÄ. I den senaste omröstningen i FN:s generalförsamling fick man bara stöd av Belarus, Eritrea, Nicaragua, Syrien, Mali och Nordkorea. SÄ mycket elÀndigare kan det strÀngt tagit inte bli.

Mötets syfte var med all sÀkerhet att försöka förmÄ Nordkorea att leverera artilleriammunition ur de stora förrÄd som den övermilitariserade diktaturen hÄller sig med, men den stora frÄgan Àr vad Putin tvingats att leverera i utbyte.

Sannolikt krÀvde Kim Jong-un teknik för sina kÀrnvapen-, robot- och ubÄtsprogram, och om man bortser frÄn frÄgan att detta i samtliga fall skulle vara brott mot FN-sanktioner som faktiskt ocksÄ Ryssland tidigare varit med att besluta om Àr detta nÄgonting som leder till oro inte minst i Seoul.

Det nordkoreanska kÀrnvapenprogrammet gÄr framÄt. Trumps försök till diplomati i frÄgan slutade med ett magplask, och Biden-administrationen har knappast varit sÀrdeles aktiv i frÄgan.

Att detta leder till att oron ökar i Seoul Àr knappast förvÄnande. Washington har försökt att dÀmpa detta genom att inleda vissa samtal om gemensam planering ocksÄ i kÀrnvapenfrÄgor, och för nÄgra veckor sedan gjorde en amerikansk kÀrnvapenbÀrande ubÄt ett hamnbesök i Sydkorea.

I sak betyder det ingenting, men politiskt hade det sin betydelse.

Men ser man pÄ den allmÀnna opinionen i Sydkorea vill nu 70% att landet skaffar sig kÀrnvapen. Sannolikheten för att man kommer att göra det Àr nog lÄg, men det gÀller bara sÄ lÀnge man har ett förtroende för den amerikanska sÀkerhetsgarantin.

Till bilden i nordöstra Asien hör sjÀlvklart ocksÄ det nÀrmande som skett under den koreanska presidenten Yoon Suk Yeol till Japan, delvis med aktiv medhjÀlp av USA.

Det Àr inte okontroversiellt i alla delar av koreansk opinion, men ses som sÀkerhetspolitiskt viktigt Àven om man inte vill att det skall ges en alltför tydlig udd riktad mot Kina. Förbindelsen med Peking förblir viktig, sÄvÀl ekonomiskt som politiskt för att sÄ lÄngt det gÄr isolera Pyongyang.

Nu har president Yoon gett sig ivÀg till New York dÀr han nu kommer att delta i inledningen av FN: s generalförsamlings 78:e möte och dÀr man kommer att lyssna med uppmÀrksamhet pÄ hur han lÀgger orden om mötet mellan Vladimir Putin och Kim Jong-un.

Till New York kommer sjÀlvklart ocksÄ president Biden, men det Àr lite ovanligt att han Àr den ende statschef frÄn nÄgon av de fem permanenta medlemmarna i FN:s sÀkehetsrÄd som Àr pÄ plats.

Den som kommer i Àr Àr dock president Zelensky, som dessutom fortsÀtter till Washington för möten i Vita Huset och kongressen.

Det Àr ett FN som kÀmpar med att finna sin roll i ett allt mer besvÀrligt globalt lÀge som trÀffas i New York, och det skall bli spÀnnande att höra vad som sÀgs.

I grunden Àr det ju Rysslands krig och dess inverkan i en rad avseenden som förlamar vÀrldsorganisationen, men till det skall lÀggas rader av problem som genom detta blir svÄrare att hantera.

FN kÀmpar med en fredsmission i Sudan som Àr ifrÄgasatt av de som strider i dess inbördeskrig, en fredsmission i Mali som just nu tvingas att lÀmna landet och en humanitÀr mission i Afghanistan som förvisso Àr viktig men som har en allt svÄrare situation.

Och till detta kommer sjÀlvfallet att situationen nÀr det gÀller de globala utvecklingsmÄlen Àr bekymmersam i ett lÀge nÀr den globala tillvÀxten dÀmpas och tendenserna till en fragmentering av den globala ekonomin blir allt tydligare.

Efterdyningarna av pandemin Àr ocksÄ tydliga. Det finns en bitterhet i mÄnga utvecklingslÀnder nÀr man sÀger att de rika lÀnderna egoistiskt lade beslag pÄ alla vaccin de kunde komma Ät och lÀt dem komma sist i kön, och Àven om den bilden inte Àr alldeles korrekt Àr bitterheten dÀr.

Förhandlingarna om en ny global överenskommelser om att bekÀmpa pandemier rör sig framÄt i snigelfart, och vi fÄr se om det speciella möte som skall hÄllas i frÄgan i New York i veckan innebÀr nÄgon förÀndring i det avseendet.

I veckan som gick – jag följde det frĂ„n Seoul – höll Ursula von det Leyen sitt Ă„rliga linjetal i Europaparlamentet i Strasbourg, och det var ett i allt vĂ€sentligt bra tal.

Hon var sÄ tydlig hon kunde vara i detta lÀge nÀr det gÀllde för EU att öppna sina dörrar för Ukraina, talade om vikten av ÄtgÀrder för den europeiska ekonomins konkurrenskraft men undvik att ge nÄgra besked om sina egna möjliga ambitioner inför en ny mandatperiod efter EP-valen i juni nÀsta Är.

Möjligen kan sÀgas att hon gav efter lite för mycket för protektionistiskt tryck frÄn Paris nÀr hon drar igÄng en prövning av om kinesiska elbilar inte Àr för billiga pÄ grund av olika subsidier och ty följande skall belÀggas med till utöver de 10% som redan gÀller.

Faktum Àr att Kina bÄde teknologiskt och vad gÀller produktion nu tagit ledningen vad gÀller elbilar, och Àven om exporten till EU Ànnu Àr begrÀnsad kommer den sÀkert att vÀxa snabbt.

Och snabbare detta upp övergÄngen till elbilar Àr detta ju i grunden nÄgonting positivt.

Nu stundar en ny vecka. Jag Ă€r nĂ„gra dagar i Madrid – det skall bli spĂ€nnande att höra om det gĂ„r att bilda en ny regering eller om ett nytt val Ă€r den enda möjligheten – men sedan i allt vĂ€sentligt hemma.

Och det finns det ingen anledning att klaga över.

Om samtal och stÀmningar i Kiev, G20 och dess balansgÄng i Delhi och om EU-linjetal i Strasbourg.

Carl Bildt (m) - 10 September, 2023 - 14:57

WARSZAWA: SĂ„ Ă€r jag dĂ„ pĂ„ vĂ€g hem efter ytterligare ett besök i Kiev – jag tror det var mitt sjĂ€tte besök under dessa krigets tvĂ„ Ă„r.

Det tar sin lilla tid. NattĂ„g tur och retur frĂ„n en av tvĂ„ möjliga stationer i östliga eller sydöstliga Polen – ca tre timmar med bil frĂ„n Warszawa – med passkontroll som stundtals kan ta sin tid pĂ„ bĂ€gge sidor.

Denna gÄng var det för den Ärliga stora s k YES-konferens som jag besökt under Ätskilliga Är och numera dessutom tillhör ledningen för.

Fram till 2013 Àgde den rum i den ryske tsarens gamla sommarpalats vid Jalta pÄ Krim men sedan dess har den av uppenbara skÀl varit i Kiev, och förra Äret och i Är i lite förÀndrat format pÄ grund av de krav pÄ inte minst sÀkerhet som kriget stÀllet.

Men vÄr natt i Kiev blev lugn.

Efter det att vi lÀmnade mitt i natten i gÄr kom det dock ett omfattande ryskt anfall med s k sjÀlvmordsdrönare som ocksÄ riktades mot den ukrainska huvudstaden. I huvudsak sköts de ned, men Àven nedskjutna robotar orsakar skador och kan krÀva offer.

Det blev intensiva diskussioner med det mesta av politisk – men delvis ocksĂ„ militĂ€r – ledning som Ukraina har och de olika deltagare som bjudits in frĂ„n olika europeiska lĂ€nder och USA.

Beslutsamheten hos den ukrainska ledningen Àr tydlig, men samtidigt Àr det ofrÄnkomligt att en viss krigströtthet börjar att mÀrkas i samhÀllet.

Åtskilliga tusentals soldater mĂ„ste nyrekryterats varje mĂ„nad för att lĂ€ngs fronten ersĂ€tta sĂ„vĂ€l de som fallit som de som Ă„tervĂ€nder efter en lĂ€ngre tjĂ€nstgöring dĂ€r. PĂ„frestningen Ă€r pĂ„fallande.

NÀr vi hade motsvarande konferens för ett Är sedan kom den att sammanfalla med den plötsligt mycket lyckosamma ukrainska offensiv som snabbt Ätererövrade det stora omrÄdet kring Kharkov. Efter denna fanns det högt uppskruvade förvÀntningar pÄ ytterligare snabba och stora framsteg.

Kherson-omrÄdet vÀster om Dnjepr kom att Ätererövras, men det som hÀnde sedan dess var att de ryska ockupationstrupperna Ätminstone tillfÀlligt till stor del gav upp offensiva ambitioner och började att bygga ut de försvarslinjer som sedan dess blivit allt mer omfattande och djupa.

Och det Àr mot dessa som den ukrainska motoffensiven sedan början av juni stÄngats. Man har gjort framsteg, men knappast i den omfattningen som inte minst allmÀn opinion nog hade förvÀntar sig. Det Àr framförallt den enorma ryska anvÀndningen av minor som avsevÀrt dragit ner takten i offensiven.

DÀrvid Àr det. NÄgon enkel lösning pÄ hur man snabbt skall bryta sig igenom dessa linjer finns i alla fall inte Ànnu. Det Àr ett mödosamt arbete dÀr förlusterna dessvÀrre Àr relativt höga.

Ser man pÄ frontbilden nu fortsÀtter Ukraina arbetet att flytta fram positioner mot söder, medan de ryska styrkorna förutom defensiven i söder förefaller att fortsatt försöka skaffa sig kontroll över större delarna av regionerna Donetsk och Luhansk. NÄgon större framgÄng har de senare dock knappast.

Samtidigt intensifieras det redan intensiva drönarkriget. Initiativet har tydligt legat pÄ ukrainsk sida, men ryssarna lÀr sig snabbt och har nu lÀngs fronten tagit fram egna nya system som inte Àr enkla att handskas med.

Ukraina har nu dessutom skaffat sig en förmÄga med drönare med pÄtagligt lÄng rÀckvidd, och betydligt mycket mer av detta kommer vi att se under de nÀrmaste mÄnaderna.

Inriktningen av de ukrainska attacker som vi redan sett förefaller att vara att slÄ mot ryska industrier som tillverkar nyckelprodukter för den ryska krigföringen. Samtidigt finns det farhÄgor för att ryssarna bygger upp för nya vÄgor av attacker mot inte minst den ukrainska elförsörjningen under den kommande vintern.

FÄ talade om möjligheter för nÄgot snabbt slut pÄ kriget. FrÄn rysk sida finns det inga tecken pÄ att man gett upp sina mÄl, och pÄ ukrainsk sida finns ingen vilja att diskutera nÄgra territoriella kompromisser med angriparen.

I Kiev talar man ogĂ€rna om ett lĂ„ngt krig – man skulle gĂ€rna se att man kunde bringa det till ett snabbt avgörande- men i sak Ă€r det trots detta vad man nu allt tydligare riktar in sig pĂ„. Jag hörde hur det ventilerades olika tankar om hur saker och ting i konflikten kunde utvecklas under 2024.

DÄ var vi ocksÄ inne pÄ frÄgan om hur stödet i USA och Europa kommer att utvecklas.

I EU kommer under de nÀrmaste mÄnaderna frÄgan om en möjlig start för medlemskapsförhandlingar med Ukraina att stÄ i centrum. Redan nÀr Ursula von der Leyen pÄ onsdag har sitt Ärliga politiska programtal i Europaparlamentet kommer vi med all sannolikhet att fÄ höra Ätskilligt om detta.

Och samtidigt förhandlas ju om det stora stödpaket pÄ 50 miljarder euro för de nÀrmaste fyra Ären som kommissionen föreslagit. Det Àr förvisso mycket pengar, men ser man pÄ det stöd som getts och utlovats frÄn EU förra Äret och detta Àr det faktiskt inte mer Àn ca 0,23% av vÄr samlade BNP.

Redovisningar som görs visar att stödet frÄn Europa nu Àr större Àn stödet frÄn USA, Àven om USA dominerar just med det militÀra stödet, och det Àr viktigt att det fortsÀtter sÄ.

Mer osÀker Àr bilden i USA dÀr det republikanska partiet med Trump i solklar ledning nÀr det gÀller att bli partiets presidentkandidat vÀdrar allt mer isolationistiska tankar.

Dock Àr det viktigt att notera att stödet i den allmÀnna opinionen för fortsatt stark hjÀlp till Ukraina fortfarande ligger kring ca 70%.

Inte minst för EU kan detta komma att bli en krÀvande situation.

Skulle ett USA under Trump börja svaja, samtidigt som Putin med sin aggression sitter kvar i Kreml, kommer EU att stÀllas inför sin svÄraste prövning hitintills. DÄ kommer Ukrainas framtid, och dÀrmed Europas stabilitet, i mycket hög grad att vila pÄ EU:s axlar.

OcksÄ lite av detta tillhörde det som diskuterades i Kiev.

I Delhi har nu G20- lÀnderna avslutat sitt toppmöte, och faktiskt lyckades man att ena sig kring en kommuniké. Jag tillhör dem som tycker att den innebar ett viktigt fall framÄt nÀr det gÀller konflikten.

I Bali för ett Är sedan enades man om en kommuniké genom att i denna referera huvuddelen av G20-lÀndernas starka fördömande av Ryssland, men samtidigt i kommunikén notera att andra G20-lÀnder haft en annan instÀllning.

Denna gÄng enades man om en text som innebar ett fall framÄt genom att tydligt tala om vikten av respekt för alla staters territoriella integritet. Detta Àr ju nÄgot av kÀrnan i konflikten, och jag skulle tro att Ryssland tvingades att acceptera denna sedan alla andra, och inte minst Kina, varit tydliga pÄ denna punkt.

Nu fÄr vi se vilka konsekvenser detta kan komma att fÄ. Om vÀst föreslog en resolution i FN:s sÀkerhetsrÄd med precis denna text kan det bli svÄrt för Kina att inte röra sig i denna riktning, och det skulle fÄ isolera Ryssland pÄ ett viktigt sÀtt.

I veckan kommer inte bara riksdagen i Stockholm att samlas igen med sedvanlig regeringsförklaring, utan dessutom kommer vi, som jag redan noterat, att fĂ„ höra Ursula von der Leyens ”EU-regeringsförklaring” i Strasbourg.

Till den och dess olika markeringar kommer jag sÀkert att ha anledning att Äterkomma. Valet till Europaparlamentet i juni nÀsta Är nÀrmar sig, och nÄgra avgörande nya stora initiativ innan dess kommer kanske inte att finnas tid med innan dess.

De stora besluten om den gröna omstÀllningen Àr i huvudsak redan fattade. Den digitala omstÀllningen fÄr sitt stöd. Men sedan handlar det ju mycket om den dramatiskt förÀndrade geopolitiska situationen och EU:s dramatiskt ökade roll och ansvar i denna.

SjÀlv styr jag efter en dag hemma i veckan ivÀg till Seoul i Sydkorea för att under nÄgra dygn blicka pÄ vÀrlden med ett nordostasiatiskt perspektiv.

Med det nya samtalsklimatet mellan Seoul, Tokyo och Washington, liksom Àven dÀr frÄgorna om kriget och Kinas politik, finns det Ätskilligt av intresse i den delen av vÀrlden.

Om diplomati kring Svarta Havet, spÀnningar i Kaukasus, frÄgetecken kring G20 och Kina och lite annat.

Carl Bildt (m) - 3 September, 2023 - 19:25

STOCKHOLM: Ja, nu Àr sommaren över och det mesta börjar att dra igÄng igen.

Och det gÀller ocksÄ den internationella diplomatin.

I morgon infinner sig Turkiets president Erdogan hos Vladimir Putin i Sochi vid Svarta Havet i ett försök frÄn turkisk sida att Äter fÄ igÄng en överenskommelse om export av livsmedel frÄn hamnarna i Svarta Havet.

Det Àr sex veckor sedan Ryssland abrupt lÀmnade det arrangemang som faktiskt fanns, och sedan dess har försök frÄn FN och andra inte lett till nÄgonting. Turkiets utrikesminister Fidan var i Moskva i dagarna, men det skall nog ses som en förberedelse till mötet i Sochi.

Intressant Àr att av det vete som kunde skeppas frÄn Ukrainas hamnar under överenskommelsen gick 57% till fattigare lÀnder, men den enskilt största importören var faktiskt Kina.

Sedan Ryssland lÀmnade avtalet har det i huvudsak varit stopp, och det samtidigt som ju Ryssland riktat direkta angrepp mot hamnanlÀggningarna för veteexport sÄvÀl vid Svarta Havet som i de mindre hamnarna lÀngs Donau.

Och detta drabbar inte bara de lÀnder som tidigare fick leveranser, utan driver ju dessutom upp priserna för alla andra beroende av import av livsmedel.

Nu har Turkiet ambitionen att försöka fÄ till stÄnd ett nytt avtal, och det Äterser att se om det kommer att gÄ. Ett sÄdant skulle krÀva att Ryssland backade ner, men skulle sannolikt ocksÄ krÀva vissa medgivanden frÄn ukrainsk sida som inte Àr alldeles enkla.

Turkiet har dock i den grundlÀggande frÄgan varit mycket tydliga i sitt stöd till Ukraina, sÄvÀl verbalt inte minst nÀr det gÀller Krim som nÀr det gÀller konkreta militÀra leveranser.

Och dÀrmed lyssnar man i Kiev pÄ Turkiet pÄ ett sÀtt man annars kanske inte skulle ha gjort.

Men nÄgot omedelbart genombrott Àr nog knappast sannolikt. Möjligen en öppning för fortsatta samtal. Försöket Är dock vÀl vÀrt att göra.

Den turkiska diplomatin har dock ocksÄ Ätskilligt annat pÄ agendan i dessa dagar.

NÀr utrikesminister Fidan nu Àr i Teheran handlar det sÀkert Ätskilligt om situationen i Syrien, men ocksÄ om den pÄ nytt spÀnda situationen i södra Kaukasus kring Nagorno Karabach och de olika andra enklaverna i regionen.

I den senare regionen försöker nu ocksÄ EU med diplomatiska anstrÀngningar att se om knutarna kan lösas upp. Situationen vad gÀller livsmedel i Nagorno Karabach börjar bli besvÀrlig nÀr vÀgen till Armenien stÀngts.

Men en lösning av den omedelbara humanitĂ€ra situationen kan nog inte alldeles frikopplas frĂ„n försöken till en mer grundlĂ€ggande överenskommelse mellan Armenien och Azerbajdzjan – liksom f ö mellan Armenien och Turkiet.

Och en sÄdan har nog kommit lite nÀrmare ocksÄ p g à Rysslands avtagande politiska inflytande i regionen.

Vad gÀller konfliktsituationer i övrigt kan ju noteras att situationen i Niger fortsÀtter att vara lÄst.

Just nu försöker juntan att fÄ den franske ambassadören, liksom f ö de franska trupperna, ut ur landet, men eftersom dessa vÀgrar att erkÀnna juntan vÀgrar de ocksÄ att lyssna pÄ vad denna sÀger.

Hur detta kommer att fortsÀtta att utvecklas ÄterstÄr att se.

För den mer globala diplomatin under veckan Àr det sjÀlvklart det stora G20-toppmötet i New Delhi i veckan som stÄr i centrum.

Upptakten till detta har dominerat Ätskilligt i Indien under detta Är, och all uppmÀrksamhet kring mötet skulle ju dessutom glida in i premiÀrminister Modis kampanj inför det viktiga parlamentsvalen nÀsta Är.

Men det har inte varit lÀtt. Jag skrev tidigare i Är, i samband med besök i Delhi, om hur man misslyckats att fÄ ihop kommunikéer eftersom frÀmst Ryssland men Àven Kina vÀgrade, frÀmst men inte enbart pÄ grund av kriget mot Ukraina.

Och det har inte blivit bÀttre sedan dess. Snarare verkar positionerna att ha hÄrdnat.

Att Vladimir Putin inte kommer till Delhi Àr nog snarast en lÀttnad med tanke pÄ de olika spÀnningar detta skapat pÄ sjÀlva mötet. Men nÀr det nu sÀgs att inte heller Kinas Xi Jinping kommer att infinna sig ter det sig lite mer bekymmersamt.

Det gÀller inte minst som det finns ju en viss konkurrens mellan Delhi och Peking om att kunna upptrÀda som indirekt företrÀdare för den s k globala södern.

För Modi hade det tveklöst varit ytterligare en fjÀder i hatten att sitta ordförande för ett möte med Àven Xi Jinping runt bordet.

Relationerna mellan Kina och Indien Àr förvisso inte de bÀsta i synnerhet efter grÀnsstriderna uppe i Himalaya 2020 och 2021, men den kinesiske ledaren har hitintills aldrig uteblivit frÄn ett G20-toppmöte och dessa har ocksÄ frÄn kinesiskt perspektiv setts som mycket viktiga.

SÄ det komnes med all sÀkerhet att diskuteras Ätskilligt om bakgrunden till detta.

Tycker man i Peking att allt fler av lÀnderna i G20 har blivit mer kritiska till delar av landets politik, och att man dÀrmed inte fÄr samma utrymme för din politik som tidigare? Det Àr i alla fall en tolkning som ligger nÀra till hands.

Till de som sagt sig hoppas att Xi Jinping trots allt kommer hör president Biden, och bakgrunden Àr ju att trots Ätskilliga motsÀttningar Àr Kina en relevant global aktör som behövs nÀr de avgörande globala frÄgorna skall diskuteras.

Den amerikanske handelsministern Raimondo var ju i Peking i dagarna för att diskutera de delarna av relationen ocksÄ mot bakgrund av tilltagande kinesisk kritik mot olika amerikanska teknologisanktioner.

Vilken effekt dessa kommer att fÄ lÄngsiktigt ÄterstÄr att se, men den diskussionen har fÄtt ny fart nÀr Huawei nu lanserar en ny smartphone med prestanda man inte trodde att de kunde klara av efter det att USA för nÄgra Är sedan stoppade leveranserna av avancerade komponenter till företaget.

USA ligger pÄ dessa omrÄden tydligt före, men tydligt Àr att Kina satsar stort, och tydligt Àr att man trots sanktioner inte Àr utan framgÄng.

För egen del blir det en vecka först och frÀmst i Stockholm, men dÀrefter blir det Äter ett besök i Kiev.

Det var inte lÀnge sedan jag var dÀr, och sedan dess har vi ju haft president Zelenskiy pÄ besök, men det Àr alltid ett betydande vÀrde att kunna diskutera med personer pÄ plats.

Om diskussionerna om EU- utvidgning, vÄldet i maktkampen i Ryssland och globala toppmöten.

Carl Bildt (m) - 28 August, 2023 - 13:56

ALPBACH: Nu bĂ€r det ivĂ€g mot Stockholm efter tvĂ„ dygn av olika diskussioner hĂ€r i de österrikiska alperna – med milt sagt omvĂ€xlande vĂ€der. Det började med högsommar – och slog om till bitter höst.

Diskussionerna hÀr i den vackra byn har traditioner tillbaka till mÄnaderna efter det andra vÀrldskrigets slut, och har alltid haft ett europeiskt fokus.

Under senare Är har strÀvan varit att samla frÀmst unga mÀnniskor frÄn olika lÀnder, och i Är fanns nÀrmare 700 sÄdana utspridda i alpdalen för mÀngder av diskussioner och seminarier.

Min uppgift var att tala om den viktiga uppgift EU stÄr inför nÀr det gÀller att sÀkra freden i östra Europa. Att vinna kriget Àr den omedelbara uppgiften, men att trygga freden dÀrefter sjÀlvfallet utomordentligt centralt.

Och dÄ handlar det om processen fram mot medlemskap i EU för frÀmst Ukraina och Moldavien.

Det var ju vad vi diskuterade med president Zelenskyy under hans besök i Stockholm, och den diskussionen kommer att bli allt mer intensiv i de olika EU-huvudstÀderna under de nÀrmaste veckorna och mÄnaderna.

Jag har ju tidigare sagt och skrivit att det borde vara möjligt att avsluta förhandlingarna om medlemskap under mandatperioden för den EU-kommission som tilltrÀder förhoppningsvis nÀsta höst efter valen till Europaparlamentet i början av juni.

Men för det krÀvs politisk vilja och att i den inkluderas att röja upp lite i den snÄrskog av processen som dessa utvidgningsförhandlingar kommit att bli under senare Är.

De har gjorts sÄ komplicerade att man nÀstan misstÀnker att avsikten var att de knappt kunde röra sig framÄt över huvud taget.

Och det krÀvs ocksÄ att man lÀgger Ät sidan olika vidlyftiga tankar om avgörande institutionella förÀndringar i EU-samarbetet som villkor för en utvidgning.

Jag misstÀnker att vi kommer att fÄ höra en del tankar som strÀvar i den riktningen frÄn t ex Paris, men det kommer att vara ett stickspÄr, om Àn ett som riskerar att fördröja.

Problemen Àr förvisso mÄnga. Ett av dem Àr ju hur de olika balkanska lÀndernas ambitioner skall hanteras.

HĂ€r i Österrike Ă€r man mycket bestĂ€md pĂ„ att de mĂ„ste med pĂ„ vagnen. Men Ă€r de verkligen redo? Eller skall vi sĂ€ga att vi av politiska skĂ€l skall ta med dem i alla fall?

Processen med dialog mellan Belgrad och Pristina, som sÄg lovande ut för bara nÄgra mÄnader sedan, riskerar att haverera frÀmst p g a att man i Pristina inte vill gÄ vidare med vad som överenskommits. Och det vore illa för bÀgge lÀndernas EU-möjligheter.

Sedan tillkommer sjÀlvfallet problem som kan ligga i olika EU-lÀnders politiska processer.

HĂ€r i Österrike stundar parlamentsval nĂ€sta Ă„r, och högernationalistiska FPÖ med tydligt ryskvĂ€nliga tendenser och allmĂ€n motvilja mot EU toppar i opinionsmĂ€tningarna. Och presidentvalet i Frankrike 2027 spökar i Ă„tskilliga diskussioner. Ungern Ă€r ett problem redan som det i dag Ă€r.

Men det handlar om en historisk nödvÀndighet för EU.

Antingen strĂ€cker vi ut den stabilitet som ett medlemskap innebĂ€r mot Öst, eller som kommer den instabilitet som annars obönhörligen blir följden att krypa allt lĂ€ngre mot VĂ€st.

NÄgon stÀllde frÄgan vad vi skall göra om Trump stiger in i Vita Huset efter det amerikanska presidentvalet i november nÀsta Är.

DÄ fÄr vi förvisso ett pÄtagligt besvÀrligt lÀge, men enda möjliga svaret pÄ det Àr enligt min mening att dÄ fördubbla de europeiska anstrÀngningarna att stÄ pÄ egna ben ocksÄ i det fortsatta stödet till Ukraina.

Det blir dĂ„ mer krĂ€vande – men samtidigt Ă€nnu viktigare.

Veckan som var dominerades ju annars mycket av ny dramatik i Ryssland nÀr flygplanet med Prigozhin och ledningen i övrigt för Wagner-gruppen exploderade i luften.

SÄdant hÀnder inte av sig sjÀlvt, och visar att nu har öppet vÄld kommit in i kampen mellan olika grupperingar och viljor i Ryssland. Jag skulle tro att vi kommer att se mer av detta framöver.

SpÀnningarna i landet förefaller att vara i tilltagande, men att göra prognos pÄ vad detta kommer att leda till Àr inte görligt. Vi har under denna sommar sett den ena överraskande utvecklingen efter den andra, och det kommer att fortsÀtta.

Inte minst i media spekuleras flitigt i hur det gÄr eller inte gÄr med den ukrainska motoffensiven. NÄgra stora genombrott har inte skett, men jag tycker att tecknen pÄ de ukrainska styrkorna gradvis Àter sig fram mot och genom vissa av de ryska försvarslinjerna blir allt fler.

Än Ă„terstĂ„r Ă„tskilliga veckor innan vĂ€dret Ă„ter försĂ€mrar förutsĂ€ttningarna för större operationer.

PĂ„ det vidare globala planet resulterade mötet med de s k BRICS-lĂ€nderna i Sydafrika att Kina fick sina vilja igenom och gruppen utökades med bl Ă  Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. NĂ€sta toppmöte skall hĂ„llas i Kazan i Ryssland dĂ€r ju Putin inte – i alla fall som det ser ut nu – riskerar att arresteras.

SÀrskilt betydelsefull i substans Àr gruppens samarbete och uttalanden knappast, men det saknar inte intresse att se hur lÀnder som Saudiarabien och Emirates diversifierar sina internationella förankringar. Förtjusningen i Washington, med stor betydelse för dessa lÀnders sÀkerhet, Àr nog mycket mÄttlig.

LÄngt betydelsefullare i sak blir dÄ G20-toppmötet i New Delhi om lite mindre Àn tvÄ veckor. Och dÀrefter kommer ju mot slutet av mÄnaden alla möten i samband med FN:s generalförsamling i New YORK.

Annars fortsÀtter mycket att handla om relationen mellan USA och Kina. Nya amerikanska restriktioner för investeringar i kinesiska teknologiföretag samtidigt som handelsminister Raimondo sÀnds till Peking för att sÀga att dörren till samarbete Àr öppen.

BalansgÄngen Àr inte alldeles enkel.

SjĂ€lv Ă„tervĂ€nder jag nu till Stockholm efter att ha varit utlokaliserad till Adriatiska Havet – dock med korta utflykter till Kiev och Harpsund – sedan början av juni.

Sakta smyger sig hösten pÄ igen.

Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvara

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:52
Det var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia

Fornling kan ha gÄtt sin sista match

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:47
Sven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia

Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsen

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:34
AnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia

En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ Facebook

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:30
DN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia

Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljetten

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Den sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia

SAS drar in pÄ flygningar till Hongkong

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Allt fler flygbolag – inklusive SAS – vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia

”Bonusfamiljen” fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€song

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:04
SVT:s populĂ€ra relationsserie ”Bonusfamiljen” Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia

Norrköping polisanmÀls efter DjurgÄrdsfirande

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:58
Efter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Östgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan om

Categories: Massmedia

ÖverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomar

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:48
Det Àr extremt ovanligt att en 16-Äring döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd i Sverige.
Categories: Massmedia

Explosion pĂ„ skola – ingen skadad

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:46
NÄgon har kastat in ett flaskliknande föremÄl genom fönstret pÄ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia

Man rymde under permission i Sigtuna – stor polisinsats

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:23
En man sprang i frÄn tre kriminalvÄrdare under sin permission i Sigtuna.
Categories: Massmedia

3D-modell och drönare – sĂ„ ska SGI undersöka skredplatsen utanför KungĂ€lv

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:08
Det Àr fortfarande inte sÀkert för fÀltgeotekniker och geologer att undersöka det stora skredomrÄdet utanför KungÀlv.
Categories: Massmedia

16-Äringen döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd för mordet pÄ Peter Plax

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 12:56
16-Ă„ringen lurade sin vĂ€n Peter Plax till en badsjö efter att de Ă€tit pizza tillsammans – dĂ€r mördade han honom med en

Categories: Massmedia

SocialtjÀnsten en allt större hyresvÀrd

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 12:38
Det har blivit allt vanligare att socialtjĂ€nsten hyr bostĂ€der som sedan hyrs ut till bostadslösa i andrahand. –
Categories: Massmedia
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 15:50.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2023, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson