Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Riksdagspartier

Centerpartiet


Kristdemokraterna


Liberalerna


Miljöpartiet

Moderaterna


Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Om osĂ€kerhet i Bryssel, Ă€nnu större osĂ€kerhet i Paris, duell i Atlanta och ökade risker i Mellersta Östern.

Carl Bildt (m) - 23 June, 2024 - 18:04

BRYSSEL: Strax bÀr det hem efter nÄgra dagar och nÄgra olika möten hÀr i den belgiska och europeiska huvudstaden.

I mÄndags kvÀll i förra veckan misslyckades EU:s stats- och regeringschefer pÄ sin informella middag hÀr med att uppnÄ den enighet om de olika personfrÄgorna efter EU-valet som ju lÄg i luften och som jag ju ocksÄ skrev om.

En alltför liten krets trodde att det rÀckte med att göra upp dÀr, och att andra bara passivt skulle notera vad som malts fram i den, men det var inte bara den italienska premiÀrministern som reagerade mot detta och ville se en lite öppnare process.

Och dÀrmed föll det hela samman.

Sedan dsss har vÀl bilden komplicerats i och med att det nu ser ut som om den liberala gruppen i Europaparlamentet kommer att bli den fjÀrde i stÀllet för den tredje största efter att frÀmst dess tjeckiska medlemsparti ANO gÄtt över till den mer konservativa grupperingen ECR.

Och det Àr nog faktiskt dÀr som det partiet hör hemma bÀst.

Men dÀrmed ökar ju rimligen tyngden i kraven frÄn de mest högerinriktade krafterna pÄ att fÄ i alla fall nÄgon utdelning nÀr de olika posterna fördelas ut mellan de olika politiska familjerna.

Hur det kommer att lösas ut ÄterstÄr att se.

NÀr detta skrives tror jag knappast det finns nÄgon lösning klar, utan det blir direkta diskussioner mellan stats- och regeringscheferna nÀr de möts till sitt formella toppmöte mot slutet av veckan som leder antingen till en överenskommelse dÄ eller till uppskov till ett senare möte.

Det blir nog för en del att bita pÄ naglarna tills dess.

Om detta spekuleras det förvisso Ätskilligt, men ett Àn större samtalsÀmne Àr nog trots allt vad som kommer att hÀnda i Frankrike. Den första omgÄngen i valet till nationalförsamlingen Àr ju kommande söndag, och opionsmÀtningarna visar bara högst marginella förÀndringar i förhÄllande till det för president Macron förödande resultatet i EU-valet.

Den extrema högern ligger strax över 30%, och vÀnsterkoalitionen med pÄtagligt extrema inslag dÀr ocksÄ strax under. SÄ ser den bistra franska verkligheten ut.

I diskussionerna finns det lika mÄnga Äsikter om hur det kunde komma hit som det finns bedömningar av vad som kommer att hÀnda efter det att den andra omgÄngen i valet den 7 juli sannolikt kommer att ge ett resultat med högerradikala RN som sÀrklassigt största parti.

Av betydelse Àr sjÀlvfallet om de fÄr en egen majoritet eller inte, och det mesta verkar Àn sÄ lÀnge tyda pÄ att de inte fÄr det.

President Macron kan dÄ vÀlja att nominera en mer teknokratisk premiÀrminister för att se hur lÀnge denne sedan kan överleva i nationalförsamlingen, men mer sannolikt Àr kanske trots allt att han fÄr bita i det synnerligen sura Àpplet och utse RN-kandidaten, den 29-Ärige Jordan Bardella, till premiÀrminister.

Och vad hÀnder sedan?

I likhet med vÀnsterblocket lovar RN en rad ÄtgÀrder som tillsammans kommer att driva upp det redan stora underskottet i den franska statsbudgeten till 6-7% av BNP. VÀnster- och högerpopulism brukar ju i denna typ av frÄgor ofta gÄ armkrok.

Att den franska börsen gÄtt ner kraftigt efter beskedet om nyvalet Àr föga förvÄnande.

Sannolikt dyker dÄ bÄde Macron och Bardella upp pÄ nÀsta EU-toppmöte, och huruvida de dÄ företrÀder en enad fransk politik eller inte Àr en i hög grad öppen frÄga, liksom hur RN vÀljer att spela sina kort nÀr man vÀl sitter i regeringsstÀllning.

Allt tyder dock pÄ att vi kommer att fÄ leva med en betydande osÀkerhet i fransk politik allra minst fram till presidentvalet 2027.

Det kommer att pÄverka viktiga delar av EU-politiken.

Förhandlingarna med Ukraina och Moldavien om EU-medlemskap kommer att inledas i Luxembourg pÄ tisdag, vilket Àr ett mycket stort steg, men hur fortsÀttningen kommer att bli blir nu mer osÀkert. Och nÀr vi nÀsta Är börjar att nÀrma oss alla frÄgor kring EU:s kommande lÄngtidsbudget kan det bli riktigt besvÀrligt.

I kategorin valrörelser finns det ju ocksÄ anledning att följa med vad som hÀnder i Storbritannien, dÀr det milt sagt inte gÄr sÄ bra för de konservativa inför valet dÀr 4 juli.

Men eftersom jag kommer att vara dÀr under den kommande veckan och kÀnna av atmosfÀren lite mer direkt kan det nog vara bÀst att avvakta med mer kommentar tills efter dess.

I den begynnande amerikanska valrörelser kommer dock den kommande veckan att bjuda pÄ stor dramatik nÀr Joe Biden och Donald Trump pÄ torsdag möts i en TV-sÀnd duell hos CNN i Atlanta.

Det Àr första gÄngen nÄgonsin som tvÄ personer som bÀgge tituleras president möts i en duell som denna. Och i mer formell mening Àr ju Ànnu ingen av dem Ànnu utsedda av sina respektive partier

Om detta kommer det alldeles sÀkert att skrivas spaltmil vÀrlden över under dagarna efter. En andra motsvarande duell Àr planerad till i september.

I veckan som gick kom beskedet frÄn kommissionen i Bryssel att man nu lÀgger ökade tullar pÄ importen av elbilar frÄn Kina. I USA hade man ju redan tidigare drÀmt till med betydande sÄdana.

Det formella skÀlet till detta Àr att det finns subsidier för produktionen av EV-bilar i Kina, och utan att kunna detaljerna tror jag sÀkert att detta Àr sant. Problemet Àr bara att subventioner till den gröna omstÀllningen alls inte förekommer bara i Kina, och dÀrtill att det ju inte nödvÀndigtvis Àr fel mot bakgrund av hur viktig den gröna omstÀllningen Àr.

Den faktiska situationen Àr ju att Kina ocksÄ med subventioner pÄtagligt har accelererat sin gröna omstÀllning.

Förra Äret installerades lika mycket solkraft i Kina som i resten av vÀrlden sammantaget, och vad gÀller omstÀllningen av bilar frÄn förbrÀnningsmotorer till EV ligger man ocksÄ pÄtagligt före bÄde Europa och USA. Vad gÀller de viktiga batterierna har man ocksÄ skaffat sig en tydligt ledande internationell position.

I grunden Àr detta sjÀlvfallet mycket bra.

Utan en tydlig grön omstÀllning i Kina blir det ingen global grön omstÀllning, och om delar av deras anstrÀngning leder till att billigare EV-bilar kommer ocksÄ till Europa och underlÀttar vÄr omstÀllning skulle jag tycka att detta snarast skall vÀlkomnas.

Nu vill Tyskland, som inte heller Àr entusiastisk över dessa tullar, att man i stÀllet skall förhandla med Kina. Vi fÄr se vad som kommer ut ur detta under de nÀrmsta mÄnaderna.

Vad gĂ€ller kriget i Mellersta Östern efter Gaza Ă€r vi vĂ€l nu i situationen att de stora israeliska militĂ€ra operationerna i Gaza börjar att ebba ut, och det nu etableras en situation med ett pĂ„gĂ„ende lĂ„gintensivt krig av den art vi ju faktiskt ocksĂ„ ser frĂ€mst i de nordliga delarna av VĂ€stbanken.

Och detta utan att man kommit ett enda steg nÀrmare svaret pÄ frÄgan hur Gaza skall styras, hjÀlpas eller Äteruppbyggas.

President Bidens stora initiativ frÄn 31 maj med tre steg mot nÄgot av en lösning, som sedan dess stötts ocksÄ av FN:s sÀkerhetsrÄd, har hitintills inte lett till nÄgonting alls.

Samtidigt ser situationen kring södra Libanon allt allvarligare ut. Duellerna mellan Israel och Hezbollah pÄgÄr mer eller mindre stÀndigt, och tecken pÄ att Israel förbereder en större militÀr offensiv blir allt fler.

Och en sÄdan skulle fÄ omfattande ocksÄ humanitÀra konsekvenser, och det alldeles bortsett frÄn dess effekter pÄ den sköra libanesiska statsbildningen.

För min del blir det en vecka med lite fortsatta resor. Ett möte med amerikanska RAND i Cambridge i början av veckan och en konferens i Helsingfors mot dess slut stÄr pÄ programmet.

Om EU:s personbeslut, den gröna omstĂ€llningen, fredsdialoger om Ukraina, Mellersta Östern och fĂ„ngutvĂ€xling.

Carl Bildt (m) - 17 June, 2024 - 13:40

TABIANO CASTELLO: NÄgra dagar i Italiens sol skadar sannerligen inte, och för min del har den ju ocksÄ inkluderat ett par dygn i Bologna med diskussioner med ett urval av tÀnkare och tyckare frÄn nÄgra av vÀstvÀrldens ledande akademiska institutioner.

Ämnen att diskutera saknas som bekant knappast.

I kvÀll samlas EU-ledarna till informell middag i Bryssel för att diskutera stegen vidare efter EU-valet. Formella beslut fattas vid det formella toppmötet nÀsta vecka, men det förefaller som om Ätskilligt kommer att falla pÄ plats redan i kvÀll.

Men det innebÀr inte att Ursula von der Leyens vÀg till ytterliggare fem Är kommer att bli alldeles enkelt.

Jag noterade redan förr veckan att hon för fem Är sedan klarade omröstningen i Europaparlamentet med bara nio rösters marginal, och inför den omröstning som nu kommer att komma Àr situationen nog mer komplicerad.

Dels dÀrför att den informella koalitionen mellan EPP, socialdemokraterna och liberalerna i dag har en nÄgot svagare stÀllning Àn dÄ, och dels dÀrför att det finns politiska frÄgor som kan spöka till ekvationen.

Skulle hon vilja bredda sin koalition för att fĂ„ en sĂ€krare marginal kan det ske genom att nĂ€rma sig de gröna, men det riskerar att haverera pĂ„ att det Finn’s i alla fall delar av EPP som snarare vill ta ett steg tillbaka nĂ€r det gĂ€ller delar av besluten om den s k gröna omstĂ€llningen.

En sĂ„dan frĂ„ga Ă€r att fasa ut förbrĂ€nningsmotorn i bilar senast 2035 – dĂ„ senast skall allt vara elektriskt.

Jag tillhör dem som tycker detta Àr högst rimligt, men i delar av inte minst den tyska debatten lÄter det annorlunda. Nu har ju dessutom kommissionen tagit det enligt min mening högst tveksamma beslutet att lÀgga nya höga tullar pÄ import av elbilar frÄn Kina, och skulle man dessutom modifiera 2035 Àr det ofrÄnkomligt att den gröna omstÀllningen i detta viktiga avseende skulle bromsas pÄtagligt.

Vi kommer med all sÀkerhet att fÄ höra mer om den diskussionen nÀr Europaparlamentet nÀrmar sig den viktiga omröstningen. Om den sedan blir i juli eller september rÄder det Àn sÄ lÀnge olika bud om.

Vad gÀller ordförande i Europeiska RÄder pekar det mesta nu för att det blir den f d portugisiske premiÀrministern Antonio Costa som kommer att beslutas, och i detta fall Àr det ju ett beslut som stats- och regeringscheferna Àger helt sjÀlva. Han kommer dÄ att ta över den första november.

Som ny s k hög representant för utrikesfrÄgor pekar det mesta nu pÄ Estlands premiÀrminister Kaja Kalkas, och det vore sjÀlvfallet ett alldeles utmÀrkt val. Förutom sin bakgrund i Estlands politik har hon ju dessutom varit ledamot av Europaparlamentet och har dÀrmed en förtrogenhet med ocksÄ den delen av unionen.

Hennes tydlighet nÀr det gÀller den ryska aggressionen mot Ukraina lÀmnar ingenting övrigt att önska, men hon kommer att ha en uppförsbacke nÀr det gÀller att redovisa en lite större bredd i engagemanget för de olika problem som stÄr pÄ den europeiska utrikespolitikens dagordning.

De senaste dygnen har ju sett frÄgan om ett möjligt slut pÄ Rysslands krig tillbaka i debatten.

Inför det fredstoppmöte som hölls i Schweiz under helgen sÄg sig president Putin föranlÄten att uttala sig i Àrendet. Han förklarade att han var villig till att börja tala om fred om Ukraina dessförinnan accepterade att avstÄ frÄn inte bara allt som Ryssland redan ockuperat utan dessutom ytterligare territorier samt sjÀlvfallet ocksÄ varje ambition vad gÀllde Nato.

Det var sjĂ€lvfallet att medvetet missförstĂ„ vad det hela handlar om – det Ă€r ju Ryssland, inte Ukraina, som skall dra sig tillbaka för att fred skall bli möjligt.

Det schweiziska mötet blev ju en viktig manifestation, men visade ju samtidigt att det finns betydande krafter globalt som utan att helt ut stödja Ryssland förefaller att luta mot en uppgörelse som skulle krÀva betydande territoriella eftergifter av Ukraina.

I bakgrunden svÀvar pÄ ett eller annat sÀtt Kina och dess ambitioner. Jag skulle tro att man i Peking med sedvanlig försiktighet sonderar terrÀngen för att i ett eller annat skede göra entré pÄ scenen i dessa frÄgor pÄ ett tydligare sÀtt. Brasilien, Saudiarabien och Indien tillhörde dem som i anslutning till konferensen i Schweiz signalerade att ocksÄ de lutar nÄgonstans Ät det hÄllet.

Till dess Àr det dock lÄngt. Jag tror inte vi kommer att se nÄgon rörelse av betydelse kring dessa frÄgor innan vi vet utgÄngen av det amerikanska presidentvalet i november.

Och under tiden fortsÀtter kriget.

Vid G7-toppmötet i södra Italien blev det en viktig överenskommelse om att utnyttja avkastningen pÄ de ryska statliga tillgÄngar som frusits i vÀstliga banker för att ta upp ett lÄn till Ukraina pÄ 50 miljarder dollar.

Det var ett viktigt och bra steg, Àven om detaljerna om hur detta skall gÄ till ÄterstÄr att sortera ut, och Àven om det inte löser frÄgan om vad som kan ske med dessa tillgÄngar i dess helhet.

Den ryska reaktionen var föga överraskande tĂ€mligen ursinnig, och sĂ€kert kommer de nu att försöka att beslagta olika former av vĂ€stliga tillgĂ„ngar. I betydande utstrĂ€ckning har man dock redan gjort det – det ryska inrikesflyget opererar till stor del med flygplan som de facto stulits frĂ„n sina vĂ€stliga Ă€gare.

Om lĂ€get i Mellersta Östern finns ingenting hoppingivande att sĂ€ga.

Vad diskussionerna i Bologna pÄpekade en av expertens dÀr att för huvuddelen av lÀnderna i regionen Àr situationen i dag sÀmre Àn vad den var före utbrottet av den s k arabiska vÄren 2011.

Och nu pratas det knappt lÀngre om vapenvila och utvÀxlingar om Gaza.

Jag fÄr ett intryck av att den israeliska armén nu gÄr över till ett uthÄlligt men lÄgintensivt krig i Gaza och samtidigt förflyttar resurser till norr och en förvÀntad konfrontation med Hezbollah i södra Libanon. Och den amerikanska diplomatin förefaller ocksÄ att ha förflyttat sin tyngdpunkt till att försöka att förhindra det utbrottet.

PÄ hemmaplan Àr det sjÀlvklart den fÄngutvÀxling som skett mellan Sverige och Iran som tilldrar sig uppmÀrksamhet. Jag tror att de flesta inser att den förr eller senare var oundviklig.

Jag Àr övertygad om att regeringen dessförinnan intensivt prövat alla kanaler och möjligheter att befria Johan Floderus och Saeed Azizi utan en utvÀxling mot den dömde Hamid Noury, men i slutÀndan var det bara att inse att det inte skull vara möjligt.

InnebÀr detta ett bekymmer för framtiden? Ja, men det grundlÀggande problemet ligger i att vi för ett antal Är sedan införde s k universell jurisdiktion i Sverige, vilket innebÀr att man i Sverige kan Ätala för brott var som helst i vÀrlden.

Det Àr förvisso moraliskt högtstÄende och principiellt riktigt, men jag skall avslöja att jag i den dÄvarande regeringen anförde stark tveksamhet i det lÀngsta mot bakgrund av att jag fruktade situationer som just den vi nu fÄtt se, men ocksÄ andra.

Det finns ingen bra lösning pÄ dilemmat mellan vad som Àr principiellt riktigt och vad som i den reella vÀrlden ibland kan vara nödvÀndigt. Men det Àr dessvÀrre lÀtt att se risker för att denna universella jurisdiktion i framtiden kommer att utsÀtta svenska medborgare för risker och svensk utrikespolitik för betydande utmaningar.

Men i det lĂ€ge som var gjorde regeringen det enda som var möjligt. Unikt var det inte – ocksĂ„ en stark stat som USA tvingas stundtals att ta steg som detta. Det gĂ„r att önska att vĂ€rlden sĂ„g annorlunda ut, men det gör den dessvĂ€rre inte.

Till det politiska tumultet i Frankrike, och den fortsatta valrörelsen i Storbritannien, kommer det att finnas anledning att Äterkomma.

För min del blir det nu efter nÄgra sköna dagar hÀr att Äka till Bryssel för dels traditionell informell trans-atlantisk utrikespolitisk dialog och dels möte med den s k Trilateral Commission för vÄra europeiska del jag Àr vice ordförande.

Sakta nÀrmar sig dock sommaren.

Resultatet i EU-valet 2024

FPs forum - 13 June, 2024 - 17:20
A new story entry has been added:

[drupal=29]Resultatet i EU-valet 2024[/drupal]

[quote]S Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 24,7 %
C Centerpartiet 7,3 %
KD Kristdemokraterna 5,7 %
L Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 4,4 %
MP Miljöpartiet de gröna 13,9 %
M Moderaterna 17,5 %
SD Sverigedemokraterna 13,2 %
V VĂ€nsterpartiet 11,1 %
ÖVR Övriga anmĂ€lda partier 2,2 %[/quote]
Categories: Forumet

Om EU-valet ocksĂ„ i Frankrike och Tyskland – och utmaningarna framöver.

Carl Bildt (m) - 11 June, 2024 - 16:07

BERLIN: Mycket kan man sÀkert anklaga den franske presidenten Emmanuel Macron för, men sannerligen inte brist pÄ mod.

Resultatet av valet till Europaparlamentet blev om man ser till bilden i dess helhet inte sÄ förförande dramatiskt.

Det hade hojtats högt om att den extrema högern var pÄ stark frammarsch, men det man till helheten blev det inte sÄ mycket av detta.

Den s k breda mitt med moderera och kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska SD och liberala Renew som gett det parlamentet dess stadga gick frÄn att ha 59% av dess platser till att ha 56%. Och moderata EPP stÀrkta sin stÀllning.

Det Àr förvisso en förÀndring. Men innebÀr knappast nÄgon dramatik.

Men det som gÀller för EU i dess helhet gÀller ju inte nödvÀndigtvis för enstaka lÀnder, och i synnerhet inte för Frankrike.

Sedan han förlorade sin majoritet i nationalförsamlingen 2022 har Macron haft tilltagande problem med att regera Frankrike, och att ett stort nederlag var pÄ vÀg var uppenbart. Men att högerradikala Le Pens parti skulle gÄ 31,4% mot hans 14,6% var dock en chock.

Och till detta lades sÄ att han reagerade pÄ detta genom att omedelbart upplösa nationalförsamlingen och utlysa nyval med den avgörande andra valomgÄngen redan 7 juli.

Om hans motiv har det sedan dess spekulerats flitigt. Jag skulle tro att han tyckte att det i stÀllet för tilltagande kris med tilltagande problem i nationalförsamlingen var bÀttre att ta tjuren vid hornen och stÀlla det hela pÄ sin spets.

Europaval i Frankrike Àr inte sÀllan lite av protestval, och Macron hoppas sjÀlvfallet att nÀr vÀljarna stÀlls inför ett val med mer omedelbara konsekvenser skall de stanna upp, tÀnka efter och rösta annorlunda.

Hur mycket det blir av det ÄterstÄr att se, men risken Àr dock uppenbar att Frankrike inom loppet av bara nÄgon mÄnad kommer att gÄ en premiÀrminister ur Le Pens parti. President Macron kommer att fortsÀtta att sköta utrikes- och sÀkerhetspolitiken, och företrÀda landet i EU, men sjÀlvfallet kommer hans handlingsutrymme ocksÄ i vissa av dessa frÄgor att vara mer inskrÀnkt.

Dock handlar detta om att genom att nu stÀlla saker pÄ sin spets minska risken för att Le Pen erövrar det i Frankrike sÄ avgörande presidentÀmbetet vid valet 2027 dÄ Macron inte lÀngre kan kandidera.

Och vem som vinner dÄ blir sjÀlvfallet mycket viktigt. Men det kommer alldeles uppenbart att rinna mycket vatten under broarna i Paris innan dess.

Frankrike var mest dramatiskt, men ocksÄ i andra lÀnder hÀnde saker.

HÀr i Tyskland gick det riktigt uselt för den regerande koalitionens bÀgge partier. De gröna backade rejÀlt, och socialdemokraterna SPD hamnade med knappt 14% till och med efter högerextrema AfD.

Men trots detta Ă€r det vĂ€l sannolikt att regeringen kommer att fortsĂ€tta att hanka sig fram. Den tyska författningen Ă€r byggd för stabilitet – inte för turbulens.

Nu fokuseras mycket uppmÀrksamhet pÄ hur EU-arbetet skall fortsÀtta framöver.

Stats- och regeringscheferna förbereder ett informellt möte nĂ€sta mĂ„ndag kvĂ€ll och ett formellt toppmöte senare i juni. Först ska de enas om ett dokument som försöker att ange de strategiska prioriteringarna för de kommande fem Ă„ren. Knepigt nog. Och sedan – förmodligen Ă€n mer knepigt – skall de försöka enas om de avgörande viktiga personfrĂ„gorna.

Skall Ursula von det Leyen fÄ förnyat mandat som ordförande i kommissionen? Vem skall eftertrÀda Charles Michel som ordförande i Europeiska RÄder? Kan man ena sig om en ny s k Hög Representant för utrikesfrÄgor?

Men det Àr bara början pÄ den processen.

I den första och den senare av dessa frĂ„gor skall Europaparlamentet ha ett ord med i laget, och det kan nog bjuda pĂ„ viss dramatik. I bĂ€sta fall kan det ske redan i juli, men annars dröjer det till september, men dĂ„ mĂ„ste Ursula von der Leyen – om det Ă€r hon som föreslĂ„s – fĂ„ godkĂ€nnande av en majoritet i Europaparlamentet ledamöter.

Det klarade hon med bara nio rösters marginal för fem Är sedan, och Ätskilliga gamla rÀvar i parlamentet har fÄtt blodad tand sedan dess. Dessutom signaleras det redan nu hur olika grupper kommer att vilja förhandla fram olika politiska Ätaganden av henne.

Det kommer att bli en tÀmligen knepig process.

Sedan kommer ju hela processen med en ny kommission. LÀnderna nominerar sina kandidater, och sedan brottas det om vilka portföljer, mer eller mindre tunga, som de skall fÄ, och sedan skall alla de kommande kommissionÀrerna granskas och godkÀnnas av parlamentet. Traditionellt brukar nÄgon haverera i processen.

Den nya ordföranden i Europeiska RÄdet trÀder till 1 december, och blir det inga avgörande problem borde kommissionen och dess ordförande kunna vara pÄ plats innan Ärsskiftet. Snabbare Àn sÄ gÄr det knappast.

Och nÀr detta europeiska tumult klarats av vidtar kanske ett riktigt genuint tumult pÄ andra sidan Atlanten. Det finns en reell risk att Donald Trump tilltrÀder som president bara ett par veckor efter det att den nya EU-uppstÀllningen finns pÄ plats. Men ocksÄ en möjlighet att han förlorar valet men vÀgrar att erkÀnna sig besegrad.

Det kan ta mÄnader innan Washington kommer pÄ plats igen.

Samtidigt har vi krig i Europa, en klimatkris som börjar att bli allt mer pĂ„trĂ€ngande, en hisnande utveckling av nya teknologier och ökade spĂ€nningar ocksĂ„ i andra delar av vĂ€rlden. Åren sedan förra EU-valet har lĂ€rt oss att vi lever i de svarta svanarnas tid – fĂ„ var det en pandemi och ett stort krig.

Nu kan det bli Trump. DÄ havererar den globala klimatpolitiken, det globala handelssystemet sÀtts ifrÄga och frÄgetecknen kring Ukrainas möjligheter att klara kriget blir större.

Bortsett frÄn pandemi och krig har de gÄngna Ären handlat om försök att fÄ EU att klara bÄde den gröna och den digitala omvandlingen. Det har varit en bra start pÄ den förra men en lite stapplande inledning pÄ den senare. I bÀgge avseendena Àr det viktigt att Europa inte förlorar tempo.

Den omedelbara uppgiften blir dock kriget. Om nÄgra Är vet vi Ätminstone delvis hur det gÄtt, och det kommer att avgöra mycket. Har Putin tvingats till retrÀtt och Ryssland till att Àndra kurs, eller har hans arméer tvingat ytterligare tiotals miljoner pÄ flykt nÀr de pulversirat stad efter stad i östra Europa?

UtgÄngen dÀr kommer att avgöra vilket Europa vi kommer att ha under Ätskilliga decennier framöver.

Ukraina kommer att behöva ytterligare och sannolikt starkare stöd. Inte minst finansiellt, och hĂ€r Ă€r EU mycket viktigt. Det handlar om belopp i storleksordningen 0,25% av vĂ„r BNP – men var pengar skall tas Ă€r Ă€ndĂ„ inte okomplicerat. Den samlade EU-budgeten ligger ju bara kring 1% av vĂ„r BNP, och det finns flera omrĂ„den dĂ€r behoven Ă€r uppenbara. Det kommer att krĂ€vas nya lösningar.

Samtidigt mÄste de europeiska försvarsanstrÀngningarna ökas. Allt fler talar om 2,5% av BNP som ett golv. Det Àr mer Àn de flesta betalar i dag, men fortfarande för t ex Sverige en bra bit mindre Àn under det kalla krigets decennier. Vi mÄste fÄ en försvarsindustri som kan leverera mera och snabbare.

Utvidgningen av EU med nya medlemmar stÄr Äter pÄ dagordningen efter att ha varit lite satt pÄ undantag under ett antal Är. Entusiasmen för nya medlemmar Àr ofta svag, men nu finns det faktiskt en bred insikt om att öppnar vi inte dörren för Ukraina kommer vi aldrig att kunna bygga en stabil fred i östra Europa.

Jag tillhör dem som Àr övertygad om att med politisk kraft kan Ukraina stÄ pÄ randen till medlemskap nÀr det om fem Är pÄ nytt Är val till Europaparlamentet. Men det Àr mÄnga hinder som mÄste övervinnas. En helt ny EU-budget mÄste till ocksÄ för att klara detta. Och det Àr lÀtt att se att regeringar i Budapest och Haag kommer att försöka att kasta grus i maskineriet.

Det Àr inte bara det svenska EU-ordförandeskapets förtjÀnst, men frÄgan om Europas konkurrenskraft har nu kommit upp rejÀlt pÄ dagordningen. USA Àr supermakten pÄ innovation i den globala ekonomin, och Kina Àr supermakten pÄ produktion. DÄ duger det inte att bara skryta med att man Àr supermakt pÄ regleringar.

TvÄ italienska f d premiÀrministrar presenterar viktiga rapporter. Om just Italien Àr ett föredöme vad gÀller reformpolitik kan diskuteras, men Letta- och Draghi-rapporterna kommer förhoppningsvis att leda till att man tar rejÀla steg. Det behövs en bredare och djupare inre marknad, betydligt större satsningar pÄ forskning och utveckling, en verkligt gemensam kapitalmarknad, en aggressiv handelspolitik och moderniserad infrastruktur.

Kort sagt: mer av innovation och mindre av reglering.

Men allt detta Àr betydligt enklare sagt Àn gjort. Ett EU klÀmt mellan Vladimir Putin och Donald Trump, och brottandes med sina egna populister, blir inget lÀttskött pastorat i dessa de svarta svanarnas tid. Milt uttryckt.

Det blir viktiga Är. Viktigare Àn pÄ mycket lÀnge.

Om valresultat i Mexico och Indien, viktiga Ukraina- och G7-möten och fortsatt fastlÄst kring Gaza.

Carl Bildt (m) - 9 June, 2024 - 17:08

STOCKHOLM: NÀr jag skriver detta pÄ söndag eftermiddag vet vi sÄ gott som ingenting alls om utfallet av valet till Europaparlamentet.

Vallokalerna ha inte stÀngt. Det Àr först fram mot midnatt som resultaten kommer för alla 27 lÀnderna.

Och mĂ„hĂ€nda finns det anledning att Ă„terkomma till resultatet – och till starten för EU:s nĂ€sta mandatperiod – i en kommentar i morgon. Jag kommer Ă€ndĂ„ att vara pĂ„ TV och har dessutom en artikel pĂ„ ingĂ„ng i Dagens Industri i Ă€rendet.

Men först tillbaka till de viktiga val som jag nÀmnde för en vecka sedan.

I Mexico blev det en ovÀntat orovÀckande stor framgÄng för sÄvÀl vÀnsterkandidaten Claudia Sheinbaum i presidentvalet som för hennes parti i parlamentsvalet.

Jag skriver orovÀckande, dÀrför att med mer Àn tvÄ tredjedelar av platserna i parlamentet har vÀnstern nu ocksÄ en möjlighet att göra Àndringar i författningen som de inte haft möjlighet att göra tidigare.

Och i detta finns risker för en vÀnsterpopulism som Àventyrar delar av rÀttsordningen. Att t ex ha allmÀnna val av domarna i den högsta domstolen, vilket man talat om, leder omedelbart till en politisering som kan fÄ lÄngt gÄende följder.

Men vÀnstern Àr populÀr. Den ekonomiska politiken under de senaste Ären har visserligen lett till betydligt lÀgre ekonomisk tillvÀxt, men samtidigt har olika sociala program byggts ut betydligt, och i ett land med skriande sociala skillnader har det sjÀlvfallet varit populÀrt.

Osvuret Àr dock bÀst nÀr det gÀller vad som kan hÀnda. Det Àr först i höst som skiftet pÄ presidentposten sker.

OcksÄ i Indien blev valresultatet nÄgot av en överraskning.

Jag skrev för en vecka sedan att premiÀrminister Modis BJP-parti rÀknade med att förstÀrka sin stÀllning och fÄ mer Àn 370 mandat i parlamentet. Det var ocksÄ vad sÄvÀl opinionsundersökningar som olika kommentatorer rÀknade med.

Men sÄ blev det alls inte.

I stÀllet för att öka pÄ de 303 mandat man hade tidigare förlorade man nu och hamnade pÄ 240 mandat och utan den egna majoritet som man ju hade vant sig vid och rÀknat med fortsÀttning av.

Att man med marginal förblev största parti och nu ocksÄ kommer att bilda nÀsta regering kan förvisso ses som en vinst, men mot bakgrund av alla förvÀntningar kom resultatet nog trots allt snarast att uppfattas som förlust.

Mest anmĂ€rkningsvĂ€rt var att BJP med dess tydligt hindunationalistiska framtoning förlorade stort i den största delstaten Uttar Pradesh med dess 240 miljoner invĂ„nare – hjĂ€rtat i det som brukar kallas Hindustan.

Ett visst övermod i framtoningen frÄn premiÀrminister Modi spelade sannolikt en viss roll, men förmodligen ocksÄ olika ekonomiska faktorer.

Det viktiga var dock att det visade styrkan och dynamiken i vÀrldens största demokrati.

Och med en ny koalitionsregering som med 9.000 gÀster och viss pompa och stÄt installerats i New Delhi i dag kanske politiken i vissa avseenden som ingett lite bekymmer ocksÄ i omvÀrlden fÄr inte lite mjukare framtoning.

Vi fÄr se.

I veckan framöver kommer de viktiga internationella mötena att avlösa varandra.

PÄ tisdag och onsdag Àr det stor internationell konferens i Berlin om planeringen för Äteruppbyggnad av Ukraina. Jag Àr lite osÀker pÄ vad som kommer att komma ut ur denna, men ju tydligare förberedelserna för den stora Äteruppbyggnaden Àr desto bÀttre.

Och dÀrtill kommer ju att det finns Ätskilligt som mÄste göras nu.

De senaste mÄnaderna har de ryska attackerna slagit ut huvuddelen av kraftproduktionen i Ukraina, och stora kraftverk stampar man inte ur jorden i en handvÀndning. Det behövs kapacitet för att överföra kraft frÄn EU-lÀnder, och det krÀvs hjÀlp med olika mindre storskaliga lösningar.

Sedan Àr luftförsvar alldeles avgörande, men den frÄgan ligger lite utanför agendan i Berlin.

PÄ torsdag och fredag Àr det sÄ dags för de stora G7-lÀndernas toppmöte under italienskt ordförandeskap ner i Apulien, och det Àr ett tÀmligen sÀkert tips att konflikten med Ryssland kommer att dominera dagordningen Àven dÀr.

I marginalen av mötet nere i Apulien misstÀnker jag att de EU-ledare som Àr dÀr kommer att börja prata om de viktiga personfrÄgorna som mÄste upp till avgörande nÀr alla EU- ledarna möts först informellt i veckan dÀrefter och sedan formellt ytterligare en vecka dÀrefter.

Om detta kommer det sÀkert att spekuleras flitigt ocksÄ i media intill nÄgon typ av överenskommelse mellan EU-ledarna ingÄtts. Sedan kommer ju ocksÄ EU-parlamentet in i bilden, men det Àr en senare historia.

DĂ€refter Ă€r det sĂ„ dags för det lite komplicerade mötet i BĂŒrgenstock i Schweiz om förutsĂ€ttningarna för en fred i Ukraina.

Ursprunget till detta möte ligger i de försök som gjordes frÄn frÀmst ukrainsk sida att bredda det globala stödet för de principer som man vill skall ligga till grund för en fred.

Det var nÄgra möten pÄ mer operativ nivÄ, och det viktigare av dess var i Riyadh i Saudiarabien dÀrför att Àven Kina deltog i detta. Förtjusningen i Kreml över det var med all sannolikhet mycket begrÀnsad.

Men nÀr Kyiv sedan ville göra detta till ett toppmöte har saken blivit lite mer komplicerad, och det trots att ju Schweiz nu stÄr som vÀrld.

Hur mÄnga lÀnder som kommer att delta Àr oklart. Kina kommer inte, vilket lett till viss ukrainsk bitterhet, och buden om Brasilien och Sydafrika Àr lite oklara. Indien kommer, men oklart pÄ vilken nivÄ. UppstÀllningen frÄn EU blir sÀkert stark, och USA finns sjÀlvfallet pÄ plats Àven om president Biden tydligen flyger hem direkt frÄn Italien.

SÄ vi fÄr se vad mötet producerar.

Det viktigaste Àr nog vad som kommer dÀrefter. Det finns indikationer pÄ att Kina tillsammans med en del andra lÀnder funderar pÄ nÄgot mer eller mindre konkurrerande alternativ.

Det kan komplicera saken – eller skapa nya öppningar. Allt Ă€r osĂ€kert.

Annars mÄ vÀl pÄ den internationella scenen noteras att Danmark efter omröstning i generalförsamlingen i dagarna tar plats i FN:s sÀkerhetsrÄd för en sedvanlig tvÄÄrsperiod.

FrÄn EU kommer man för under 2025 förutom permanenta Frankrike att fÄ sÀllskap med Grekland och Slovenien.

I konflikten i Mellersta Östern verkar det nu som om president Bidens offentliga satsning pĂ„ ett Gaza-avtal i tre olika faser inte lett till det genombrott man hade hoppats pĂ„.

FrÄn USA:s sida har man uppmanat alla och envar att offentligt stödja förslaget, vilket ocksÄ skett, men sÄ lÀnge det Àr tyst frÄn Tel Aviv, och dÀrmed ocksÄ frÄn Hamas, hÀnder ingenting alls.

För premiĂ€rminister Netanyahu handlar det ju om att rĂ€dda sin regering sĂ„ lĂ€nge det gĂ„r – helst till Donald Trump tĂ„gar in i Vita Huset. Och dĂ€rmed har han svĂ„rt att gĂ„ med pĂ„ det amerikanska förslaget.

Ett visst politiskt andrum fick han i gÄr nÀr en israelisk operation lyckades att befriad fyra av det hundratal gisslan som Hamas fortfarande hÄller i Gaza. Antalet palestinier som dödades i operationen förefaller betydande, och nu sÀgs frÄn Hamas att ocksÄ tre av gisslan tillhörde de som förlorade livet.

I dag landar utrikesminister Blinken i regionen igen. Om jag inte rÀknar fel Àr det hans Ättonde besök under denna kris. Frustrationen mÄste vara betydande.

Förutom att försöka föra ett Gaza-avtal framÄt, och det verkar svÄrt, handlar det ju om att förhindra en upptrappning med Hezbollah och Libanon.

Hitintills har det ju lyckats inte minst genom en ytterligt diskret lÀnk mellan Teheran och Washington, men möjligen kompliceras bilden nÀr Iran nu blir upptaget av sitt presidentval i slutet av mÄnaden.

Jag misstÀnker att detta inte blir Blinkens sista resa i regionen.

För min del blir det efter en vecka hemma lite mer av resor under veckan.

I morgon kvÀll och delar av tisdagen Àr jag i Berlin för diskussioner i anslutning till den stora Ukraina-konferensen dÀr. PÄ onsdag Àr jag pÄ eftermiddag och kvÀll i Helsingfors och pÄ fredag bÀr det av till Bologna pÄ transatlantisk konferens pÄ amerikanska Johns Hopkins-universitetets del dÀr.

Tre stÀder som det alltid Àr bÄde angenÀmt och intressant att besöka.

Om viktiga val i Indien, Mexico, EU och Storbritannien. Men ocksÄ om stödet till Ukraina och tumult i Tel Aviv.

Carl Bildt (m) - 2 June, 2024 - 10:42

STOCKHOLM: I dag Àr det en vecka kvar till vÄrt eget viktiga val till Europaparlamentet, men lÄt mig först sÀga nÄgonting om tre andra viktiga val.

I dag Ă€r det presidentval i Mexico. UtgĂ„nge Ă€r ganska given – vĂ€nsterkandidaten Claudia Scheinbaum surfar pĂ„ sin företrĂ€dare ABL:s för mig nĂ„got svĂ„rbegripliga popularitet och kommer att bli landets första kvinnliga president.

Med sina nÀrmare 130 miljoner invÄnare Àr Mexico i alla avseenden ett viktigt land. Vi hade ju ett svenskt statsbesök dÀr alldeles nyligen, Àven om det gick alldeles obemÀrkt förbi i vÄra media.

För USA Àr landet sjÀlvfallet mycket viktigt. GrÀnsen mot Mexico Àr ett av de hetaste Àmnena i den infekterade amerikanska inrikespolitiska debattet och landet har seglat förbi Kina som viktigaste handelspartner, men det Àr nog den vÀxande organiserade kriminaliteten i landet som kommer att bli den största frÄgan ocksÄ i den relationen.

Förra Äret var det för tredje Äret i rad 100.000 amerikaner som dog pÄ grund av överdos av preparatet fentanyl eller varianter av detta. Det Àr en djup kris som skÀr rakt in i snart sagt varje del av det amerikanska samhÀllet.

Åtskilliga av kemikalierna bakom fentanyl kommer frĂ„n olika kĂ€llor i Kina, men direkta samtal mellan presidenterna Biden och Xi Jinping har nu lett till en viss dĂ€mpning av det flödet. I gengĂ€ld ökar tydligen flödet frĂ„n Mexico pĂ„ pĂ„tagligt sĂ€tt.

De organiserade brottssyndikaten Àr starka i Mexico. NÀrmare en halv miljon mÀnniskor har dödats eller försvunnit sedan den dÄvarande presidenten för nÀrmare tvÄ decennier sedan sÀnde armén mot dem, och i Ärets valrörelse har mer Àn trettio kandidater dödats.

För nÀsta amerikanske president blir frÄgan om att stoppa flödet av fentanyl frÄn Mexico ofrÄnkomligen stor.

Vid en middag i Washington hÀrförleden hörde jag flera personer med viss stÀllning tala om möjligheten av att t o m bomba platser i Mexico dÀr drogen tillreds eller handlas.

Och till ytterligare utmaningar i relationen hör effekterna av olika tullar etc pÄ handeln med Kina vilka medfört att kinesiska företag etablerar sig i eller gör sin handel via mellanhÀnder i Mexico. Det gÀllande handelsavtalet mellan Mexico och USA Àr dock framförhandlat av ingen mindre Àn dÄvarande presidenten Trump.

I dag Àr det ocksÄ sista valet i det gigantiska val i Indien som pÄgÄtt i ett antal omgÄngar i ett antal mÄnader. Och pÄ tisdag vÀntas ett valresultat komma att offentliggöras.

Att premiÀrminister Modi och hans BJP-parti kommer att stÄ som segrare betvivlas inte av nÄgon. BJP Àr i dag vÀrldens kanske mest vÀloljade politiska maskineri, och Narendra Modi en pÄ mÄnga sÀtt skicklig och imponerande politiker. Och det finns dessutom ett nytt drag av optimism och framtidstro i Indien i dess helhet.

Dock har det funnits drag i valrörelsen som varit mindre tilltalande. Modi sjÀlv har en tendens att spela pÄ anti-muslimska strÀngar och att klÀ mycket av det han gör i strikt hinduistiska fÀrger. Talar man med journalister inlandet Àr det heller inte svÄrt att fÄnga upp berÀttelser om olika typer av restriktioner.

Och kÀnsligheten för kritik frÄn omvÀrlden Àr ocksÄ betydande.

Den stora frÄgan inför tisdagens resultat Àr om BJP kommer att nÄ sitt mÄl pÄ 370 av de 542 platserna i parlamentet Lok Sabha eller ej.

PremiÀrminister Modi Àr tveklöst populÀr, men Indien Àr en kontinent mer Àn ett land, och skillnaderna mellan Indiens olika delstater mycket stora. Regionalt förankrade partiet har under de senaste decennierna kommit att spela en allt större roll.

SÄ vi fÄr se. Indien Àr tveklöst ett av de allra viktigaste lÀnderna under de kommande decennierna.

Valet i Storbritannien ligger ju lÀngre fram, men eftersom jag var i London i veckan och kÀnde av stÀmningar kan nÄgra kommentarer vara pÄ sin plats.

Valrörelsen har nu formellt börjat, och med viss förenkling kan man sÀga att medan de regerande konservativa har en strategi som beskrivits med ordet Dunkirk, talar man om Labour med en Ming-strategi.

Med Dunkirk avses att inse nederlaget, rÀdda vad som rÀddas kan och hoppas pÄ bÀttre tider om nÄgra Är.

Det handlar om att minimera förluster, och hotet ser man tydligen inte frÀmst frÄn Labour, utan frÄn den mer extremt nationalistiska högern i form av det s k Reform-partiet med Brexit-fundamentalisten Farage som inspiratör.

Och dÄ gÀller det att sÀkra det stöd man möjligen har. Fokus ligger pÄ pensionÀrer. DÀr ser man tydligen hotet frÄn Reform.

Vi fÄr se hur lÄngt det bÀr.

FrĂ„gan Ă€r ju bara hur stort nederlaget blir. I dag har man 346 MP’s. I katastrofvalet 1997 – Tony Blairs stora framgĂ„ngsval – var man nere pĂ„ 165. Klarar man sig med en halvering rĂ€knas vĂ€l Dunkirk-strategin som en framgĂ„ng.

För Labour gÀller tydligen att hantera sitt övertag i opinionen med samma ömhet som man hanterar en kÀnslig Ming-vas.

Alltför tydlig politik skall undvikas. Budskapet inriktas pĂ„ förĂ€ndring utan förĂ€ndring – förĂ€ndring i Downing Street men inga oroande förĂ€ndringar av politiken.

Hur det sedan kommer att gÄ med det ÄterstÄr att se. NÄgot utrymme för kostnadskrÀvande reformer finns nÀppeligen, men i sedvanlig ordning antyda sÄdana stÀndigt.

Valet Àr den 4:e juli, sÄ Ätskilligt kan intrÀffa. Intill dess gÀller av allt att döma Dunkirk och Ming.

Hör hemma har president Zelensky varit pÄ besök för samtal med alla nordiska lÀnders ledare. Det var ett viktigt besök.

Det nya svenska militÀra stödpaketet Àr pÄtagligt omfattande.

VÄra ÄterstÄende pansarbandvag 302 skickas nu till Ukraina, men allra viktigast var de tvÄ radar- och stridsledningsflygplanen ASC890.

Införandet av F16 kommer förhoppningsvis att pÄbörjas under de nÀrmaste mÄnaderna.

Utmaningen skall dock inte underskattas. Det krÀvs vÀl utbildade piloter och det krÀvs vÀl utbildade mekaniker och ingenjörer för att hÄlla systemet igÄng.

Det Àr Ätskilliga timmar av underhÄll pÄ marken för varje timma i luften.

Men Àn viktigare Àr att bygga upp ett system för hur de skall anvÀndas med sina olika sensorer och vapensystem, och det Àr hÀr de svenska flygplanen Àr ett avgörande tillskott.

De ger omfattande radarinformation till F16-planen, och de kan ge den stridsledning som Àr alldeles avgörande för att det samlade systemet skall ge effekt.

Om Gripen kan komma in i nÀsta skede av att bygga ett nytt ukrainskt flygvapen ÄterstÄr att se. TillgÄngen pÄ F16 Àr i nÀrtid betydligt mycket större Àn tillgÄngen pÄ Gripen.

Men ett nytt flygvapen med nya Gripen kan sjÀlvfallet vara en intressant option lÀngre fram.

Jag höll pÄ att skriva att frÄn Gaza-fronten Àr intet nytt, men sÄ Àr det inte.

Washington har tröttnat pÄ de stÀndiga förhandlingarna om en möjlig vapenvila och president Biden sjÀlv har dÀrför offentligt lagt ett eget förslag med tre olika faser pÄ bordet.

Man vill tvinga fram ett avgörande. Och mobiliserar nu ocksÄ internationellt stöd för initiativet.

Den första fasen med tre veckors vapenvila och viss utvÀxling av gisslan och fÄngar Àr tydligt specificerad, den andra fasen mer komplicerad och inte alldeles klar och den tredje om vad som sker i det lite lÀngre perspektivet tÀmligen öppen.

Men avgörande Àr att med den första fasen skapa ett politiskt momentum.

En plan som denna har man sjÀlvfallet i sina huvuddrag förankrats i förvÀg. Annars skulle den politiska risken vara för stor. Och frÄn Hamas har nu sagts att man accepterar planen om Israel ocksÄ gör det.

Problemet nu ligger i Tel Aviv. Efter timmar av tystnad meddelade de extremistiska ministrarna av regeringen att de kommer att lÀmna om Israel accepterar planen.

Och till det pikanta hör ju planen ju var vÀl förankrad ocksÄ i den israeliska ledningen innan den presenterades.

Vad som hÀnder nu blir spÀnnande att se.

Samtidigt har Netanyahu inbjudits att tala för den amerikanska kongressen. Jag kan tÀnka mig att Vita Husets förtjusning över detta kan hÄllas inom bestÀmda grÀnser.

Men vad skall han sÀga dÀr i detta lÀge? Jag skulle tro att det talet kommer att skjutas upp tills det finns klarhet om det finns nÄgon vapenvila och om det finns nÄgon israelisk regering.

Just nu förefaller ju detta inte att vara förenliga storheter. Men israelisk politik Àr notoriskt dynamisk, om man uttrycker saken sÄ.

HÀr hemma nalkas nu valet till Europaparlamentet med dess blivande 720 ledamöter frÄn 27 lÀnder nÀsta söndag.

Efter det indiska valet Àr det med 373 miljoner röstberÀttigade vÀrldens nÀst största demokratiska val.

Olika lÀnder röstar pÄ olika dagar, med början i NederlÀnderna redan pÄ torsdag, men de allra flesta röstar som vi pÄ söndag. DÄ passar man ocksÄ pÄ att ha parlamentsval i sÄvÀl Belgien som Bulgarien.

Europaparlamentet Àr sjÀlvfallet viktigt. Tillsammans med regeringarnas representanter i ministerrÄdet beslutar man ju om alla de lagar som kommer pÄ EU-nivÄn.

Dess sÀtt att arbeta skiljer sig rÀtt ordentligt frÄn den svenska riksdagens.

Partier betyder fortfarande Ätskilligt, de förblir viktiga, men individer betyder i detta europeiska politiska system betydligt mer Àn i vÄrt nationella.

Ledamöter med förmÄga att synas, höras och operera i den europeiska politiska miljön har betydligt bÀttre möjligheter till konkret inflytande Àn vad som skulle gÀlla i vÄrt nationella system.

Person Àr i detta val dÀrför betydligt viktigare. SjÀlv kommer jag att utnyttja min möjlighet att sÀtta kryss för en bra kandidat.

Kring hur valet kommer att utfalla i olika lÀnder spekuleras det Ätskilligt i dessa dagar, men mÄhÀnda Àr det bÀst att Äterkomma till dessa olika politiska trender nÀr vi har resultatet frÄn de olika lÀnderna.

Den kommande veckans större begivenhet i övrigt Àr vÀl firandet i Normandie pÄ torsdag av att det Àr 80 Är sedan D Day och den allierade landstigningen dÀr.

I kampen mot Hitler var sjÀlvfallet ocksÄ Sovjetunionen en allierad, och en avgörande sÄdan, och pÄ plats i Normandie kommer president Zelensky att finnas. Det Àr inte mer Àn rÀtt mot bakgrund av det faktiskt var fler ukrainare Àn ryssar som förlorade livet under det andra vÀrldskriget.

President Putin Àr inte bjuden.

För min del blir den kommande veckan en vecka hemma i Stockholm. Skönt. Jag var faktiskt intecknad pÄ möten och konferens i Canberra i Australien, man det fÄr vÀnta till senare.

Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvara

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:52
Det var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia

Fornling kan ha gÄtt sin sista match

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:47
Sven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia

Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsen

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:34
AnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia

En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ Facebook

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:30
DN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia

Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljetten

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Den sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia

SAS drar in pÄ flygningar till Hongkong

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Allt fler flygbolag – inklusive SAS – vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia

”Bonusfamiljen” fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€song

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:04
SVT:s populĂ€ra relationsserie ”Bonusfamiljen” Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia

Norrköping polisanmÀls efter DjurgÄrdsfirande

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:58
Efter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Östgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan om

Categories: Massmedia

ÖverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomar

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:48
Det Àr extremt ovanligt att en 16-Äring döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd i Sverige.
Categories: Massmedia

Explosion pĂ„ skola – ingen skadad

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:46
NÄgon har kastat in ett flaskliknande föremÄl genom fönstret pÄ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia

Man rymde under permission i Sigtuna – stor polisinsats

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:23
En man sprang i frÄn tre kriminalvÄrdare under sin permission i Sigtuna.
Categories: Massmedia

3D-modell och drönare – sĂ„ ska SGI undersöka skredplatsen utanför KungĂ€lv

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:08
Det Àr fortfarande inte sÀkert för fÀltgeotekniker och geologer att undersöka det stora skredomrÄdet utanför KungÀlv.
Categories: Massmedia

16-Äringen döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd för mordet pÄ Peter Plax

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 12:56
16-Ă„ringen lurade sin vĂ€n Peter Plax till en badsjö efter att de Ă€tit pizza tillsammans – dĂ€r mördade han honom med en

Categories: Massmedia
 
Nytt i forumet

Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 18:06.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson