Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Hong Kong och EU-paket i dessa dagar.

Carl Bildt (m) - 24 May, 2020 - 17:50

STOCKHOLM: Även en vacker försommarsöndag som denna fortsĂ€tter vĂ€rlden att dĂ„ och dĂ„ knacka pĂ„.

SÄ i dag började jag min dag med en rÀtt lÄng intervju pÄ CNN som tog sin utgÄngspunkt i min artikel i Washington Post om USA:s stÀllning i vÀrlden i dessa dagar, men som ofrÄnkomligen kom att inkludera en frÄga ocksÄ om vad som uppfattas som den svenskas annorlunda strategin.

Och Àven om en intervju med TV4 huvudsakligen handlade om den allt sÀmre relationen mellan USA och Kina kom ocksÄ den aspekten med dÀr.

I morgon börjar jag sÄ dagen med morgonpasset i P1, och Àven dÀr kommer det att handla om bilden av Sverige i omvÀrlden i dessa tider och dess möjliga konsekvenser.

Men annars Àr det nog efterdyningarna efter de olika mötena i Peking som tilldrar sig mest internationell uppmÀrksamhet just nu.

Det var bestÀmda budskap vad gÀllde sÄvÀl Hong Kong som Taiwan som levererades. Om det fanns nÄgon som trodde att den kinesiska ledningen skulle modifierar sin linje nÄgot i dessa frÄgor i den rÄdande situationen visade det sig vara alldeles fel.

Linjen vad gĂ€ller Hong Kong var mycket bestĂ€md, och det inte minst nĂ€r utrikesminister Wang Yi hade presskonferens i Peking i dag. Man sĂ€ger visserligen att systemet med ”ett land – tvĂ„ system” skall vara kvar, men vad gĂ€ller yttre och inre sĂ€kerhet Ă€r det nu fullt ut Pekings kommando som skall gĂ€lla, och man Ă€r tydlig med att nĂ„gra kompromisser pĂ„ denna punkt inte Ă€r aktuella.

De internationella reaktionerna har inte lÄtit vÀnta pÄ sig.

SÄvÀl Storbritannien som EU har uttalat stark oro, men Àn sÄ lÀnge inskrÀnkt sig till detta. Hong Kongs siste brittiske guvernör Chris Patten har, tillsammans med ocksÄ f d brittiske utrikesministern Malcolm Rifkind varit betydligt klarare och efterlyst en starkare internationell reaktion.

Med Chris Patten hade jag en ”zoom-drink” för nĂ„gon vecka sedan inför det att han skulle hĂ„lla ett anförande – ocksĂ„ via Zoom – pĂ„ klubben för utrikeskorrespondenter i Hong Kong. Bara halvt pĂ„ skĂ€mt sade han att det vĂ€l nu kommer att leda till att den klubben stĂ€ngs ner.

Och nu Ă€r han tydlig med att Pekings Ă„tgĂ€rder utgör ett ”flagrant brott” mot det gemensamma kinesisk-brittiska avtalet i samband med att den f d kronkolonien Ă„terlĂ€mnades till Kina 1997. Hur den brittiska regeringen kommer att hantera denna frĂ„ga, och vilket stöd man eventuellt söker frĂ„n andra lĂ€nder, blir en intressant frĂ„ga att följa.

Under en relativt lÄng period efter 1997 kom Hong Kong faktiskt att fungera fritt snarare över förvÀntan, men under framför allt det senaste Äret har tonen frÄn Peking successivt skÀrpts inte minst i samband med att demokrati-demonstrationerna i Hong Kong blivit allt djÀrvare.

Om nu coronakrisen i Hong Kong anses under kontroll, kommer vi alldeles sÀkert att se mer dramatik pÄ gatorna.

Den kommande veckan kommer sĂ„ EU-kommissionen i Bryssel att presentera sitt förslag till ”Ă„terstartpaket” för EU-ekonomin, och det samtidigt som de ”snĂ„la fyra” – dĂ€ribland Sverige – förefaller att grĂ€va ner sig i sina skyttegravar.

Efter det inleds sĂ„ skarpa förhandlingar mellan medlemsstaterna, men de ”snĂ„la fyra” kan knappast rĂ€kna med sĂ„ mycket mer Ă€n justeringar i det stora paketet. Det kan dock vara vĂ€l sĂ„ viktigt, Ă€ven om jag tror att man skall vara pĂ„ vakt för faran att snĂ„lheten bedrar visheten.

Det ligger entydigt i Sveriges ekonomiska och politiska intressen att det skall gÄ bra för Europa i dess helhet, och det Àr inte alls orimligt att lÀnder med lite större förmÄga ocksÄ Àr beredda till lite större insatser. De gör vi dÄ i vÄrt eget lÄngsiktiga och strategiska intresse.

För min del blir det fortsatt en vecka med olika internationella diskussioner, och en del av dem ocksÄ publika i den virtuella vÀrlden.

Det gÀller t ex pÄ onsdag morgon dÄ jag har ett samtal med chefen för det utrikespolitiska Lowy-institutet i Australien, liksom den podcast China Power som kommer frÄn Washington.

Det verkar som om politiken accelererar.

Carl Bildt (m) - 21 May, 2020 - 17:52

STOCKHOLM: VÄren börjar göra sig allt mer pÄmind, och det gör förvisso vÀrlden ocksÄ.

I början av veckan sammantrÀdde via video den s k World Health Assembly som Àr vÀrldshÀlsoorganisationen WHO:s högsta beslutande organ. Och det var av lÀtt insedda skÀl ett möte av viss vikt.

För mig blev detta möte en mycket tydlig demonstration av vad jag kallat den post-amerikanska vĂ€rlden, och om detta skrev jag ocksĂ„ i en artikel i Washington Post i gĂ„r som det för den intresserade finns lĂ€nk till pĂ„ mitt engelska Twitter-konto. Och det har blivit Ă„tskilliga reaktioner pĂ„ den artikeln – eller rĂ€ttare sagt pĂ„ det som den Ă„terspeglade.

Mötet med WHA blev en betydande framgÄng för EU som förhandlade fram de slutsatser som sÄ smÄningom kunde antas enhÀlligt. Kinas accepterade att en granskning av den samlade hanteringen av COVID19-krisen skall genomföras, och denna mÄste ju inkludera sÄvÀl virusets ursprung som WHO:s och andras hantering av det.

Och USA kom till slut att acceptera denna resolution och dess olika slutsatser.

Men det hela visade en bild av ett relativt sjÀlvsÀkert Kina, ett inte utan framgÄng manövrerande EU och ett marginaliserat USA.

Det kommer förvisso att finnas Ätskilligt att granska och diskutera kring denna kris och dess hantering nÀr vi lagt dem bakom oss.

I en artikel som via Project Syndicate gÄr ut i olika tidningar i olika delar av vÀrlden försökte jag svara pÄ frÄgan varför vÀrlden kunde möta och stoppa SARS-vuruset 2003 men misslyckades sÄ kapitalt med detta virus 2020.

Svaret pÄ den frÄgan blir med nödvÀndighet tentativt Ànnu sÄ lÀnge. SÀkert kommer det vart det lider att skrivas Ätskilligt i den frÄgan.

Men Àven den artikeln finns det för den intresserade lÀnk till genom mitt twitter-konto.

I början pÄ veckan kom sÄ det utspel frÄn Angela Merkel och Emmanuel Macron som med all sannolikhet bÀr förebud om det förslag till större ÄterhÀmtningspaket för EU-lÀnderna som kommissionen kommer att lÀgga sitt förslag till pÄ onsdag i nÀsta vecka.

FrÄn den svenska regeringens sida blev kommentarerna lite snÄla och sura, men det kommer inte att förhindra att beslutet kommer att röra sig i denna riktning.

Med 500 miljarder Euro Àr det förvisso ett mycket betydande paket, om Àn avsevÀrt mindre Àn vad sÄvÀl Macron som Europaparlamentet tidigare talat om, men det verkligt nya Àr att EU förvÀntas lÄna upp medel som sedan kan anvÀndas till stöd för drabbade medlemslÀnder.

NÄgot gemensamt Ätagande för andra lÀnders skulder, som ju figurerade tidigare i debatten, handlar det inte om, och dÀrmed kanske inte heller det stora genombrott som vissa tycks vilja se det som. Men det Àr trots detta ett viktigt och stort steg som borde skapa bÀttre förutsÀttning för den ÄterhÀmtning för hela Europa som ligger i hela Europas intresse.

Och Äter har vi sett Angela Merkel stiga fram som ledaren som förmÄr att formulera en kompromiss som tar samarbetet framÄt. Förslaget har, trots sina nya inslag, ocksÄ fÄtt ett pÄfallande starkt stöd i den tyska opinionen.

Men Ätskilligt kommer sÀkert att sÀgas och ske i denna frÄga. Först nÀsta vecka kommer det formella förslaget, och först mot slutet av juni skall stats- och regeringscheferna ta stÀllning till det.

Vid det laget kommer man sannolikt att ocksÄ veta mer om hur den försiktiga öppning som nu sker i olika lÀnder kommer att fungera. Inte minst Àr det en frÄga om att rÀdda turismen i framför allt södra Europa.

Och hur det gÄr för Sverige i det sammanhanget ÄterstÄr att se. Jag ser att vÄra nordiska grannlÀnder nu kÀnner en viss rÀdsla för att importera smitta frÄn oss. Och nu Àr vi ju i en situation dÀr det i detta hÀnseende Àr farligare i Stockholm Àn vad den Àr i Rom.

De nÀrmaste dagarna kommer Ätskilliga blickar att vara riktade mot Peking i samband med den s k nationella folkkongressens möte dÀr. Det Àr i samband med denna, som ju fÄtt förskjutas frÄn mars, som den kinesiska ledningen brukar förkunna olika mÄl för de nÀrmaste Ären nÀr det gÀller t ex ekonomisk tillvÀxt.

SÄ Xi Jinpings tal kommer alldeles sÀkert att lÀsas med stort intresse. Med all sannolikhet fÄr vi se ett Kina som försöker framtona som sjÀlvsÀkert och framtidsinriktat, men vad som döljer sig bakom fasaden kan det komma att ta sin tid innan vi börjar att se tecken pÄ.

Inte minst blir det intressant att se om och hur man i sÄ fall reagerar pÄ den nu Àn aggressiva amerikanska politiken om Kina. Inte minst utrikesminister Pompeo har ju gÄtt upp i ett tonlÀge som visar att han verkar se utrikespolitiken frÀmst som ett korstÄg, och hur lÄngt den kinesiska ledningen vÀljer att svara pÄ detta ÄterstÄr att se.

Och för min del fortsÀtter livet i Zoomland.

I gÄr hade vi med ECFR en intressant dialog om EU och Iran-politiken framöver med deltagande ocksÄ frÄn de tre i detta avseende viktigaste utrikesdepartementen.

Jag var dÀrefter med i en distansdiskussion pÄ Kyiv Security Forum, liksom senare pÄ kvÀllen med vad som kallas Diplomacy Cafe pÄ universitet i Denver borta i USA.

SkÀlet till det senare Àr att vid det universitetet finns en framtrÀdande amerikansk diplomat Chris Hill som jag kom att lÀra kÀnna vÀl under vÄr gemensamma tid med Balkan.

Och jag noterade att med och lyssnade fanns ocksÄ den pensionerade general som under hans tid som chef för den amerikanska armén i Europa ocksÄ var min militÀra motpart i fredsoperationen i Bosnien.

Han skrev till mig efter diskussionen i gĂ„r att han av mig under den tiden hade lĂ€rt sig ”hur man kan uppnĂ„ resultat utan att behöva avlossa ett enda skott.” Den kommentaren satte jag vĂ€rde pĂ„.

I dag har det sÄ varit en vidediskussion om lÀget i vÀrlden med Observer Research Foundation i New Delhi och dÀrefter inspelning av en amerikansk pod om Europas och Sveriges syn pÄ relationerna till Kina. Den kommer ut under den kommande veckan, och jag skall se till att det finns en lÀnk.

Men dÀrutöver har det varit skönt att cykla i den vÀrmande solen.

En intressant dag som sade Ätskilligt om vÀrlden.

Carl Bildt (m) - 18 May, 2020 - 18:13

STOCKHOLM: I denna digitala vÀrld kunde jag i dag följa diskussionerna pÄ World Health Assembly. En och annan ledare hade lite problem med uppkopplingen, men i huvudsak fungerade det.

Men slÄende var den annorlunda vÀrld som framtrÀdde under dagens sessioner.

Redan inledningsvis framtrÀdde Kinas Xi Jinping med ett lÀngre och pÄtagligt vÀl avvÀgt anförande. FrÄn Europas sida fanns pÄ denna nivÄ Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Angela Merkel. Och en fyra-fem timmar senare efter ett oÀndligt antal ministrar frÄn vÀrldens alla hörn kom ocksÄ den amerikanske hÀlsoministern.

Jag har i olika sammanhang talat om att vi nu kommit in i en ”post-amerikansk” vĂ€rld. Och den var högst pĂ„taglig för var och en som följde framtrĂ€dandena i WHA denna dag.

Xi Jinping nĂ€mnde försiktigtvis inte ordet Wuhan, men prĂ€ntade in att ”vi har nu vĂ€nt utvecklingen” om viruset och den kinesiska ekonomin och det kinesiska samhĂ€llet var pĂ„ vĂ€g tillbaka.

Mycket tydligt var hur han vÀnde sig till de afrikanska lÀnderna speciellt, och talade om olika kommande hjÀlpinsatser. Ingen annan del av vÀrlden lyftes fram pÄ detta sÀtt. Den kinesiska strategiska prioriteringen var tydlig.

Även han stĂ€llde sig bakom en undersökning om viruset och krisen. De begrĂ€nsningar han angav var att det borde ske nĂ€r den akuta krisen Ă€r över, att den skulle vara objektiv och vetenskaplig och att den borde ske inom ramen för WHO.

Och detta Àr ju i allt vÀsentligt ocksÄ vad som finns i den resolution som under EU:s ledning nu förhandlas fram för att bli slutresultat. Som medförslagstÀllare till den finns ocksÄ Australien, som ju var först att ta upp detta förslag.

Xi Jinping var ocksĂ„ tydlig med att ett vaccin mĂ„ste ses som ett ”global public good” och inte exklusivt kontrolleras av den ena makten efter den andra.

Sammanfattningsvis ett effektivt anförande med ett budskap i linje med vad nog mÄnga ville höra.

Och dessutom hyggligt i linje med de europeiska linjer som nu dominerar den globala debatten kring dessa frÄgor.

NÀr efter Ätskilliga timmar det amerikanska anförandet kom var det av helt annan karaktÀr. Ett skarpt ifrÄgasÀttande av WHO, en icke ovÀntad tydlig attack pÄ Kina, ingenting om samverkan och solidaritet nÀr det gÀllde vaccin och sÄ en mycket framtrÀdande roll vad gÀller frÄgan om Taiwan.

PÄ den punkten har man rÀtt, men det var trots detta lite egenartat nÀr Taiwan sagt att man för samarbetets skull stÄr över denna gÄng, och det tydligen var klart att frÄgan skulle diskuteras senare.

SÄ det var en tydlig bild av en ny vÀrld som trÀdde fram i dag.

Kina har ett tydligt problem med sin trovÀrdighet, men arbetar med betydande styrka för att komma över det, och formulerar budskap som nog inte saknar global resonans.

Europa försöker, och inte alldeles utan framgÄng, att rÀdda vad som rÀddas kan av globalt samarbete. Och i det ligger ocksÄ ett start stöd för WHO och fortsatta reformer av organisationen.

Och USA marginalerer sig sjÀlv genom att fortsÀtta att skapa intrycket att för dem kampen mot Kina Àr viktigare Àn kampen mot viruset.

Det var en intressant dag.

Global hÀlsopolitik hettar till.

Carl Bildt (m) - 17 May, 2020 - 16:38

STOCKHOLM: Global hÀlsopolitik Àr sÀllan det som skapar de stora rubrikerna, och figurerar ocksÄ mer sÀllan i den mer ordinarie utrikespolitiska hanteringen.

Men de nÀrmaste dagarna blir kanske annorlunda i dessa avseenden.

DÄ möts pÄ det sÀtt möten sker i dessa dagar den s k World Health Assembly som Àr det högsta beslutande organet i FN:s vÀrldshÀlsoorganisation WHO till sitt Ärliga möte.

Och tvÄ kontroversiella frÄgor tillhör det som kommer upp dÀr.

Den första Àr Taiwans deltagande.

Intill 2016 kunde Taiwan delta i WHO:s arbete som observatör, och detta skedde ocksÄ med pragmatiskt erkÀnnande av Peking. Men sedan dess har tonen frÄn Peking blivit ett annan eftersom man varit missnöjd med valresultaten pÄ Taiwan, och dÀrmed har man blockerat Taiwans deltagande.

Nu finns det Ă„tskilliga – USA och de flesta europeiska stater – som tycker att detta Ă€r fel, och det i synnerhet i denna situation. Alla behövs i arbetet för att bekĂ€mpa pandemin, och till detta skall ju lĂ€ggas att myndigheterna i Taipei ju tillhörde dem som tidigt vidtog Ă„tgĂ€rder och dĂ€rmed ocksĂ„ varit framgĂ„ngsrika i arbetet.

Hur det kommer att gÄ i denna frÄga ÄterstÄr att se, men det mesta talar för att Peking kommer att lÀgga in ett veto, och praxis förefaller att ha varit att frÄgor som dessa avgörs med enhÀllighet.

Den andra rör ett förslag att börja utreda och utvÀrdera arbetet hitintills med att bekÀmpa COVID19.

Ett sÄdant inslag fanns i allas fall med i det förslag till resolution som EU lagt fram och försökt att fÄ stöd för, men hur lÄngt förslaget gÄr och vilka förutsÀttningar det har att gÄ igenom ÄterstÄr att se.

PÄ sina hÄll vill man rikta udden i detta förslag mot ledningen i Peking. FrÄn den amerikanska administrationen talar man om det kinesiska kommunistpartiet.

Men sÄ behöver det inte vara. Myndigheter i Kina tillhör knappast de enda som famlat och fumlat i denna frÄga och kris. Och alla borde förvisso ha ett tydligt intresse av att lÀra sig av de misstag som begÄtts för att vi skall kunna vara bÀttre rustade nÀsta gÄng.

SÄ mitt i allt annat skall jag i morgon försöka att följa med vad man möjligen kan snappa upp frÄn GenÚve.

I övrigt innebÀr min morgondag i Zoomland ett anförande pÄ tankesmedjan Civita i Oslo och deltagande i en diskussion pÄ Kiev Security Forum i just Kiev.

SÄ Àr det i dessa dagar.

Ännu en vecka.

Carl Bildt (m) - 10 May, 2020 - 17:05

STOCKHOLM: Sakta gÄr livet vidare i denna sÄ annorlunda tid.

Mötena pÄ Zoom och andra motsvarande plattformar avlöser varandra.

Före helgens intrÀde hade jag i fredags ett lÄngt möte i den rÄdgivande gruppen för den stora tankesmedjan Observer Research Foundation i New Delhi, och gick igenom den globala utvecklingen med det perspektiv som Indien erbjuder.

Alla stora planerade arrangemang för hösten – i Mumbai, Dacca, Kigali, Delhi och Tanger – Ă€r instĂ€llda, men det innebĂ€r att de ca 150 anstĂ€llda kan Ă€gna mer tid Ă„t olika former av digital produktion, och det har man ocksĂ„ gjort med betydande framgĂ„ng.

Ser vi pÄ digital besök tillhör ORF under denna period den absoluta toppen av globala tankesmedjor.

I morgon Àr det sÄ dags för en global genomgÄng med Henry Kissinger i en grupp som han kallat ihop för att vi alla skall kunna bredda vÄra perspektiv.

Och sÄ gÄr det vidare under veckan.

Till den kommande veckans hÀndelser pÄ den globala arenan Àr att det pÄ torsdag mÄste vara klart med regeringsbildning i Israel, och vid samma tidpunkt har USA:s utrikesminister Pompeo aviserat sin ankomst till Tel Aviv och Jerusalem.

DÄ kommer det med all sannolikhet att handla om planerna pÄ att lÄta Israel annektera betydande delen av den s k VÀstbank som ju administrerats under israelisk ockupation sedan 1967.

SprÀngkraften i den frÄgan Àr betydande.

USA har tidigare strÀvat efter att bilda en i alla fall informell allians mellan frÀmst Israel och Saudiarabien och med udden riktad mot Iran, men frÄgan Àr hur lÄngt den saudiska följsamheten med Vita Huset kan strÀcka sig nÀr det handlar om att ge avkall pÄ vad mÄnga ser som fundamentala gemensamma arabiska intressen.

Landet talar ju fortfarande om det s k arabiska fredsinitiativ som utgÄtt frÄn just Riyadh, och som sÀger att alla arabiska lÀnder Àr beredda till fred med Israel om Israel avstÄr frÄn de omrÄden man ockuperar. Och mottagandet av den s k fredsplan som Trump-administrationen tidigare presenterat har ju varit milt sagt svalt.

För Mike Pompeo förefaller det mesta nu att handla om Iran och Kina. Och tonlÀget Àr i bÀgge fallen mycket högt.

Att USA lÀmnat det nukleÀra avtalet med Iran tycks nu inte hindra att man vill hÀvda att man fortfarande Àr en del av detta och dÀrmed kan Äberopa vissa av dess möjligheter för att ingripa mot Iran. Det handlar om halsbrytande övningar i inverterad logik som torde ha fÄtt mÄnga att ta sig för pannan.

Alldeles sÀkert kommer man att fÄ med sig premiÀrminister Netanyahu pÄ detta, men det betyder i dessa sammanhang dock mindre. FrÄgan Àr hur reaktionen blir hos frÀmst de övriga fyra permanenta medlemmarna av FN:s sÀkerhetsrÄd.

I den övriga regionen har man förvisso sina bekymmer med Iran, men huvudinriktningen i dessa lÀnder förefaller just nu snarast vara att tona ner motsÀttningarna. Icke minst gÀller detta i mycket utsatta Irak som ju befinner sig i en mycket besvÀrlig situation sÄvÀl politiskt som finansiellt, och dÀr man nu Àntligen lyckats att fÄ till en ny regering.

PÄ mer nÀraliggande hÄll finns anledning att noterar att planerna pÄ att under nÀrmast kuppartade former genomföra presidentvalet i Polen misslyckades, och detta har nu kommit att skjutas upp.

Förhoppningsvis kommer det nu att kunna genomföras vid en tidpunkt dÄ Àven oppositionen har möjlighet att bedriva nÄgon form av kampanj.

Mer bekymmersamt Àr dÄ utslaget i den tyska författningsdomstolen i Karlsruhe med anledning av klagomÄl om hur den Europeiska Centralbanken skötte sina uppgifter under Euro-krisen för ett antal Är sedan.

SjÀlva sakfrÄgan kan vi lÀmna dÀrhÀn, men det blir ju högst tveksamt om en domstol i det ena eller det andra landet kan börja sÀtta sig till doms över oberoende europeiska institutioner. Centralbanken lyder under lagar och bestÀmmelser den ocksÄ, men de övervakas av Europadomstolen, och denna har redan tillbakavisat just dessa klagomÄl.

Det finns, om inte detta pÄ ett eller annat sÀtt rÀtas ut, en betydande risk för att domstolar i t ex Polen och Ungern börjar att underkÀnna EU-beslut och dessa eller andra lÀnder dÀrmed skaffar sig en förevÀndning för att dra sig ur förpliktelser de har.

Under veckan som kommer antar jag att vi – jag hade trott det skulle skett redan under veckan som gĂ„tt – kommer att fĂ„ höra mera om de planerade gemensamma ekonomiska rĂ€ddningsinsatserna för EU-lĂ€ndernas ekonomier.

De ekonomiska bedömningar som publicerats under veckan – EU-kommissionens liksom SEB:s Nordic Outlook – tecknar ju alla en pĂ„tagligt dyster bild. Det Ă€r den kraftigaste ekonomiska inbromsningen av vĂ„ra ekonomier i modern tid, och med utsikterna för en snabb Ă„terhĂ€mtning synnerligen osĂ€kra.

I USA nÀrmar sig nu den öppna arbetslösheten 15%, och den klÀttrar snabbt i vÄra lÀnder ocksÄ.

SÄ gemensamma insatser kommer att krÀvas, och dÀrmed fÄr vi en ny start pÄ en diskussion inom EU som sÀkert inte kommer att bli enkel.

SÄ det kommer att finnas Ätskilligt att ÄtervÀnda till under de nÀrmaste dagarna.

Dagar i Zoomland.

Carl Bildt (m) - 3 May, 2020 - 17:32

STOCKHOLM: Dagarna rullar pÄ i denna mÀrkliga tid, men man rusar frÄn det ena mötet efter det andra i Zoomland för att hÄlla kontakt med en global utveckling som blir allt mer komplicerad.

De olika organisationer jag Àr aktiv i har alla flyttat till Zoomland och stÀllt om pÄ ett remarkabelt sÀtt.

I ECFR har vi t ex hÀrom dagen utförliga diskussioner först med EU-kommissionens vice ordförande Margarethe Vestager och dÀrefter med den spanske utrikesministern Arancha Gonzales.

Och till detta kommer sjÀlvfallet alla de öppna s k webinarer som nu blir allt vanligare frÄn tankesmedjor runt om i vÀrlden. Lowy Institute i Sydney, Observer Research Foundation i New Delhi och Atlantic Council i Washington Àr tre jag har nÀra kontakter med och som ocksÄ utmÀrker sig för en god omstÀllning till dessa nya tider.

Men pĂ„ helgen Ă€r dock lite lugnare. Denna helg har jag inskrĂ€nkt mig till att i gĂ„r vara gĂ€st i P4 Extra nĂ€r de sĂ€nde frĂ„n Stockholm. Och det var – som alltid – en trevlig stund.

Det som nu pĂ„gĂ„r Ă€r ju lite av en global dialog om hur vĂ€rlden efter COVID19 kommer att gestalta sig – och om hur vi pĂ„ ett ordnat sĂ€tt skall försöka att ta oss dit.

Och i den diskussionen finns det fler osÀkra Àn sÀkra faktorer.

Det Ă€r fortfarande mycket vi inte vet om hur COVID19 sjĂ€lv kommer att utvecklas. Kommer det ett vaccin – eller gör det inte det? Finns det tillförlitlig immunitet – eller gör det inte det? Kommer viruset att mutera och blir Ă€nnu vĂ€rre – eller kommer det inte att göra det? FĂ„r vi en Ă€n allvarligare andra vĂ„g – eller blir det bara en svag och obetydlig sĂ„dan?

FrĂ„getecknen Ă€r mĂ„nga – och svaren pĂ„ dessa frĂ„gor dessutom av mycket stor vikt för fortsĂ€ttningen.

En ny stor studie med ursprung i University of Minnesota i USA skisserar olika scenarier för de kommande Ären utan att dra nÄgon slutsats om dessa. I ett scenario Äterkommer successiva vÄgor, i ett annat kommer den verkliga utmaningen under andra halvÄret i Är och i ett tredje fÄr vi leva med mindre vÄgor under ett antal Är framöver.

NÄgot snabbt slut och nÄgon snabb ÄtergÄng till nÄgonting som pÄminner om den vÀrld vi levde i för bara nÄgra mÄnader stÀlls inte i utsikt.

DĂ„ talade inte minst jag sjĂ€lv – ”Den Nya Oredans Tid” – om ett sviktande multilateralt samarbete och om ökade internationella spĂ€nningar. Det var illa nog.

Ser vi utvecklingen nu Àr det en högst pÄtaglig risk för att dessa tendenser kommer att förstÀrkas.

Objektivt sett bord det sjÀlvklart vara tvÀrt om. En global kris borde krÀva ett globalt svar i form av ett starkare globalt samarbete. Vi kan inte ha en vÀrld dÀr bara viruset Àr globalt.

Men det Àr dessvÀrre inte den utveckling vi ser, och grunden för detta ligger allra frÀmst i Trump-administrationens politik nÀ den kÀmpar mot sin virusutmaning samtidigt som presidentvalet i november rycker allt nÀrmare.

Jag skrev redan tidigare om tendenserna till att kampanjen inför denna kommer att handla ocksÄ om en upptrappad konfrontation med Kina, och det har vi sedan dess sett ytterligare tidiga tecken pÄ de senaste dagarna. Att det kommer att fÄ konsekvenser lÄngt fram i tiden Àr uppenbart.

Om den kinesiska kommunistiska regimen kan Ă„tskilligt sĂ€gas – min bok innehĂ„ller Ă„tskilligt pĂ„ den punkten – men i en situation som denna krĂ€vs det ett globalt samarbete Ă€ven med regimer som vilar pĂ„ helt andra vĂ€rderingar.

Under det kalla krigets decennium var det t ex fortfarande viktigt att USA och Sovjetunionen talade med varandra och ingick överenskommelser med varandra inte minst för att minska riskerna för en nukleÀr konfrontation.

De global hÀlsofrÄgorna borde i dag vara en sÄdan frÄga.

I morgon mÄndag samlas i Bryssel pÄ inbjudan av EU en bred global koalition för att diskutera den nödvÀndiga finansieringen av de globala satsningarna pÄ ett vaccin mot COVID19. Det handlar inte bara om forskning och försök nu, utan kommer förhoppningsvis ocksÄ att handla om tillverkningar och bred anvÀndning av ett sÄdant, och det belopp som kommer att krÀvas för detta Àr mycket betydande.

MÄlet Àr att mobilisera över sju miljarder Euro för att snabbstarta detta samarbete.

Men hitintills finns – trots försök, har jag förstĂ„tt – inga tecken pĂ„ att USA kommer att nĂ€rvara och bidra till det globala mötet.

Och dispyten om vÀrldshÀlsoorganisationen WHO fortsÀtter som bekant. Europeiska lÀnder ökar sina bidrag, medan USA fryser sina.

Den diskussionen – och den om vad som hĂ€nde i pandemins gryende början i Wuhan – kommer alldeles sĂ€kert att fortsĂ€tta.

Det var den australiska regeringen som lanserade tanken pÄ nÄgon form av internationell undersökningskommission i den senare frÄgan, vilket ledde till en pÄtagligt hotfull reaktion frÄn Pekings sida. En politisering av den frÄgan ör mÄhÀnda inte sÄ ÀndamÄlsenlig, men det finns ju ett mycket starkt vetenskapligt behov av att verkligen klarlÀgga hur pandemin började, och det inte minst för att bÀttre kunna bygga beredskap för framtiden. Detta ligger rimligen ocksÄ i Pekings intresse.

DÀr motsÀttningen nu tydligt hÄller pÄ att skÀrpas Àr i frÄgan om Taiwans deltagande i WHO:s arbete, och det Àr ju ett högst rimligt krav att de ges möjlighet till detta. De tillhör ju de i vÀrlden som faktiskt lyckats bÀst i denna situation, och rent principiellt Àr ju detta den typ av frÄgor dÀr det inte bör finnas nÄgon politiska skrankor över huvud taget. NÀsta virus kan komma var som helst.

Men hÀr sÀtter sig Peking mycket bestÀmt mot. PÄ samma sÀtt som USA nu försöker bromsa allt samarbete med och stöd till Iran i dessa frÄgor. Orimligt i bÀgge fallen.

Den kommande veckan förvĂ€ntas EU-kommissionen bli lite tydliga om hur stora s k Recovery Fund kan tĂ€nkas bli utformad – det talas ju om en storleksordning pĂ„ 15.000 miljarder kronor, Ă€ven om det nog ligger Ă„tskilligt av vad man skulle kunna kalla finansiell alkemi bakom den siffran.

DÀrmed tar den europeiska diskussionen kring detta alldeles sÀkert ny fart. Den har varit anmÀrkningsvÀrt frÄnvarande i Sverige, men att bidra till denna mÄste sjÀlvfallet ocksÄ Sverige göra, Àven om vi förefaller att ligga pÄtagligt utanför diskussionen om detta i EU-kretsen i övrigt.

PÄ onsdag Àr det sÄ dags för det toppmöte mellan EU-lÀnderna och lÀnderna pÄ VÀstra Balkan som vÀl var tÀnkt att vara höjdpunkten pÄ det kroatiska ordförandeskapet.

Nu Àger det rum som en videokonferens i stÀllet, vilket vÀl innebÀr att det blir en lÄng serie av anföranden som de som har förmÄgan att hÄlla intresset uppe kommer att kunna lyssna pÄ.

Idealiskt Àr det inte, men det ger dock en möjlighet till viss politisk avstÀmning med en region som ju Àr en del av vÄrt Europa och vars utveckling vi har ett pÄtagligt intresse av.

Ett halvgrönt ljus gavs ju tidigare till anslutningsförhandlingar med ocksÄ Norra Makedonien och Albanien, och viktigt Àr ocksÄ att EU utsetts den f d slovakiske utrikesministern Miroslav Lajcak till s k sÀrskild representant med uppgift att försöka fÄ till stÄnd en ny dialog mellan Belgrad och Pristina.

LĂ€tt kommer detta inte att bli.

Just nu rÄder regeringskris i Kosovo sedan USA-representanten Grenell satt sig före att manövrera bort den sittande regeringen. Och i Serbien Àr det fortfarande oklart nÀr de planerade valen kan Àga rum. President Vucic förefaller dock sitta tÀmligen sÀkert i sadeln.

Dagen dÀrefter, pÄ torsdag, Àr sista dagen för Israel att fÄ en ny regering, och det förvÀntas ju en koalition mellan den nuvarande regeringen och den nuvarande utmanaren med vÀnlig pÄ premiÀrministerposten lite senare i processen.

Det som Ă€r alarmerende Ă€r att denna regering sannolikt – men under förutsĂ€ttning av uttalat stöd av USA – kommer att gĂ„ vidare med att formellt göra större delen av VĂ€stbanken till en del av Israel Ă€ven om man kanske försöker att finessa processen nĂ„got i marginalen.

Detta strider tydligt mot internationell rÀtt, och det skjuter dessutom varje möjlighet till en framtida tvÄstatslösning i sank. I det mer omedelbara perspektivet Àr det svÄrt att se annat Àn att det dessutom försvÄrar vare mer utvecklat samarbete mellan Israel och arabvÀrlden, och det kommer dessutom att försvÄra relationerna mellan Israel och EU.

EU har ju uttryckligt fördömt Rysslands annektering av Krim, och har dÀrmed tydligt markerat hur man ser pÄ försök frÄn den ena eller andra att pÄ detta sÀtt vÀlta den internationella rÀtten över Ànda.

Men om EU lyckas att upprÀtthÄlla enighet i denna frÄga Àr lÄngt ifrÄn sÀkert. HÄrda pÄtryckningar frÄn sÄvÀl Tel Aviv som Washington Àr att vÀnta, och alla klarar inte alltid av att stÄ pall i den blÄsten.

Denna mÄnad har Estland övertagit ordförandeskapet i FN:s sÀkerhetsrÄd, och det kommer nog i olika frÄgor att bli en icke alldeles enkel balansgÄng.

Försvar för internationell legalitet och rÀttsordning Àr alltid centralt för det lilla landet i den stora maktens nÀrhet, och dÀrtill kommer dessa principers betydelse för EU, men samtidigt kÀnner man ett starkt beroende av sÀkerhetsrelationen till den amerikanska makten.

Och mellan dessa tvÄ strÀvanden uppkommer det i tider som dessa inte sÀllan konflikter.

För min del randas nu Äter en vecka i Zoomland.

Dock börjar jag hos SVT i morgon bitti.

Sedan blir det ekonomiska diskussioner om Äterstart för Sverige och Europa, följt av Zoom-dialog med bl a EU:s f d Höge Representant Cathy Ashton och Italiens f d utrikesminister Franco Frattini.

PÄ tisdag blir det sedan i Zoomland styrelsesammantrÀde i den svensk-litauiska samarbetsfonden, och dÀrefter anförande via Zoom eller motsvarande pÄ en stor konferens i Norge med anledning av att den europeiska mÀnniskorÀttskonventionen firar 70 Är i Är.

Och det Àr förvisso vÀrt att uppmÀrksamma i dessa tider.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i forumet

Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 21:43.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson