Europapolitik för Sverige klara.soderberg 24 maj 2018 I dag presenterar europaparlamentariker Christofer Fjellner och Moderaternas gruppledare i EU-nämnden Karin Enström Moderaternas idérapport Europapolitik för Sverige. EU befinner sig i sin mest formbara fas på över ett decennium. För att ta tillvara på svenska intressen i Europa behövs nu en konkret och relevant politisk agenda tillsammans med ett större engagemang.

Mer än 20 år efter omröstningen om EU-medlemskapet bör en framåtsyftande diskussion om Europasamarbetet inte handla om att vara för eller emot EU. Diskussionen bör fokusera på vad Sverige vill ha Europasamarbetet till och hur det kan bidra till att lösa det som är genuint gemensamma och gränsöverskridande utmaningar. Så skapas ett mervärde för Sverige i form av gemensamma lösningar, som vi inte kan få utan EU. EU ska inte vara ”smalt”, som det ofta heter. EU ska vara relevant.
 
Svensk europapolitik måste drivas framåt av oss som i grunden är för samarbetet.
 
Rapporten tar fram förslag på fem sakområden:
 

Ekonomi och jobb. 
För tjänster är fortfarande omkring 60 procent av den inre marknaden stängd för handel över gränserna. Tillsammans med att utveckla en inre marknad för digitala tjänster är att riva dessa handelshinder en av våra högsta prioriteringar. Samtidigt ska Sverige tillsammans med andra frihandelssinnade länder ta täten för friare handel och öppnare marknader. 

Migration. 
Sverige måste arbeta för att EU:s yttre gränser kontrolleras på ett ordnat och säkert sätt. EU-länderna behöver även skapa bättre verktyg för att säkerställa ett effektivt återvändande för de som inte får stanna i Europa. Moderaterna vill lyfta diskussionen om ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem. Asylprövningen skulle med en sådan ordning ske i säkra områden utanför EU och inte i varje enskilt land. 

Lag och ordning. 
Det måste bli enklare att utvisa medborgare från andra EU-länder och vi vill att betydligt fler utländska medborgare som avtjänar sitt straff i svenska fängelser ska överföras till sitt hemland i EU. Många av de som tigger i Sverige kommer från länder med diskriminering och utsatthet. Här har EU en viktig uppgift. EU anslår och Sverige finansierar betydande medel för att bekämpa diskriminering och fattigdom i dessa länder. 

Miljö och klimat. 
Sverige står för cirka en promille av världens utsläpp – EU för mindre än tio procent. Sverige och Europa bedriver en klimatpolitik som får de stora utsläpparna att vilja följa vårt exempel. Klimatpolitiken ska vara vetenskapligt underbyggd och kostnadseffektiv. Resurserna är begränsade, vilket innebär att politiken ska använda styrmedel som gör att vi når klimatmålen kostnadseffektivt. 

Försvars-, säkerhets- och utrikesfrågor. 
EU ska vara en stark och tydlig kraft för demokrati, mänskliga rättigheter, frihandel och hållbar utveckling i världen. EU bör prioritera sitt eget närområde, med Balkan och det östliga partnerskapet. Sverige ska arbeta för att det europeiska försvarssamarbetet stärks och fungerar som ett komplement till Nato.

Moderaternas Europapolitiska arbete

• Förslagen ovan presenteras som ett led i Moderaternas utvecklingsarbete inom Europapolitiken. De är hämtade från rapporten Europapolitik för Sverige.
• Den 16 maj höll partiledare Ulf Kristersson ett Europatal i Europahuset.

Läs rapporten här.

Läs mer EU ska vara relevant och fokusera på att lösa verkliga problem EU behöver reformer, inte symbolpolitik Filer Europarapport 2018.pdf(pdf715.52 KB) Karin Enström Gruppledare EU-nämnden Jag började med politik i gymnasiet för att jag ville ha större valfrihet i skolan, en fråga som är lika aktuell nu som då. Mer om Karin Christofer Fjellner Europaparlamentariker, Partistyrelseledamot

I dag har EU blivit något annat än det jag slogs för att Sverige skulle bli medlem i. Som vän av Europasamarbetet är jag också en ärlig kritiker.

Mer om Christofer Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Välkommen till sommartal 9 juni klara.soderberg 23 maj 2018

Lördagen den 9 juni håller Moderaternas partiledare, Ulf Kristersson, sommartal i Strängnäs. 

Tid: kl. 14:00 
Plats: Ugglans Park, Strängnäs 

Varmt välkommen!

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

ŽRNOVO: Det lär ha varit en rätt kylslagen dag också den 23 maj 1618. Klimatet över hela Europa hade tagit en kyligare vändning.

Mer än ett sekel hade passerat sedan reformationen hade gjort sin entré. Det var ju 1517 som munken Martin Luther hade spikat upp sina 95 teser på kyrkdörren i Wittenberg, och sedan dess hade åtskilligt hänt. Nu hade den katolska kyrkan på allvar kommit igång med sin motoffensiv.

Och det gällde inte minst i Böhmen.

Där hade religionsfrihet rått, och protestantismen i dess olika former stod stark. Men där försökte nu den nya kejsaren och den ärkehertig han satt att styra där återkatolikisera på alla upptänkliga sätt.

Och det var anledningen till att olika protestantiska representanter begav sig upp till den stora Hradshin- borgen i Prag för att registrera sin protest.

Formerna i vilka de gjorde detta skulle bli historiska. Fem framträdande kejserliga och katolska ämbetsmän kastades helt sonika ut från den höga borgens fönster. Att de överlevde det 17 meter höga fallet tillskrevs av vissa himmelska i gripanden, men mer sannolikt den tjocka klädsel som den kalla dagen hade gjort att de haft på sig.

Den s k defenestreringen i Prag ledde inte omedelbart till krig, men räknas trots det som början på det trettioåriga krig som kom att definiera så mycket av Europas historia. Den s k westfaliska fred som 1648 satte punkt för kriget kom ju med sina bestämmelser och principer också att ses som det moderna internationella statssystemets uppkomst.

Ordentlig bröt det ut i november 1620 genom slaget vid de s k Vita Bergen – också de i närheten av Prag. De protestantiska böhmiska trupperna besegrades av de kejsarliga och bajerska trupperna i den s k katolska ligan.

Snart var alla och envar inblandade i serien av fälttåg, slag och diplomatiska manövrar som kännetecknade denna utdragna konflikt. I juni 1630 landsteg Gustav II Adolf med sin armé på Usedom i norra Tyskland, och hans bedrifter fram till Lützen den 16 november 1632 är ju en central del av svensk historia.

Det trettioåriga kriget var förödande. Kombinationen av krigets direkta och indirekta effekter gjorde att befolkningen reducerades med ca två tredjedelar av krigets centrala tyska områden, och det tog ett århundrade innan befolkningssiffrorna kom tillbaka till vad de varit vid konfliktens början.

Konflikten hade många drag vi känner igen i dag. Konfessionella stridigheter mellan olika tolkningar av en religion, maktpolitiska motsättningar, betydande ekonomiska och sociala utmaningar och inte minst de möjligheter som nya media – i detta fall tryckerikonstens ankomst – hade medfört. Propaganda spelade en central roll.

Inte utan skäl finns det därför anledning att dra vissa paralleller mellan det utdragna och komplicerade skede av konflikt som inleddes denna dag för 500 år sedan och de olika dramer och konflikter som vi ser utspelas i främst den arabiska muslimska världen i vår tid.

Här ser vi samma kombination av olika faktorer som vi såg då. Och det leder dessvärre till en något pessimistisk slutsats om den utvecklingsfas den delen av världen är inne i.

Historien upprepar sig aldrig, men det sägas att den i alla fall rimmar. Och det skadar i alla fall aldrig att reflektera över de möjliga lärdomar för vårt egen tid som den innebär.

Inte minst en dag som denna.

Åtgärder mot hedersförtryck och moralpoliser erik.blom 22 maj 2018 Idag presenterade Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson, och Jessica Polfjärd, jämställdhets- och integrationspolitisk talesperson, nya förslag mot hedersförtryck. Hederskulturen blir alltmer utbredd och kryper långt ner i åldrarna. I vissa områden ser ”moralpoliser” till att kvinnor följer informella regler om klädsel och beteende. Dessa företeelser är oacceptabla i ett demokratiskt och jämställt samhälle.

- Hederskulturen ger uttryck för värderingar som inte hör hemma i Sverige. Det behövs tydliga regler och hårda sanktioner för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. Därför presenterar vi nu ytterligare åtgärder, utöver vårt tidigare förslag om en särskild brottsrubricering för hedersbrott, säger Tomas Tobé.

- Vi kan aldrig acceptera att enskilda individer eller grupperingar tar sig rätten att begränsa andras frihet som en del av en hederskultur. Det drabbar i synnerhet kvinnor, men också män tar skada av hederskulturen. Det kan handla om allt från ovälkomna påpekanden till hot, trakasserier och i värsta fall mord, säger Jessica Polfjärd.

Sammanfattning av förslagen:

1. Kriminalisera de så kallade moralpoliserna genom ett särskilt brott - olaga frihetsbegränsning - som förbjuder tvång och otillbörliga påtryckningar som syftar till att upprätthålla heder. Brottet ska kunna leda till fängelse i tre år.
2. Gör en kartläggning av förekomsten av moralpoliser som begränsar människors frihet genom påtryckningar och tvång att följa informella regler.
3. Begränsa moralpolisernas tillträde till allmänna platser genom en möjlighet att meddela tillträdesförbud för personer som skapar otrygghet och begränsar andra personers rörelsefrihet i hederns namn.

Andra moderata förslag mot hedersförtryck:

• Inför en särskild brottsrubricering för hedersbrott med grov fridskränkning som förebild, men där gärningsmannakretsen vidgas och där gärningar som begås av flera olika personer i samförstånd ska omfattas.
• Inför hedersmotiv som en egen försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet. 
• Utvisning på grund av brott ska användas i fler fall genom att en möjlighet att besluta om utvisning på grund av brott med straffvärden mellan sex till tolv månaders fängelse införs – oavsett om det föreligger återfallsrisk. 

Bakgrund:

Sverige har utbredda problem med hedersrelaterat förtryck och våld som förekommer runtom i landet. År 2009 gjordes en kartläggning av Ungdomsstyrelsen där 70 000 ungdomar mellan 16-25 år uppgav att föräldrarnas kultur och religion begränsade deras val av partner. Av dessa ungdomar var 8 500 i riskzonen att bli bortgifta mot sin vilja. Idag befaras var tredje elev med utländsk bakgrund leva under hedersförtryck, över 240 000 unga. Därutöver finns ett stort mörkertal. Det är inte helt säkerställt hur många barn och ungdomar som för närvarande lever under hedersförtryck.

Läs mer i bifogat PM här.
Presentationen bifogas.

 

Filer PM Åtgärder mot hedersförtryck och moralpoliser(pdf573.05 KB) Presentation Åtgärder mot hedersförtryck och moralpoliser(pdf1.01 MB) Jessica Polfjärd Arbetsmarknadspolitisk talesperson Jag har varit riksdagsledamot sedan valet 2006. Tidigare har jag varit aktiv i kommunpolitiken i Västerås.  Mer om Jessica Tomas Tobé Rättspolitisk talesperson Det är uppenbart att Sverige behöver ett parti som prioriterar lag och ordning – mitt uppdrag är att visa att det är Moderaterna. Mer om Tomas Förbund Riksorganisationen Bild Pressträff Dölj delningsalternativ Av

BRATISLAVA: Jag sitter en heldag här med diskussioner med Global Commission on the Stability of Cyberspace med diskussioner om olika möjliga normer för främst staters ansvar och uppträdande i cyberrymden i akt och mening att värna global stabilitet och staters möjlighet till fredlig utveckling.

För ett antal år sedan var detta frågor som knappt fanns, men nu är det frågor som är i hög grad relevanta, och som kommer att bli allt viktigare under kommande år.

Enkelt är det knappast.

En serie av försök inom ramen för en sak expertgrupp inom FN kom en bit på väg, men havererade därefter. Sannolikt kommer nya försök att göras även inom den ramen, men möjligen kan diskussioner i en oberoende kommission som denna föra den dialogen framåt.

Det återstår att se.

Men frapperande är hur den snabba tekniska utvecklingen ständigt kastar upp nya frågeställningar på bordet.

Det är påtagligt även här hur den snabba utvecklingen vad gäller artificiell intelligens börjar påverka gamla och skapa nya frågeställningar.

Jag har missat tidigare möten med denna kommission i New Delhi och Lille, och det har därför varit extra nyttigt att komma ikapp med diskussionerna här. Och lite är det att vara bygga från de diskussioner vi förde i den tidigare kommission med ett lite bredare mandat som jag ledde.

Slutet av veckan som gick var det efterlängtade toppmötet mellan länderna på Balkan och EU i akt och mening att bekräfta och förnya vad som sades i Thessaloniki 2003 om medlemskapsperspektivet för alla dessa stater.

Alldeles glasklart blev det inte.

Fem EU-stater anser fortfarande inte att Kosovo är en egen stat, och någon omedelbar ändring av avgörande delar av det förhållandet är knappast att vänta. För Spanien handlar det mycket om frågan om Katalonien, och för andra stater finns det andra främst historiska förhållanden som spökar.

Och detta meddelade att det i Sofia inte gick att tala med medlemskap, utan bara om ”europeiskt perspektiv”, utan att närmare definiera vad det innebär.

Frankrikes president Macron bidrog också till att något sänka den allmänna stämningen genom att understryka vikten av mer eller mindre omfattande förändringar av EU självt innan dessa nya medlemmar skulle kunna accepteras.

Ny var den ståndpunkten inte, men det hindrade inte att den ledde till en del sänkta mungipor i regionen.

Den just nu avgörande frågan är att det kommer att vara möjligt att nå en överenskommelse mellan Skopje och Athen i den makedonska namndispyten.

Skulle det lyckas kommer Makedonien i slutet av juni få grönt ljus till processen för medlemskap i EU och i början av juli få grönt ljus till ett relativt snabbt medlemskap i Nato.

De bägge premiärministrarna Zaev och Tsipras hade långa överläggningar i Sofia, men om de sedan kommer att lyckas med att förankra en kompromiss återstår att se.

I Athen har det stora oppositionspartiet Nea Demokratia, som tydligt leder i opinionsundersökningarna, nu beslutat sig för att sätta sig på tvären, vilket enligt min bestämda mening är oansvarigt, och i Skopje sker överläggningar mellan regeringen och opposition i dag.

Ett nytt bakslag här skulle vara ett allvarligt bakslag för de nya ansträngningarna för stabilitet på Balkan, medan framsteg skulle sända en påtagligt positiv signal.

På andra sidan Atlanten pågår tydligen vissa försök att definiera vad politiken om Iran egentligen handlar om, kanske för att man inte riktigt vet hur man skall hantera relationen till bl a Europa i denna fråga.

Där handlar åtskilligt nu också om försöken att komma någonstans när det gäller handelsrelationen till Kina. Högnivådelegationerna har avlöst varandra, och resultaten meddelas endast i mycket allmänna termer, men jag misstänker att ett missriktat fokus bara på handelsbalansens omedelbara siffror medför att viktigare frågor riskeras att sopas under mattan.

Här måste Europa i sin relation göra bättre.

Utanför fönstret flyter Donau förbi.

BRATISLAVA: Så sitter jag denna lördag vid Donau, som för centrala Europas vattenmängder ner mot Svarta Havet, i samband med den årliga s k Globsec-konferensen i den slovakiska huvudstaden.

Sedan ett tiotal år har här samlats inte minst många som arbetar med olika typer av säkerhetsfrågor från främst de olika centraleuropeiska länderna, men också med ett påtagligt inslag från andra sidan Atlanten.

Min uppgift här var att i går tillsammans med bl a Catherine Ashton diskutera dels hur det står till med relationerna över Atlanten och dels hur vi kan förvänta oss att situationen i Mellersta Östern kommer att utvecklas i olika avseenden.

Det blev, av lätt insedda skäl, två diskussioner med ett betydande fokus på president Trumps beslut angående det nukleära avtalet med Iran och hand beslut att rikta starka sanktioner mot främst europeiska företag med förbindelser med landet.

Jag var mycket tydligt att detta är en attack mot Europas rätt att bedriva sin egen utrikespolitik och att det är nödvändig att vidta motåtgärder även om man inte skall ha överdrivna uppfattningar på hur långt dessa kan vara effektiva i det mer kortsiktiga perspektivet.

Och Cathy Ashton, som spenderade år i förhandlingar med Iran, var utomordentlig bekymrad över vad som kan komma att hända i regionen om avtalet havererar helt.

Hur det kommer at bli med det vet vi i dagsläget inte.

Det verkar paradoxalt nog som om man i Washington förväntar sig att EU skall se till att Iran fortsätter att respektera det avtal som man själv så tydligt underkänner. Men EU:s möjligheter i det avseende tror jag inte skall överdrivas.

I dag förskjuts mitt fokus här till de olika cyberfrågorna, och när Globsec tar slut i eftermiddag vidtar ett sammanträde med den globala kommissionen för cyberstabilitet som sträcker sig över morgondagen.

Denna kommission tar vidare delar av det arbete som vi utförde i den globala cyberkommission som jag ledde under tidigare år.

Moderaterna står upp för svenska jägare och sportskyttar erik.blom 19 maj 2018 Moderaterna kommer att rösta nej till regeringens förslag till ny vapenlag om det ytterligare begränsar och försvårar för jägare och målskyttar. Det skriver Ulf Kristersson, partiledare, Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson, och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson.

När Sverige nu ska införa EU:s nya vapendirektiv riskerar vår lagstiftning att gå betydligt längre än vad EU faktiskt kräver. Det förslag som bereds inom Regeringskansliet skulle försvåra jägarnas möjlighet att bedriva jakt och sportskyttars möjlighet att utöva sin sport. Moderaterna kommer därför att säga nej till förslag från regeringen som innebär onödiga regler i vapenlagstiftningen.

För ett år sedan beslutade EU om en ändring i det vapendirektiv som reglerar handel med och innehav av vapen. Det framgår tydligt att ändringen inte ska påverka nationella bestämmelser om jakt och skytte, så länge direktivet efterlevs. Det är en naturlig position som ska värnas.

Sverige ska naturligtvis följa de gemensamma regler som EU har. Men vi ska inte i onödan försvåra för svenska vapenägare.

Tyvärr är det dit regeringen är på väg. Det finns förslag i regeringens utredning som går utöver kraven enligt EU-rätten och som innebär att Sverige skulle få en krångligare lagstiftning än nödvändigt. Detta handlar bland annat om hur löstagbara magasin ska regleras, men också en rad andra förslag. 

Redan i dag uppfyller den svenska lagstiftningen många av de krav som ställs i vapendirektivet. Att införa nya krav utöver de EU-gemensamma kommer att bidra till ökad administration och ökat regelkrångel för de som innehar vapen för jakt och skytte. Framför allt riskerar det att leda till ökade handläggningstider hos redan överbelastade myndigheter. 

Initiativet till ett nytt direktiv togs av EU-kommissionen i efterdyningarna av terroristattackerna i Paris. Det är viktigt att en översyn sker och Europa måste agera mer kraftfullt mot terrorism och internationell kriminalitet. Illegal vapenhandling måste med kraft stoppas. Men det måste ske på ett verkningsfullt sätt. Att inskränka laglydiga jägares och målskyttars möjligheter i Sverige kommer varken bekämpa våldet i kriminella kretsar här hemma, eller i övriga Europa.

I Sverige har ungefär 600 000 personer vapenlicens. Jakt utgör en viktig del av den svenska viltförvaltningen, och kan bidra med mer klimatsmart kött. Och i sportskyttet finns en folkrörelse som engagerar många, och som dessutom har starka kopplingar till både totalförsvaret och idrottsrörelsen. Allt detta måste värnas och inte motarbetas.

I Sverige kan vi dessutom med viss stolthet säga att vapenhanteringen präglas av god ordning och reda. Det beror bland annat på att vi har en av Europas mest omfattande utbildningar för att över huvud taget tillåtas äga och använda ett vapen. När en person söker vapenlicens sker en ordentlig prövning utan möjligheter till genvägar.

Trots detta riskerar regeringen nu att försvåra för de egna medborgarna. Det här sker alltför ofta när EU-direktiv ska implementeras i Sverige. Utgångspunkten måste i stället vara att implementera ändringsdirektivet så att det fyller sitt syfte – varken mer eller mindre. Och där ingår inte att lägga ytterligare restriktioner på Sveriges lagliga vapenägare. Tvärtom borde Sverige aktivt bevaka svenska jägares och skyttars intressen när ändringarna genomförs i svensk lag.

Vår ståndpunkt är tydlig. Moderaterna kommer att rösta nej till regeringens förslag om det ytterligare begränsar och försvårar för jägare och målskyttar.

I samband med att vapenlagstiftningen nu ses över finns det i stället anledning att genomföra förbättringar som underlättar för jägare och målskyttar. Under flera år har det rapporterats om en rad hinder som begränsar svensk jakt och svenskt sportskytte.

Vi har ringat in tre förbättringsområden:

1. Vi vill för det första skapa bättre möjligheter att inneha fler vapen, när det finns goda skäl. Det skulle förenkla för dem som ägnar sig åt flera olika jaktformer eller flera olika skyttegrenar. 
2. För det andra behövs ett mer tillåtande regelverk för att få förvara vapen utanför bostaden för den som ofta jagar på andra orter än där man själv bor. Att vapnet försvaras på ett säkert sätt där jakten sker – till exempel hos någon man jagar med – i stället för att transporteras långa sträckor skulle dessutom kunna vara säkrare. Vi vill därför öka möjligheterna att förvara vapen på ett säkert sätt även hos andra med vapenlicens. 
3. Vi vill för det tredje att Sverige ska erkänna det europeiska ”vapenpasset” för att underlätta för jägare och skyttar att på ett säkert vis resa med sina vapen. Vi vill gå samma väg som andra EU-länder för att förbättra förutsättningarna för jaktturism och skyttetävlingar i Sverige.

Utöver rena förändringar i lagstiftningen finns det skäl att förbättra servicen hos de myndigheter som hanterar frågor om vapen och jakt.

Det är i dag alldeles för stor variation i handläggningstider för vapenärenden inom polisen. När licenshanteringen inte fungerar som den ska och ansökningar inte handläggs effektivt skapar det problem för jägare, skyttar och vapenhandeln. Moderaterna har därför föreslagit förenklade rutiner med elektroniskt utbyte av uppgifter mellan Naturvårdsverket och Polismyndigheten. Vi gör också en särskild ekonomisk satsning för att förbättra Polismyndighetens hantering av vapentillstånd.

Det har varit påfallande tyst sedan förslagen om EU:s vapendirektiv presenterades för nästan fyra månader sedan. Trots omfattande remisskritik har regeringen inte agerat.

Vapenfrågor ska tas på stort allvar. Men Sverige ska lösa rätt problem. Det är den internationella och organiserade brottsligheten som ska bekämpas med hårdare straff och tuffa gemensamma EU-regler, inte fredliga svenska jägare och skötsamma sportskyttar.

Läs artikeln här.

Läs mer i bifogat PM här.

Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson - jägare och sportskyttar Dölj delningsalternativ Av

EU ska vara relevant och fokusera på att lösa verkliga problem hampus.knutsson 16 maj 2018 I ett tal på Europahuset i Stockholm pekade Ulf Kristersson idag ut en rad viktiga punkter för det framtida europeiska samarbetet. Sverige måste ha en tydlig agenda i europapolitiken och driva på för att EU ska fokusera på de gränsöverskridande problem som faktiskt kräver gemensamma lösningar.

- Jag vill efter valet leda en regering som prioriterar Sveriges engagemang i EU. Som vinner inflytande genom att bygga broar till Norden, med våra baltiska grannar och med andra i vårt närområde – men också med fler likasinnade, sa Ulf Kristersson.

- Sverige är idag en självklar EU-medlem i en tid då mycket än en gång står och väger. Förutsättningarna är dramatisk annorlunda än till exempel 1989. Nu byggs det fler murar än det rivs. I många länder är nationalism mer lockande än internationalism. De som vill destabilisera Europa och EU-samarbetet ser geopolitiska möjligheter, men också påverkansmöjligheter genom falska nyheter och digitala attacker. Detta är därför inte en tid att stå vid sidan och avvakta. Istället måste svensk europapolitik nu drivas framåt av oss som är för samarbetet, inte av dem som i grunden är emot. Vi är med. Vi påverkas. Vi måste påverka, konstaterade Kristersson.  

- För mig är grunden för Europasamarbetet förmågan att lösa verkliga problem. Annars riskerar EU att bli en politisk och moralisk papperstiger. EU:s principer är bra. Men måste fungera också i verkligheten. Jag medger också viss förvåning över att kritiska synpunkter på en ökning av EU:s budget avfärdas som snäv nationalistisk euroskepticism. Demokratin börjar med all respekt inte i Bryssel. Budgetprocessen måste därför ta sikte på att reformera det som verkligen kostar pengar. Den gemensamma jordbrukspolitiken och regionalpolitiken. Allt är inte fel, men mycket behöver förändras. Och tiden att göra det är nu, sa Kristersson.

- Vi ska konsekvent driva vår agenda där problemen är gränsöverskridande, och där lösningarna därför också måste vara det. Så bidrar Sverige bäst till att göra EU starkare, och så främjar vi bäst europeiska – och svenska – intressen, avslutade Kristersson.

I talet lyfte Ulf Kristersson fram sex områden där han vill se ett närmare samarbete inom EU:

1. Fred och säkerhet. EU behöver en starkare utrikespolitik. Flera faktorer pekar entydigt på detta – Rysslands aggressioner mot Ukraina, Kinas växande ambitioner och USA:s rörelse bort från multilaterala samarbeten. Sverige ska också vara en aktiv deltagare i PESCO och prioritera det östliga partnerskapet. 

2. Miljö och klimat. Sverige ska driva en europeisk klimatpolitik för kostnadseffektiva utsläppsminskningar. EU:s handel med utsläppsrätter bör utvidgas till flera sektorer, och vårt system bör kopplas samman med andra länders. 

3. Frihandel och gemensam konkurrenskraft. Vi ska slåss mot protektionism och för fler frihandelsavtal. Det ligger i Sveriges intresse att EU når ett starkt partnerskap med Storbritannien. Samtidigt behöver den inre marknaden fördjupas, särskilt för tjänster i den digitala ekonomin. Regelbördan för europeiska företag måste minska. 

4. Forskning och utveckling. EU ska bli ett center för världsledande forskning. Över tid bör forskningsbudgeten fördubblas, för att vi ska kunna matcha länder som USA, Sydkorea, Kina och Japan. 

5. Gränsöverskridande lag och ordning. Arbetet mot terrorism samt gränsöverskridande och organiserad brottslighet måste stärkas. Fängelsestraff ska avtjänas i hemländerna. Dessutom måste handeln med pass stoppas, EU-medborgarskap ska inte vara till salu. 

6. Gränskontroll, migration och asylmottagande. EU måste fullt ut kontrollera sina yttre gränser, och Frontex måste fungera. På sikt behövs ett gemensamt europeiskt flyktingmottagande, där vi övergår till ett kvotflyktingsystem.

Läs talet här.

Filer EU-tal.pdf(pdf147.59 KB) Tal UK EU 180516 eng.pdf(pdf158.74 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag är övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar också på det som är riktigt svårt. Tillsammans kan vi se till att Sverige får en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Bild EU ska vara relevant och fokusera på att lösa verkliga problem Dölj delningsalternativ Av

KIEV: Ett hektiskt dygn för uppdatering av den politiska och ekonomiska situationen i Ukraina går till ända, och jag sitter och väntar på kvällsplanet hem till Stockholm.

När det gäller situationen i Ukraina är skillnaden mellan, om jag uttrycker saken så, bilden och filmen högst betydande.

Bilden vi för via media är oftast betydande problem. Att landets egna politiker ofta talar om korruptionen får denna att framstå som ett verkligt massivt problem. Och det finns mer som kan läggas till av problem till den bilden.

Men filmen är annorlunda, d v s om man ser var landet var och var landet är i dag.

Det är förvalsatmosfär i Kiev, och det har präglat alla de samtal vi haft – från unga aktivister i civilsamhällets olika organisationer till president och premiärminister. I mars nästa år är det presidentval, och i oktober därefter parlamentsval.

Jag minns väl situationen inför det föregående presidentvalet i maj 2014.

Då var Ukraina ett land på randen av ekonomiskt och politiskt sammanbrott. Yanukovich hade kört ekonomin i botten och tvingats in i ett tvångsberoende av Moskva. Och när han sedan flydde fältet invaderar Ryssland först Krim och satte därefter igång försöket att underminera och bryta loss hela södra Ukraina.

Det var inte ens säkert att det skulle gå att hålla ett presidentval i ordnade former.

Men det gick, och med ett imponerande resultat.

Och sedan dess har landet steg för steg tydligt kommit på fötterna. Under åren sedan dess är Ukraina tveklös det land i Europa som gjort flest och betydelsefullaste reformer på olika områden.

Den ekonomiska utvecklingen har vänt, även om tillväxten nu kring 3% ligger under de 5-7% som den skulle kunna vara med fullföljd reformpolitik.

Den massiva möjlighet till korruption som låg i subventioner och system med dubbla priser inom gassektorn – vi talar om mångmiljardbelopp – har helt och hållet avskaffats.

Och åtskilliga andra möjligheter i korruption har också täppts till. Inte minst gäller detta offentlig upphandling – som inte bara i Ukraina utnyttjades på ytterligt tveksamma sätt.

Åtskilligt återstår förvisso. Olönsamma statsägda företag som mest göder olika politiska intresse. Ett system för att ge licenser för utvinning av naturresurser som är allt annat än transparant. Ett system för tulluppbörd som ännu inte reformerats full ut.

Och olika nya mekanismer för att bekämpa korruption satts upp.

Samtidigt fortsätter andra reformer. En omfattande pensionsreform och en radikal omstöpning av det gamla sovjetiska systemet för sjuk- och hälsovårdssektorn nyligen beslutats.

På många sätt imponerande resultat.

Men nu formerar alla sig för val, och stämningen som den återspeglas i olika opinionsundersökningar är att många nog hade velat att förbättringar hade kommit snabbare och att man på olika sätt är missnöjd med delar av utvecklingen.

Det bubblar av tankar och initiativ. I presidentvalet kommer vi att se gamla kända namn kämpa mot helt nya och yngre krafter, och utgången är på intet sätt given. Detta är inte Ryssland.

Och hur partibilden kommer att se efter parlamentsvalet därefter är i hög grad oklart.

Men nu bär det hemåt.

Bilden av Ukraina är fylld med problem. Men filmen är genuint imponerande.

Rättigheter, skyldigheter och möjligheter – lika för alla klara.soderberg 12 maj 2018 I sitt tal på Sverigemötet lyfte Ulf Kristersson fram centrala delar för att integrationen ska fungera. Det handlar om jobb, språk och att samhället ska ställa tydliga krav. Som en del av Moderaternas integrationspolitiska program presenterade Kristersson även en ny satsning – obligatorisk språkförskola för barn till nyanlända.

- I dag presenterar vi vår samlade integrationspolitik. Både förslag som vi har utvecklat under åren, och förslag som är nya. De handlar i grunden om jobben, om språket och om att samhället ställer krav. Vi ska lösa integrationsproblemen. Det kommer inte bli enkelt. Det kommer att ta tid. Men det är nödvändigt, säger Kristersson. 

- Genom ett bidragstak gör vi det mer lönsamt att gå från bidrag till jobb. Och vi sänker skatten på arbete – för alla, men mest för dem med minst i lön. För en lokalvårdare betyder det 400 kronor mer kvar varje månad. För en bussförare 500 kronor, fortsatte Kristersson. 

- Men det räcker inte. Med inträdesjobben skapar Alliansen en anställningsform för nyanlända och ungdomar utan gymnasieexamen. Det blir billigare att anställa, samtidigt som fler kan göra sig anställningsbara. En helt ny möjlighet att lära sig ett yrke på rätt ställe. 

- Vägen in i det svenska välfärdssystemet ska också ske stegvis. Full tillgång till svenska välfärdsförmåner ska man få genom arbete eller för att man bor här permanent och lagligt. Det stärker drivkrafterna för arbete och integration. Vi förstår också värdet av det svenska språket. Att tala perfekt svenska är säkert överskattat. Men begriplig svenska är tvärtom underskattat. Det är i praktiken en förutsättning för att kunna få ett jobb och börja förstå vårt land. Vägen till Sverige går via svenska språket, och den ska inte vänta. Därför ska ökande språkkrav vara en röd tråd i varje steg. Från asyltiden, via etableringen fram till medborgarskapet. 

- Vi ska ha ett samhälle som bejakar olikheten. Men värnar jämlikheten. Ett land med rättigheter, skyldigheter och möjligheter – lika för alla, avslutade Kristersson. 

Ulf Kristersson presenterade också ett nytt förslag om obligatorisk språkförskola – för att inget barn i Sverige ska behöva börja första klass utan att kunna svenska. 

Alla nyanlända barn och barn till nyanlända föräldrar ska omfattas av en obligatorisk språkförskola om 15 timmar i veckan från 3 års ålder. Språkförskolan ska införlivas i verksamheten på ordinarie förskolor. Totalt omfattar satsningen 250 miljoner kronor per år. 

- Vi har länge krävt utökad rätt till förskola för barn vars föräldrar är arbetslösa eller har socialbidrag. Inte för att föräldrarna behöver det, utan för att barnen gör det. Nu tar vi ett steg till, sa Kristersson. 

- Språket är viktigt för vuxna, men helt avgörande för deras barn. Och förskolan är viktig för alla barn, men helt avgörande för barn vars föräldrar inte kan svenska, sa Kristersson. 

Se talet här. 
Läs talet här.
Bild för spridning i sociala medier.
Moderaternas integrationspolitiska program. 
Obligatorisk språkförskola för barn till nyanlända - läs mer.

Filer UK Lördag 180512.pdf(pdf144.53 KB) Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson Sverigemötet Dölj delningsalternativ Av

Moderaterna presenterar fördjupad miljöpolitik erik.blom 12 maj 2018

Idag presenterar Maria Malmer Stenergard ytterligare en del i det fördjupningsarbete som påbörjades i samband med att Ulf Kristersson tillträdde som partiledare. Moderaterna har i detta arbete tidigare presenterat en fördjupad klimatpolitik.

Bland förslagen i förnyad miljöpolitik finns stöd till investeringar i läkemedelsrening, införande av mål för fosforåtervinning och skärpta återvinningsmål.

Filer Miljöochklimatpolitik 180507.pdf(pdf1.33 MB) Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

WASHINGTON: Åter ett dygn i den politiska förvirringen vid Potomacfloden. Denna gång för det årliga mötet med det internationella rådgivande rådet på Atlantic Council under dagen.

Men innan dess var det i går kväll den årliga stora middagen – 700 personer är ju en del – där priser och erkännanden av olika slag delas ut i närvaro av åtskilliga dem som är eller vill vara någonting i den amerikanska huvudstaden.

Detta år var det president Bush 43 som var i centrum, och han är tydligen en mycket sällan sedda gäst i staden.

I centrum stod det stora program han drog igång under son tid som president för att bekämpa HIV/AIDS i främst Afrika, och som alldeles uppenbart varit mycket framgångsrikt.

Att han kom till Washington var alldeles uppenbart relaterat till att han var orolig gör programmets fortsatta finansiering under Trump-administrationen. Och i sitt tal gjorde han mycket tydligt att hans syn på USA i världen var en annorlunda än den som i dag dominerar i Vita Huset.

På dagens möte blev det ty följande en del mycket tydliga meningsutbyten.

Vi hade två regeringsmedlemmar – handel och inre säkerhet – i våra diskussioner liksom nyckelpersonen i dialogen med främst Europa om Iran-frågan.

Och vad jag sade skulle inte ha varit någon överraskning för de som läst denna blogg. Övriga européer – en f d president i Polen, en f d utrikesminister i Spanien, en f d generalsekreterare i Nato – fyllde på i minst lika tydliga ordalag.

Men diskussionen var självfallet bredare än så, och frågor kring Kinas utveckling och relationerna till detta land upptog en betydande plats i dem. USA hade ju en stor delegation i Peking för att diskutera handelsfrågor förta veckan, och en stor kinesisk delegation är på ingång här.

Viktigare än den fråga om handelsbalanser som dominerar Vita Husets tänkande är dock de olika teknologifrågorna och kontrollen över dem under kommande år. Det är här som fokus rätteligen borde ligga.

Men nu bär det hem till Stockholm igen.

Hoppas det fina vädret fortfarande är kvar.

Sverige behöver en genomgripande bidragsreform klara.soderberg 11 maj 2018 I sitt tal på Sverigemötet konstaterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, att bidragskostnaderna riskerar att öka när utanförskapet fördjupas. Det tränger undan möjligheterna att satsa på välfärden. Det har inte Sverige råd med. Därför vill Moderaterna genomföra en genomgripande bidragsreform som innebär att kvinnofällor motverkas, ett bidragstak införs och tydligare krav i hela landet som innebär att var sjunde kommunal bidragskrona skulle kunna plockas bort.

- Sverige är på många sätt fantastiskt. Här kan man göra sin livsresa. Vårt land har byggts upp genom ansträngning, uppfinningsrikedom och frihetliga värderingar. Men många väljare som jag möter är pessimistiska inför framtiden. Andra oroar sig över utvecklingen. Jag kan förstå det. Själv är jag ändå övertygad om att Sverige kan bli ännu bättre för nästa generation. För detta krävs det en annan politik och det krävs en annan regering, konstaterade Svantesson. 

- Hedersproblematiken ökar. Och finns långt ner i åldrarna. Det knyter sig i magen på mig när jag tänker på det. För barnen förtjänar något annat – något bättre. Till alla dem som utsätter sina barn eller anhöriga för trakasserier, våld och ytterst mord för att upprätta vad man menar är heder har jag ett enda budskap: era värderingar hör inte hemma här, det finns ingen heder i det ni gör. Bara skam. 

- Det här måste stoppas. Moderaterna menar allvar när vi säger att poliserna ska bli fler. Det ska finnas sexualbrottsgrupper i varje polisregion. Det är självklart att vi också ska titta på gärningsmännens bakgrund, straffen ska skärpas och dagens mängdrabatt ska bort, inskärpte Svantesson. 

Elisabeth Svantesson betonade även att de svenska bidragen och framförallt försörjningsstödet behöver reformeras. Försörjningsstödet som tidigare var tänkt att vara ett tillfälligt stöd har nu blivit en långvarig försörjning. Det är en ohållbar situation, inte minst då Sverige fortsatt har stora integrationsproblem. 

Därför vill Moderaterna genomföra en genomgripande bidragsreform där följande är viktiga utgångspunkter:

• Tydliga krav i hela landet. I dag regleras försörjningsstödet i socialtjänstlagen vilket ger kommuner viss frihetsgrad i vilka krav som ställs och för vad försörjningsstöd kan ges. Det tydligaste exemplet är att bland annat Stockholm och Malmö valt att ge försörjningsstöd till papperslösa. Det behövs en mer enhetlig lagstiftning för att skapa en tydlig nationell standard så att det blir lika för alla. Om nödvändigt bör försörjningsstödet regleras i en egen lag. 
• De minskade bidragskostnaderna bör gå till välfärden. Under nästa mandatperiod kommer det behöva skjutas till resurser till välfärden. För att klara det inom ramen för ansvarsfulla offentliga finanser bör bidragskostnaderna minska. Delar av det som föreslås i vår bidragsreform har genomförts i flera moderatledda kommuner och där har bidragskostnaderna minskat och färre personer lever på bidrag. Vi bedömer att tydligare krav i hela landet kan ge lika stora effekter i hela Sverige som det har gjort i dessa kommuner. Dessa delar av vår samlade bidragsreform skulle därmed kunna spara 1,5 miljarder kronor. Det innebär att vi skulle kunna plocka bort var sjunde kommunal bidragskrona. Pengar som istället bör gå direkt till välfärden.
• Inför ett bidragstak. I dag går det att stapla bidrag på varandra vilket gör att den samlade bidragsnivån blir större eller nästan lika stor som om en person skulle arbetat. En central del i bidragsreformen är därför att införa ett bidragstak så att det alltid tydligt lönar sig bättre att arbeta än att få bidrag. Regeringen har tidigare avfärdat detta problem med att det endast skulle handla om ett hundratal familjer. Finansdepartementets Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO) visar att det i dag finns tusentals familjer där arbete lönar sig alltför dåligt och visar även att nyanlända har särskilt stor risk för att fastna i bidragsberoende. 
• Motverka kvinnofällorna i försörjningsstödet och etableringsersättningen. Detta är särskilt viktigt för nyanlända som lever på etableringsersättning där den ekonomiska vinsten av arbete är högre för den första personen i ett sammanboende par som börjar arbeta. Då nyanlända män arbetar i högre grad än nyanlända kvinnor innebär det att dagens bidragssystem missgynnar kvinnor som får svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Etableringstillägget bör därför individualiseras. Samtidigt bör det ses över hur försörjningsstödet kan bli mer jämställt, ett möjligt steg är att betala ut det jämlikt till män och kvinnor eller att betala ut det till kvinnor i första hand vilket görs i vissa kommuner. 

Se hela talet här.
Läs hela talet. 
Läs mer här.

Förbund Riksorganisationen Bild Elisabeth Svantesson Dölj delningsalternativ Av

Värderingar, hoppfullhet och ett vuxet samtal i fokus för Moderaternas valkampanj erik.blom 11 maj 2018 Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer inledde i dag Sverigemötet med ett tal som fokuserade på värderingar, hoppfullhet, ett vuxet samtal och hur Moderaterna vill lyfta dessa grundslag inför höstens val. Strömmer presenterade även temat för Moderaternas valkampanj: Rättigheter, skyldigheter, möjligheter – lika för alla.

- Våra motståndare är samhällsproblemen; utanförskapet, bidragsberoendet, brottsligheten, otryggheten och de vikande skolresultaten. Det är detta som valet handlar om, säger Gunnar Strömmer. 

- I den kommande valrörelsen vill vi lyfta fram värderingarna. Vi ska inte bara berätta vad vi vill göra. Utan också varför. Vad som är poängen med allt. Vad som är helheten och den längre färdriktningen i alla våra förslag. 

- I grund och botten handlar Moderaternas uppdrag i svensk politik nu - som alltid - om förändring. Och om frigörelse av människors egen kraft, avslutade Gunnar Strömmer.

Strömmer presenterade även temat för Moderaternas valkampanj: Rättigheter. Skyldigheter. Möjligheter. Lika för alla. 

- När vi säger lika för alla menar vi lika spelregler. Att rättigheter och skyldigheter är något vi har som individer – inte som grupper. Att alla människor ska behandlas lika. Och att det ska finnas ett samhällskontrakt som skyddar och respekterar det här, sa Gunnar Strömmer. 

Gunnar Strömmer lyfte fyra konkreta exempel på frågor som Moderaterna kommer att prioritera i årets valrörelse: 

• Vi vill bryta utanförskapet. Se till att människor inte fastnar i bidragsberoende utan kommer i egen försörjning. Att varje individ ska få behålla mer av det hon tjänar ihop. Att arbete, flit och ansträngning ska göra det möjligt för vem som helst att komma hur långt som helst. Rättigheter, skyldigheter, möjligheter – arbetslinjen ska gälla lika för alla. 

• Vi vill bekämpa den grova brottsligheten och återupprätta tryggheten i vardagen – i bostadsområdet, i kollektivtrafiken, i skolan, på biblioteken, på offentliga platser. Vi kan inte acceptera att kriminella nätverk eller klaner tar över i förorten. Vårt rättsväsende måste vara så starkt att det kan garantera att alla i vårt samhälle kan utöva sina rättigheter och ta till vara på sina möjligheter. Lagen och rättstryggheten ska gälla lika för alla. 

• Vi vill ge alla barn en gedigen utbildning så att alla får en bra start i livet. Oavsett bakgrund, oavsett vilken skola man går på. Det är ett fruktansvärt misslyckande när var sjätte elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Varje barn ska få hjälp att lyckas i skolan och få chansen att forma sin egen framtid. Det är vad vi menar med lika möjligheter för alla. 

• Vi vill stärka sammanhållningen i vårt land. En viktig väg att uppnå det är att uppvärdera det svenska medborgarskapet. Vi vill att det ska bli tydligare vilka förväntningar som finns på den som vill bli medborgare, bland annat genom krav på kunskaper i svenska. Språket öppnar dörren in i det svenska samhället. Och det är med språket som man får verktygen att utöva sina rättigheter som medborgare. Sverige ska vara en öppen, men inte kravlös gemenskap. 

Rättigheter. Skyldigheter. Möjligheter. Lika för alla. 

Se filmen här.
Se Gunnar Strömmers tal. 
Läs hela talet.
Valaffisch finns här.

Filer Valaffisch(jpeg5.9 MB) Valaffisch(jpg1.01 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Gunnar Strömmer Dölj delningsalternativ Av

STOCKHOLM: Att president Trump beslöt att USA skulle lämna avtalet med Iran kom knappast som en blixt från klar himmel, men det var ändå påfallande att varje uns av hänsynstagande till europeiska intressen och argument bara viftades undan.

Inte minst president Macron hade ju vikt ut sig åtskilligt för att antingen försöka få en lösning eller att i alla fall minska de negativa effekterna.

Men för all sitt smickrande fick han absolut ingen utdelning alls. I Paris måste det närmast kännas som en örfil.

Trump valde hårdast möjliga linje, med så starka sanktioner som USA uppenbarligen hade möjlighet till.

Endast i undantagsfall – Boeing torde vara ett sådant – riktar sig dessa sanktioner mot amerikanska företag, utan det är i allt väsentligt europeiska företag som man vill drabba genom s k sekundära sanktioner. Och jag skulle tro att det är Frankrike som har störst ekonomiska intressen i sammanhanget.

Sekundära sanktioner av detta slag är någonting som EU tidigare motsatt sig med full kraft. Vi vill själva kunna bestämma vår politik – hur europeiska företag skall agera är inte någonting som skall dikteras från Washington.

Men sedan är detta enklare sagt än gjort, och det återstår att se om EU kommer att införa s k blockerande åtgärder. Logiskt borde det ske. Annars riskerar EU att förlora rätt rejält som allmän trovärdighet som utrikespolitisk aktör.

Från Teheran rapporteras, som väntat, olika former av reaktioner.

Chefen för revolutionsgardet välkomnade Trumps beslut eftersom det, enligt hans mening, visade att han hade haft rätt i tron att man aldrig kunde lita på USA.

Och den s k Högste Ledaren slog an samma tongångar. Intrycket var att han endast mycket motvilligt hade accepterat avtalet 2015, men att det nu visat sig att hans farhågor var berättigade.

Att det nu skulle vara möjligt att ta fram kompletterande avtal på andra områdena avvisade han bestämt. Går vi med på nya kompromisser här kommer de i alla fall att hitta på något annat därefter, var hans argument, och dessvärre fruktar jag att det kan ligga en del i detta.

Den hårda linjens män i Washington är inte intresserade av något avtal alls. Deras politik går i grunden ut på att med de medel de kan ha till sitt förfogande försöka att störta regimen i Teheran.

Detta sätter självfallet president Rouhani och utrikesminister Zarif i en synnerligen besvärlig situation.

De argumenterar uppenbarligen för att Iran skall fortsätta att tillsammans med bl a EU respektera avtalet, och har nu fått någon vecka på sig för att utröna om EU verkligen är kapabelt att göra detta med den press som kommer att komma från de brutala herrarna i Washington.

Utrikesminister Zarif kommer till Europa, och signalerna från EU-toppmötet i Sofia nästa vecka, som ju egentligen har en helt annan agenda, kommer att bli mycket viktiga.

Alldeles säkert kommer den redan skakiga iranska ekonomin att drabbas högst påtagligt av detta. Situationen vad gäller t ex valutan är redan påtagligt besvärlig.

Förhoppningar om att detta kommer att leda till revolt och förändring skall dock inte överdrivas. Den historiska erfarenheten är ju snarast att regimers stöd stärks av yttre tryck, och de har dessutom en möjlighet att skylla egna ekonomiska misslyckanden på den fientliga omvärlden.

Men både kort och långsiktigt är det självfallet utomordentligt bekymmersamt att den hårda linjens män i Teheran nu riskerar att stärkas. Det finns all anledning att räkna med ökad instabilitet i hela regionen som jag skrev i Washington Post för ett par veckor sedan.

I Kreml har man dock från en utgångspunkt anledning att glädjas.

Jag ser nu mitt på dagen att oljepriset klättrat upp till närmare 77 dollar, och det innebär tveklöst en välkommen injektion till den ryska ekonomin. President Putin får möjlighet att skjuta upp nödvändiga reformer och kan finansiera inte minst sina militära satsningar.

För mig har det blivit åtskilligt kommenterande om detta. I går i CNN och i kväll kommet jag att vara i både svensk och norsk TV för att diskutera följderna.

I morgon bär det så av till Washington igen för ett kort besök.

STOCKHOLM: Det blev ett intresset och stimulerande dygn för mig i en dansk huvudstad dom badade i sol och dom i varje tänkbart hänseende visade sig från sin allra bästa sida.

Gårdagens diskussion med bl a nuvarande utrikesministern Anders Samuelsson och den tidigare diton Uffe Ellemann-Jensen om EU:s utvidgningspolitik och de s k Köpenhamnskriterierna följdes av utomordentlig trevlig middag med gamla och nya vänner på Tivoli.

Denna bjöd bl a diskussion på Dansk Institut för Internationella Studier av utmaningar för Danmarks utrikes- och säkerhetspolitik framöver. Jag hade ombetts att ge mina synpunkter på landets politik, vilket krävde en viss noggrannhet.

Våra nordiska länder står nära varandra, men känsligheterna finns där trots detta.

Det finns åtskilliga områden där våra länder är olika i don politik. Historia och geografi spelar sina roller i att forma ländernas politik, och våra politiska kulturer har utvecklats under lite olika intryck.

Ett särskilt drag i Danmark är det s k rigsfaellesskapet, d v s relationen mellan Danmark, Färöarna och Grönland, vilket i praktisk politik huvudsakligen men inte enbart handlar om förhållandet till Grönland.

Och detta Grönland med sina ca 57.000 invånare är 98% av det samlade rigsfaellesskapet areal.

Dessa områden – samt Island, som dock fick sin självständighet 1944 – kom att tillhöra Danmark som en konsekvens av att de inte följde med Norge 1814 när dess band med Danmark upplöstes i Kiel-freden och ”fastlands-Norge” hamnade i en union med Sverige fram till 1905.

Intill dess hade det varit såväl norska och danska intressen – missionärer och handelsmän – som hade förekommit på olika delar av Grönland under olika perioder.

I en genomgång av dansk utrikes- och säkerhetspolitik för ett par år sedan beskrevs landet som ”en arktisk stormakt och ett mindre europeiskt land”, och den beskrivningen säger åtskilligt.

Sedan ett nytt avtal 2009 har Grönland s k självstyre efter att dessförinnan sedan 1079 haft vad som då kallades hemmastyre, och alldeles uppenbart är att man på Grönland ser en successiv utveckling mot en frigörelse från Danmark så fort de ekonomiska och andra omständigheterna så medger. Avtalet från 2009 ger explicit Grönland denna rätt.

I detta ligger många och inte alldeles enkla utmaningar, alldeles bortsett från det faktum att en sådan utveckling på ett alldeles avgörande sätt kommer att förändra vad Danmark egentligen är. Ett Danmark utan rigsfaellesskapet blir ett i många avseenden mindre Danmark – inte minst i ljuset av viktigare andra huvudstäder.

På Grönland arbetar man nu med att skriva sin egen författning, och det arbetet skall vara färdigt om några år.

Med all säkerhet kommer man i det sammanhanget att sträva efter att överföra ytterligare befogenheter från Köpenhamn till Nuuk – det finns ett 30-tal sådana som skulle kunna komma ifråga – och en kritisk fråga blir om författningens olika delar kommer att vara möjliga att rymma inom de ramar som den danska grundlagen ger.

Alldeles sannolikt är det inte, men heller inte alldeles uteslutet, att frågan om Grönlands självständighet kan komma att bli aktuell redan 2021. Och det är praktiskt taget redan i morgon.

Ekonomin betyder mycket.

I dag betalar Danmark årligen ca 3,7 miljarder danska kronor till Grönland, och det kommet nog att ta sin tid innan den grönländska ekonomin genom turism och gruvnäring vid sidan av traditionellt fiske kan utvecklas ditän att man klarar sig utan detta tillskott.

För några år sedan var nog förhoppningarna om att inte minst gruvnäringen skulle utvecklas snabbare betydlig högre.

Men sedan handlar det också om säkerhetspolitik. Det danska arktiska kommandot med högkvarter i Nuuk har ett väldigt ansvarsområde i polarområden som kommer allt mer i fokus, och uppe i norr har USA vid Thule en flygplats och radaranläggning som förblir av central strategisk betydelse för landet.

Ett Grönland som kommer säkerhetspolitiskt på drift kommer att bli föremål för de stora makternas spel på ett sätt som det är svårt att förutse utgången av. Och det är inte lätt att se att Grönland självt skulle kunna mobilisera de resurser som dagens danska övervaknings- och räddningsverksamhet har.

I dagens frågestund i folketinget sade statsminister Rasmussen att han såg ett behov av vad han kallade en modernisering av rigsfaellesskapet, men antydde inte vad han möjligen menade med detta.

Att det sades visade dock att denna fråga är viktig – och att den kommer att växa i betydelse under åren framöver.

ARLANDA: En ny vecka inleds, och jag är på väg till Köpenhamn för två dagar av olika engagemang där.

I dag har utrikesminister Anders Samuelsson samlat ihop till en konferens med också några föd utrikesministrar om EU:s utvidgningspolitiken och de s k Köpenhamns-kriterierna.

Det var ju överenskommelsen 1993 om dessa som öppnade för EU:s stora och viktiga östutvidgning, men de är ju inte mindre aktuella i dag mot bakgrund av de utmaningar vi står inför inte minst i Sydöstra Europa.

Och i morgon talar jag för Danmarks institut för internationella studier med perspektiv på uppgifter framöver för Danmarks utrikespolitik. Så jag ser fram mot två dygn med det sydliga grannlandet.

På onsdag skall jag sedan vara hemma, men på torsdag när det av över Atlanten igen till Washington och årlig stor middag följt av International Advisory Board med Atlantic Council, men till helgen är det tänkt att jag skall vara hemma igen.

Denna måndag installeras så Vladimir Putin i Kreml för sin fjärde formella period som Rysslands president, och när han 2024 avslutar denna kommer han att ha varit sitt lands ledare i ett kvarts sekel.

Viss nyfikenhet finns kring frågan om möjliga nya ansikten i regeringen och presidentens närhet i övrigt, och om det i så fall kan signalera politiska förändringar av det ena eller det andra slaget.

Ryssland behöver ekonomiska reformer, men dessa kräver i sin tur reformer av det institutionella och juridiska systemet, och även bland dem som tror att vissa reformer kan komma finns en påtaglig pessimism om möjligheterna för dessa utan en betydligt bredare ansats.

Högre oljepriser kan ju ge en viss respit, men så mycket mer är det i grunden inte.

Samtidigt som detta pågår kring Kreml gör Italiens president Mattarella vad som kanske är ett sista försök att få ihop en mer reguljär italiensk regering. Utsikterna ör knappast särskilt goda, och det återstår att se vilka perspektiv som kan öppnas upp därefter.

På lördag måste president Trump ha beslutat sig om huruvida USA kommer att respektera det nukleära avtalet med Iran, men det allmänna antagandet förblir att han kommer att sträva efter att kliva ur också detta internationella åtagande.

Men diplomatin inte minst från europeisk sida kommer att gå på högvarv under veckan för att se om det finns någon lösning som är möjlig. Inte minst i Paris har man investerat åtskillig energi i dessa ansträngningar.

Efter gårdagens viktiga val i Libanon, är det på lördag dags för utomordentligt viktigt parlamentsval i Irak, där de valda 328 parlamentarikerna därefter kommer att utse landets både regering och president.

Den irakiska utvecklingen efter invasionen 2003 och slutet för Saddam Hussein har varit tumultartad i många avseenden, nen förhoppningsvis ger valet grunden för en viss stabilitet framöver.

Inbjudan till Försvarsforum i riksdagen den 23 maj klara.soderberg 7 maj 2018 Moderaternas partiledare Ulf Kristersson inleder seminariet och berättar om moderata prioriteringar inför valet i höst och då särskilt om den återtagning partiet har gjort i försvarsfrågan. Försvarsberedningen har sedan en tid börjat arbeta med den rapport om det militära försvaret som kommer att utgöra underlag för nästa försvarsbeslut. Beredningens huvudsekreterare Tommy Åkesson redogör för rapporten om det militära försvaret.

Moderaterna i försvarsutskottet bjuder in till försvars- och säkerhetspolitiskt seminarium i riksdagen den onsdagen den 23 maj.

I december presenterade även Försvarsberedningen rapporten Motståndskraft, vilken innehåller förslag för att stärka det civila försvaret och totalförsvaret. Svante Werger från MSB berättar om hur det går med arbetet att bygga upp det civila försvaret. Katarina Areskoug Mascarenhas från EU-kommissionens representation kommer att tala om EU:s försvarssamarbete. Ett område i EU-samarbetet där mycket har hänt de senaste månaderna och där Sverige behöver bli bättre på att vara med och sätta agendan. Seminariet avslutas med att Oscar Jonsson som benar ut problematiken kring hybridkrigföring och gråzonsproblematik under rubriken: Hybridkrigföringen: ryska styrkor och svenska svagheter.

Deltagare:
Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare
Tommy Åkesson, Försvarsberedningens huvudsekreterare
Svante Werger, Kommunikationsdirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige
Oscar Jonsson, doktorand vid King´s College i London och Försvarshögskolan i Stockholm 

Moderator:
Hans Wallmark, Moderaternas försvarspolitiska talesperson

Tid: onsdagen den 23 maj kl. 15.00 – 18.15
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset Östra, Ingång – Riksplan, Norrbro

Vi bjuder på fika. Varmt välkomna!
Hans Wallmark

Anmälan görs med namn och epost senast den 21 maj till jorgen.sollin@riksdagen.se , tfn: 076-834 79 89.
 

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Kristersson: Två löften inför valet hampus.knutsson 6 maj 2018 En röst på Moderaterna är en röst för en ny regering och en stram migrationspolitik, skriver Ulf Kristersson på Aftonbladets debattsida.

I kväll möts vi partiledare i debatt i SVT, och imorgon möts Stefan Löfven och jag i Expressen-TV. Det är fyra månader kvar till valet och osäkerheten om både Sveriges politiska riktning och framtida regering är stor. Men det är just därför man har val i en demokrati: för att låta väljarna bestämma. Efter valet vet vi var tyngdpunkten ska ligga de kommande fyra åren. Då kan man både avsätta regeringar och bilda nya.

Men några saker måste man faktiskt säga före valet. Och några saker bör man redan nu också lova att göra efter valet.
Inget parti kommer få bestämma allt. Man måste både kunna och vilja kompromissa. Och ska kompromisser bli meningsfulla behöver man vänner i politiken som man inte alltid och i alla frågor delar åsikt med, men som vill gå i samma riktning.

Samtidigt måste man vara trogen sina ideal och värderingar, även när man kompromissar. Att sitta i en regering har inget värde, om man inte kan göra det man tror på. Eller om man tvingas göra sådant man verkligen inte tror på.

I Alliansen delar vi värderingar och har visat att vi kan kompromissa. Det gäller fortfarande. Vi har en samsyn i grundläggande frågor om försvar, säkerhet och rättsväsende. Vi står eniga i synen på ekonomi och skatter, på företagande och entreprenörskap, och på att jobb måste gå före bidrag. Vi värnar kvalitet och valfrihet i välfärden.

Här står Alliansen stark och väl förberedd mot en rödgrön regering som har höjt skatterna med 60 miljarder, höjt utgifterna med 100 miljarder och ändå försummat statens mest grundläggande uppgifter. Det är därför Sverige behöver en ny riktning och en ny regering.

Mitt första löfte till väljarna är därför att en röst på Moderaterna alltid kommer att vara en röst för en ny regering. Den nuvarande regeringen har gjort ett dåligt jobb och borde aldrig ens ha tillträtt.  

Sverige ska inte ha en sådan här mandatperiod till. Vi moderater tänker driva vår politik ända in i kaklet. Samtidigt finns det viktiga frågor där vi måste komma överens över blockgränsen. Det var därför ett välkommet besked som kom i fredags, när Stefan Löfven la om den socialdemokratiska migrationspolitiken. Det är bra för Sverige att det nu växer fram en bred enighet om att vi behöver en långsiktigt hållbar och stramare flyktingpolitik.

Jag ser Socialdemokraternas nya linje som ett positivt svar på Moderaternas tidigare förslag om en blocköverskridande överenskommelse.

Det naturliga vore att Stefan Löfven nu också drar tillbaka det hårt kritiserade förslaget att låta 9 000 ensamkommande utan asylskäl stanna i Sverige. Det skulle vara konsekvent, och det skulle vara en markering att Socialdemokraterna även i handling står upp för att ett nej också ska betyda ett nej.

Att Socialdemokraterna ena veckan lägger lagförslag om ensamkommande tillsammans med Miljöpartiet, och nästa vecka själva presenterar en stramare migrationspolitik, visar hur migrationsfrågan skär genom blocken.

Samtidigt måste något göras. Sverige står inför ett gigantiskt arbete med en integration som inte fungerar. Hundratusentals människor har kommit till vårt land, men de kommer inte in i vårt samhälle. De lever på bidrag i stället för jobb, inte sällan i områden med ett växande utanförskap. Vi behöver en långsiktig, rättssäker och stram flyktingpolitik för att klara integrationen.

Mitt andra löfte är därför att en röst på Moderaterna kommer att vara en röst för en stramare svensk migrationspolitik. Av samma skäl som vi aldrig skulle bilda en regering som inte för en ansvarsfull ekonomisk politik eller en ansvarsfull säkerhetspolitik, så kommer vi inte heller bilda en regering som inte för en ansvarsfull migrationspolitik. Det är inget ultimatum inför regeringsförhandlingar, utan vårt besked om vad man röstar för om man väljer Moderaterna.

Med dessa två moderata löften går jag in i kvällens debatt, men också i den kommande valrörelsen. En röst på Moderaterna är en röst för att byta regering och en röst för en långsiktig, rättssäker och stram migrationspolitik.

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Läs artikeln här.

 

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Sveriges klimatpolitik ska göra skillnad på riktigt klara.soderberg 4 maj 2018 Ulf Kristersson talade den 3 maj för studenter vid Handelshögskolan om den nya moderata klimatpolitiken. Hur Sverige ska vara ett internationellt föregångsland – vilket kräver politik som renderar resultat. Varje klimatkrona ska spenderas på bästa sätt.

– Nationellt trovärdig och internationellt respekterad miljöpolitik måste alltså vara effektiv och långsiktig. Statliga regleringar är betydelsefulla, men det är ny teknik och nya marknader som kommer att vara de starkaste krafterna i den gröna omställningen. Och Sverige måste hela tiden arbeta internationellt om vi vill göra skillnad på allvar. Det är våra grundslag, sade Ulf Kristersson.

Ulf Kristersson betonade vikten av att Sverige nu har enats om målet att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Tack vare enigheten om klimatmålen är frågan nu hur Sverige ska nå sina ambitiösa mål. 

– Det är här som nyckeln till verkligt grönt ledarskap finns, och det är också här som skiljelinjen går i svensk klimatpolitik. 
Politiskt ansvarstagande handlar lika mycket om hållbara offentliga finanser som om en hållbar miljö, fortsatte Ulf Kristersson. 

– Alla satsningar inom klimatområdet måste bedömas utifrån hur väl de bidrar till målen, och hur kostnadseffektiva de är. Den analysen får inte göras i efterhand när besluten redan är fattade. Vi vill att Sverige ska använda beprövade konventioner för att beräkna klimatnyttan av nya reformer, och att de ska redovisas i regeringens budgetförslag. Det vore ett sätt att ta miljö- och klimatpolitiken på samma stora allvar som vi redan tar den ekonomiska politiken.  

Här kan du se Ulf Kristerssons tal.
Läs talet i sin helhet.
Läs mer om förslagen.
Läs hela klimatrapporten.

Moderaternas fortsatta miljö- och klimatpolitiska utvecklingsarbete 

• Förslagen ovan presenteras som ett led i Moderaternas pågående utvecklingsarbete inom miljö- och klimatpolitiken. Förslagen är hämtade från vår klimatpolitiska rapport. 
• Vid Sverigemötet i Göteborg den 11-12 maj kommer ytterligare en rapport på temat miljöpolitik att presenteras i samband med ett seminarium. 
• Den klimatpolitiska respektive miljöpolitiska rapporten följs upp av ett seminarium i riksdagen den 16 maj med en extern expertpanel. 
   

Filer Tal(pdf131.32 KB) 180503 UtdelningsPM.pdf(pdf395.94 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag är övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar också på det som är riktigt svårt. Tillsammans kan vi se till att Sverige får en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av