Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

FrĂ„n USA och dess tumult till Mellersta Östern.

Carl Bildt (m) - 14 hours 19 min ago

SANTA MONICA: Att gÄ pÄ middag i dessa dagar Àr ungefÀr som att gÄ pÄ middag i Storbritannien i dessa dagar. Hur samtalet Àn börjar blir det successivt allt mer animerat med ett tilltagande drag av desperation över sakernas tillstÄnd.

SÄ var det mycket tydligt hÀr i gÄr kvÀll i samband med ett av vÄra möten med styrelsen i RAND Corporation. Och runt bordet dÀr finns Ätskillig bÄde politisk och annan erfarenhet av amerikanskt samhÀllsliv.

Men frustrationen över landets tillstÄnd var högst pÄtaglig.

Nu har sÄ de mer offentliga förhören om ett möjligt riksrÀttsÄtal inletts, och det tar mycket av uppmÀrksamheten hÀr.

Att det kommer att bli ett Ă„tal fĂ„r nog betraktas som klart, men avgörande Ă€r om det sedan i senaten – dĂ€r den formella rĂ€ttegĂ„ngen sedan sker – blir nĂ„gra republikaner som börjar att svĂ€va pĂ„ manschetten och överger den strikta partilinjen att försvara presidenten.

Hitintills finns det inte mycket som tyder pÄ det, men mycket kan hÀnda under sjÀlva processen.

Klart Àr att denna process kommer att ta mycket av syret i den amerikanska politiken under de kommande mÄnaderna, och Ätskilligt annat som borde vara av vikt kommer att lÀggas Ät sidan.

Inte minst kommer detta sÀkert att gÀlla i Vita Huset. Allt tyder pÄ att presidenten Àr nÀrmast besatt av det hela, och i detta ligger i sig betydande faror. VÀrlden Àr inte en alldeles harmonisk plats, och en amerikansk makt som sjunker ner i sina egna tumult Àr inte alldeles betryggande.

Men det Àr dÀr vi Àr.

Dagarna hÀr har dock gett möjlighet till mer analytiska diskussioner kring olika ocksÄ globala utmaningar. Det Àr Ätskilligt som faller inom de olika uppdrag som RAND har bÄde frÄn olika amerikanska offentliga bestÀllare och andra.

NÄgra timmar om olika konfliktscenarier pÄ den koreanska halvön visade för den som inte visste det redan att det Àr utomordentligt viktigt att bibehÄlla den sköra stabiliteten i denna region. En öppen konflikt skulle fÄ oöverskÄdliga konsekvenser.

NĂ„gra timmar kom alldeles sjĂ€lvklart ocksĂ„ att Ă€gnas Ă„t olika utmaningar i olika delar av Mellersta Östern. En stor studie om bĂ€ttre möjligheter att integrera flyktingar frĂ„n Syrien i de olika lĂ€nderna i regionen visade pĂ„ en del möjliga nya vĂ€gar framĂ„t.

Men ocksÄ stabiliteten kring det baltiska omrÄdet liksom kring Svarta Havet tillhör det som studeras och som vi hade anledning att diskutera.

HÀr Àr det nu torsdag eftermiddag, och strax sÀtter jag mig pÄ planet som ca 16 timmar senare och pÄ lokal tid fredag kvÀll kommer att landa i Dubai.

Och i Förenade Arabemiraten blir det sÄ tvÄ dygn med diskussioner kring den regionens olika utmaningar i en krets som brukar inbjudas varje Är vid den hÀr tiden.

Mycket av den mediala uppmÀrksamheten ligger ju kring utvecklingen i norra Syrien, men det saknas inte utmaningar i regionen i övrigt.

I sÄvÀl Libanon som Irak utmanas de sittande regeringarna av stora demonstrationer vars konsekvenser Ànnu Àr svÄra att överblicka. I Algeriet fortsÀtter ocksÄ stora demonstrationer. NÄgra spekulerar t o m om att vi kan vara pÄ vÀg mot en nystart av den s k arabiska vÄren, men Àven om instabiliteten Àr pÄfallande Àr det mycket i de externa förutsÀttningarna som förÀndrats.

Samtidigt som försöken att bilda en regering i Israel fortsĂ€tter har konflikten kring Gaza blossat upp igen. Om den vapenvila som Hamas nu utlyst kommer att fungera Ă„terstĂ„r att se – det Ă€r ju mer militanta grupperingar som nu stĂ„r för konfrontationen med Israel.

Men jag skulle tro att det Àr situationen i och med Iran som vi kommer att diskutera mest intensivt.

För ett Är sedan var tongÄngarna mot regimen i Teheran pÄfallande militanta i sÄvÀl Riyadh som Abu Dhabi, och man var övertygad om att man hade Vita Huset med pÄ noterna. Vart det hela syftade var inte alldeles klart, men militant var det.

Men nu lÄter det annorlunda.

Teheran visade att man hade förmÄgan att trappa upp nÀr trycket mot dem ökade, och nÀr man gjorde det var det tydligt att Vita Huset vek undan och att sÄrbarheten i olika installationer blev uppenbar. Det kommer att skrivas mycket under kommande Är om spelet kring attacken pÄ de saudiska oljeinstallationerna.

Nu hör man i stÀllet att det talas om dialog och olika kontakter, och det skall bli intressant att höra tonlÀget under de kommande dygnen.

Kanske finns det tid att Ästadkomma en nedtrappning av konflikten innan den glider in i en ny fas av farlig upptrappning. I februari Àr det parlamentsval i Iran, och som det nu ser ut Àr risken pÄtaglig för att mer militanta och konservativa grupper dÄ fÄr en pÄtagligt starkare stÀllning.

Den franska diplomatin har varit bÄde aktiv och konstruktiv, men om den kommer att lyckas att nÄ Ànda fram Àr lÄngt ifrÄn sÀkert. Om sÄ inte blir fallet riskerar regionen att hamna i en ny farans tid.

Till bilden skall sÄ ocksÄ lÀggas konflikten i Jemen, Àven om det hÀr finns försiktigt positiva signaler om i alla fall en viss nedtrappning.

SÄ det blir Ätskilligt att diskutera nÀr jag vÀl landat vid Persiska Viken.

Raka vÀgen dit hÀrifrÄn gÄr upp norr om Grönland och fortsÀtter sedan ner över vÀstra Ryssland och vidare över Iran ner till Dubai.

Andra typer av krig.

Carl Bildt (m) - 13 November, 2019 - 14:14

SANTA MONICA: Efter snöflingorna i luften i Stockholm landade jag pÄ eftermiddagen i gÄr i den angenÀma solen i Kalifornien.

JÀttestaden Los Angeles lever som vanligt sitt eget liv. Tumultet borta i Washington kÀnns avlÀgset, och vÀrlden i övrigt Àn mer sÄ.

HĂ€r förefaller det just nu vara ”streaming wars” som fĂ„ngar uppmĂ€rksamheten.

För nÄgra Är sedan vÀnde utmanaren Netflix upp och ned pÄ det mesta i den underhÄllningsvÀrlden som Àr mycket stor hÀr. Man lÀmnade TV och gick helt och hÄllet över till nÀtet. Och i dag har man 165 miljoner som betalar varje mÄnad.

Men nu lanserar jÀtten Disney utmanaren Disney+ för att riktigt pÄ allvar försöka ta upp kampen med Netflix. Redan nÀr man startade i gÄr kunde man erbjuda 600 filmer, och snart kommer nÄgon typ av uppföljning pÄ megasÀljsuccen Star Wars.

Det Àr en digitala tsunamin Som sveper nu fram över denna nÀring med stor kraft. Tidigare var det kabel-TV som genererade de stora intÀkterna i media i USA, men nu sjunker antalet abonnenter dÀr, och nu Àr det streamade tjÀnster som Netflix som stÀller allt pÄ huvudet.

Det Ă€r ”the streaming war” som det skrivs spaltmeter om hĂ€r. Netflix uppe vid San Francisco har med nĂ€tet som instrument utmanar den traditionella dominans som den kreativa industrin hĂ€r kring Los Angeles – Hollywood! – haft.

Men nu slÄr man tillbaka. Disney ligger sjÀlvfallet hÀr i LA-omrÄdet.

Det Àr giganternas kamp. Enorma insatser, och enorma vinster för den som vinner.

PÄ den amerikanska östkusten gÄr dramat med ett möjligt riksrÀttsÄtal mot president Trump senare denna in i ett nytt skede i och med att offentliga förhör i den amerikanska kongressen inleds.

Allt – alldeles sjĂ€lvklart – i direktsĂ€nd TV.

Det börjar med frÀmst den tjÀnstgörande amerikanska ambassadören i Kiev Bill Taylor, och det förvÀntas att han kommer att vara tydlig med de underligheter som presidenten Àgnade sig Ät.

I grunden Àr det sjÀlvfallet djupt sorgligt att se hur USA:s politik i en frÄga av avgörande betydelse för Europas stabilitet av presidenten förvandlades till bara en bricka i ett smutsigt inrikespolitiskt spel.

Men sÄ var det. Och detaljerna kommer att följa under de kommande veckornas offentliga förhör.

Men i Washington i dag Àr det ocksÄ besök av Turkiets president Erdogan, och det kan i grunden sluta hur som helst.

Samtidigt infinner sig sÄvÀl Rysslands Vladimir Putin som Kinas Xi Jinping i Brasilien för ett s k BRICS-toppmöte dÀr.

Och hÀr sitter jag hela dagen i olika mötet pÄ RAND Corporation. Jag sitter i styrelsen, och vi har vÄrt huvudkontor och största nÀrvara hÀr bara ett stenkast frÄn Stilla Havets strand.

Ett Berlin i glĂ€dje – och kĂ€nsla av ansvar.

Carl Bildt (m) - 10 November, 2019 - 16:54

BERLIN: I gÄr kvÀll var det fest som dominerade hÀr nÀr kring 100.000 mÀnniskor samlades kring Brandenburger Tor och festligheterna med anledning av natten för 30 Är sedan nÀr den förhatliga muren i Berlin föll.

KvÀllen svÀngde mellan hÀnförande klassisk musik, lÀtt provocerande hÄrdrock, tystnad till minne av de som aldrig överlevde den östtyska diktaturen och allvarsfyllda tal om ansvaret för den demokrati och den frihet som bröt fram för Tyskland i dess helhet den natten.

Och avslutades, som sig bör, med fyrverkeri.

Tyskland Àr ett land som lever med sin historia, och det ger en viss tyngd ocksÄ Ät landets politiska samtal. I gÄr var ocksÄ minnet av kristallnatten, och bara ett hundratal meter frÄn gÄrdagkvÀllens fyrverkeri ligger de söndersprÀngda resterna av Hitlers bunker under en parkeringsplats.

DÀr tog det andra vÀrldskriget i Europa slut, och vid grÀnsövergÄngarna vid Bornholmer Strasse tog det kalla kriget slut. Berlin Àr mycket av den moderna historien.

I gÄrdagens Dagens Industri skrev jag lite mer om det som hÀnde hÀr för 30 Är sedan och den process som sedan följde. I efterhand framstÄr allt som enkelt, rÀtlinjigt och historiskt, men sÄ var det knappast.

Det var Ă„tskilliga hĂ„rdföra mĂ€n som ville ha en ”kinesisk lösning” med stridsvagnar för att rĂ€dda vad som rĂ€ddas kunde. Men upplösningen hade möjligen redan gĂ„tt för lĂ„ngt, och Kreml tryckte aldrig pĂ„ knappen.

Och sĂ„ gick det som det gick. En regim hĂ€r i Östberlin, och ett vĂ€lde, som i grunden byggde pĂ„ vĂ„ld mot den egna befolkningen, rasade sönder och samman.

HÀr sitter jag nu pÄ samma hotell som jag bodde pÄ 1989.

Det var det sista av de hotell som uppfördes av svenska företag i det som dÄ var DDR:s huvudstad, men allt sköttes i grunden av ökÀnda Stasi som pÄ detta sÀtt fick lite bÀttre kontroll pÄ vÀsterlÀnningar som tillÀts komma in.

Sedan dess har regin, försiktigt uttryckt, förÀndrats och hotellet Àr fortfarande min favorit i det som i dag Àr det förenade Tysklands huvudstad.

Tyskland har att se tillbaka pÄ ett framgÄngsrikt skede under de senaste decennierna. Under Helmut Kohl kunde den fredliga Äterföreningen ske, men det blev socialdemokratien Gerard Schröder som fick ta ansvaret för viktiga ekonomiska reformer dÀrefter, och sedan har landet under Angela Merkel seglat upp till en Àn viktigare position.

Utmaningar saknas förvisso inte.

Hur kommer den för landet sÄ viktiga bilindustrin att klara sig i den nödvÀndiga klimatpolitiken nya tid? Kan man komma ut ur den politiska skuggan efter den traumatiska flyktinghösten 2015? Tvingas man omvÀrdera den transatlantiska lÀnk som varit av sÄ grundlÀggande betydelse för landets utveckling? Hur skall det europeiska samarbetet i eran av Brexit och Macron gestaltas?

Och landets politik förÀndras.

SPD vÀljer i en omstÀndig process en ny ledning, men partiets kris Àr uppenbar för alla och envar.

Men Ă€n viktigare Ă€n kanske vad som hĂ€nder med CDU i eran efter Merkel. Partiordförande Ă€r hon inte lĂ€ngre, men sĂ„ lĂ€nge hon förblir förbundskansler – ett Ă„r till? – Ă€r det hennes gestalt som dominerar. I de olika sammanhangen i gĂ„r var det mycket tydligt.

Och vem skall bli CDU:s kandidat till förbundskansler i nÀsta val?

Den nyvalde partiordföranden och försvarsministern Annegret Kramp-Karenbauer – AKK för enkelhetens skull – förses med allt fler frĂ„getecken, och spekulationerna tilltar om andra namn, men ingenting Ă€r sjĂ€lvklart eller avgjort. Att det finns kandidater Ă€r uppenbart.

CDU:s partikongress i Leipzig i slutet av mÄnaden kan komma att visa hur vinden blÄser, men mer konkret kommer man nog inte att ta sig an den viktiga frÄgan om kanslerskandidat inför ett kommande val förrÀn om ett Är eller sÄ.

För dagen verkar i alla fall den stora koalitionsregeringen sitta kvar. En del utrÀttas, men en del strider man om, och pÄ sistone har det ocksÄ gÀllt delar av utrikespolitiken pÄ ett sÀtt som varit mindre lyckligt.

Just i dessa dagar sliter man med frÄgan om en förstÀrkning av grundpensionen. Viktigt och nödvÀndigt, sÀger SPD. Dyrt och omöjligt utan nÄgon form av behovsprövning, sÀger CDU. Den merkelska kompromissförmÄgan sÀtts pÄ nya prov.

Ett Àr tydligt: Tyskland rör sig mot den stora förÀndringen efter Angela Merkel, och ingen verkar riktigt sÀker pÄ vad som skall hÀnda dÄ.

Och det Ă€r viktigt – för Europa i dess helhet, och förvisso ocksĂ„ för Sverige.

Europasamarbetet Àr alltid en stor frÄga hÀr. Inget europeiskt land har sÄ mÄnga grannar som Tyskland. Och dÀrtill skall ju alltid lÀggas historiens börda och ansvar.

I förgÄr var tilltrÀdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen hÀr och höll ett linjetal om sin syn, och i dagarna har ju ocksÄ president Macron lagt ut texten om det mesta i en stor intervju i The Economist.

Till bÀgge dessa tvÄ texter kan det finnas anledning att ÄtervÀnda.

I dag vÀnds dock blickarna i hög grad mot Spanien och parlamentsvalet dÀr.

Kommer det politiska dödlÀget vad gÀller en stabil regeringsbildning att kunna brytas? Just nu ser det inte ut sÄ, men valresultatet avgör. I kvÀll vet vi meta.

Men nu ÄtervÀnder jag till Stockholm.

Dock bÀr det redan pÄ tisdag ivÀg till först Santa Monica i Kalifornien och dÀrefter till Abu Dhabi i en annan del av vÀrlden.

FrÄgetecken kring Kina.

Carl Bildt (m) - 8 November, 2019 - 20:26

STOCKHOLM: I dagarna tvĂ„ har vi nu suttit hĂ€r med Stockholm China Forum – det var det 22:a mötet i denna krets – för att diskutera samarbete och konkurrens med ett allt viktigare Kina.

Och dessa frÄgor har ju seglat upp rejÀlt pÄ den internationella dagordningen under det senaste Äret.

Förra hösten höll USA:s vicepresident Pence det tal som inledde den nya och betydligt hÄrdare amerikanska politiken gentemot Kina. Och den utveckling som dÀr skisserades har ju intensifierats sedan dess.

För presidenten verkar det mest handla om siffrorna i handelsbalansen med Kina, och hans fokus förefaller dÀrför ligga pÄ att fÄ ett avtal som pÄ ett eller annat sÀtt fÄr lite bÀttre siffror.

Sannolikt Àr han angelÀgen om ett begrÀnsat sÄdant avtal i nÀrtid. Det skulle glÀdja den amerikanska aktiemarknaden, och det glÀder presidenten eftersom det anses gynna hans möjligheter i nÀsta Ärs viktiga val.

Mer pĂ„ andra hĂ„ll Ă€r ambitionerna betydligt mer lĂ„ngtgĂ„ende – frĂ„n att bara försöka att bromsa Kinas hotande högteknologiska utveckling till att helt sonika frikoppla de amerikanska och kinesiska ekonomierna frĂ„n varandra. Det finns knappast nĂ„gra ”mjukisar” i den amerikanska debatten i dessa frĂ„gor.

Även inom EU har medvetenheten om den strategiska utmaning som Kina utför vĂ€xt under det senaste Ă„ret, och politiken har delvis svĂ€ngt in pĂ„ en mer kritisk kurs. Men det finns samtidigt en skepsis mot att dras med av USA pĂ„ en alltför hĂ„rdför konfrontatoriska kurs.

NĂ€sta Ă„r blir viktigt.

Dels Àr det pÄ vÄren ordinarie toppmöte mellan EU och Kina dÀr man skall följa upp de Ätaganden om olika öppningar som Kina gjorde vid motsvarande toppmöte i vÄras.

Men dels Àr det stort möte mellan alla EU:s stats- och regeringschefer och Kinas Xi Jinping i Leipzig i september, och förhoppningen Àr att man intill dess gjort framsteg i en rad frÄgor.

Ett investeringsskyddsavtal har förhandlats under inte mindre Ă€n sju Ă„r i 22 olika förhandlingsomgĂ„ngar, men om det kommer att bli möjligt att fĂ„ ett tillfredsstĂ€llande resultat till Leipzig Ă„terstĂ„r att se. Åtskilliga varnade för att EU skulle bli slav under tidtabellen – det Ă€r resultatet som Ă€r det viktiga.

Till de kÀnsliga frÄgor som seglat upp med stor kraft hör ju de möjliga konsekvenserna av att lÄta kinesiska leverantörer bygga infrastrukturen för de 5G-nÀtverk som kommer att bli nervsystemet i nÀsta steg av digitaliseringen av vÄra samhÀllen.

HÀr finns det farhÄgor som inte riktar sig frÀmst mot enstaka leverantörer, utan mot de skyldigheter som dessa faktiskt har gentemot den kinesiska staten och dess sÀkerhetsintressen.

Samtidigt med allt detta fortsÀtter den kinesiska utvecklingen att inge bekymmer. Det inre klimatet blir allt hÄrdare, och kÀnsligheten för kritik utifrÄn blir samtidigt allt tydligare. Inte minst Sverige kÀnner av de kyligare vindarna.

Och kring hur dessa olika utmaningar skall hanteras har diskussionen cirklat under det senaste dygnet.

I morgon bitti bÀr det sÄ av till Berlin för att vara med om lite av firandet av att det Àr 30 Är sedan Berlinmuren föll.

Och det Àr faktiskt vÀrt att fira.

Och vart bÀr det hÀn i Storbritannien? Och annat som kommer.

Carl Bildt (m) - 3 November, 2019 - 17:29

STOCKHOLM: Hösten har sin speciella charm, och en hösthelg hemma ger möjligheter till sÀllskap och annat som man annars inte riktigt hade hunnit med. Lösa trÄdar frÄn veckan som gick mÄste knytas ihop, och veckan och dagarna som kommer mÄste pÄ ett eller annat sÀtt förberedas.

Dygnen i Skottland och dialogen pÄ Aurora- konferensen gjorde det naturligt att tala ocksÄ om det brittiska valet. Till den 12 december Àr det förvisso lÄngt, och valrörelser utmÀrkes alltid av att det faktiskt intrÀffar saker, men nÄgra tankar kan trots allt ha sitt vÀrde.

Opinionsundersökningarna visar nu ett massivt övertag för det konservativa partiet i förhÄllande till den traditionella oppositionen i Labour.

Att denna under sin ledare Jeremy Corbyn har glidit starkt Ät vÀnster, och ingen mÀnniska förmÄtt att förstÄ vad de egentligen tycker om Brexit, har förvisso sin betydelse i sammanhanget.

Men Àven i denna situation förefaller det sannolikt att de konservativa kommer att förlora mandat till de skotska nationalisterna i Skottland och till de mer moderata och EU-positiva liberaldemokraterna i London och delar av södra England.

Och de mÄste dÄ vinna tÀmligen massivt i andra delar av landet för att dels kompensera för detta och dels uppnÄ den egna majoritet de i dag inte har och som de Àr beroende av.

Saken Àr ju den att inget annat parti i det lÀge som uppkommit förefaller att vara berett att samarbeta med Boris Johnson.

Efter Theresa Mays svaga valresultat 2017 blev det ju en överenskommelse med nordirlÀndska DUP som rÀddade regeringsmakten för de konservativa. Men med sin senaste överenskommelse med Bryssel ses Boris Johnson av dem nu som en förrÀdare som inte stÄr vid sitt ord, och ett nytt samarbete förefaller minst sagt mindre sannolikt.

Och med liberaldemokraterna, som ju i motsats till Labour har en klar och tydlig linje mot dÄrskapen med Brexit, kommer samarbete knappast heller att vara möjligt.

En egen majoritet för Labour framstÄr som nÀrmast utesluten, men en egen majoritet för konservativa högst osÀker, och dÀrmed kan man hamna i en situation dÀr de konservativa förvisso Àr största parti, men dÀr dess möjlighet att regera och fÄ igenom sin politik, inklusive avtalet om Brexit, framstod som mycket tveksam.

Och vart detta kan leda till finns det tonvis med spekulationer kring. Men till den frÄgan kommer det att finnas anledning att Äterkomma för den hÀndelse den situationen uppkommer. Osannolikt Àr det inte.

SlÄende som alltid Àr i hur liten utstrÀckning man i den brittiska debatten tycks tro att fÄr man bara igenom avtalet om uttrÀde, och dÀrmed bryter upp frÄn bordet i Bryssel, sÄ kommer hela den plÄgsamma frÄgan att försvinna.

SÄ Àr det inte. DÀrefter kommer ju den lÄngt svÄrare frÄgan om att förhandla fram nya avtal om den nya relationen. Och dÄ uppkommer nya risker för krascher och nya plÄgsamma diskussioner om nya behov av uppskov. Detta Àr ett elÀnde utan uppenbart slut.

PÄ den internationella scenen i övrigt mÄ noteras att nÀr Frankrikes president Macron beger sig pÄ ett nytt statsbesök till Kina sÄ har han inbjudit ocksÄ nÄgra frÀmst tyska företrÀdare att vara med i hans delegation.

I detta ligger mÄhÀnda ett erkÀnnande av att det Àr bara genom att upptrÀda gemensamt som vi kan ha nÄgon framgÄng med Kina, men i detta ligger sjÀlvfallet ocksÄ ett uttryck för ansprÄk pÄ franskt ledarskap i denna process.

MÄhÀnda har man i Elysée-palatset tagit intryck av det lÀtta obehag som franska solouppvisningar kring Rysslands- och Balkan-politiken under den senare tiden orsakat runt om i Europa.

Min vecka inleds i morgon med att ta mig till Madrid för en middag dĂ€r som upptakt till en diskussion med Javier Solana – f d utrikesminister i Spanien, generalsekreterare i Nato och Hög Representant för EU – om vart Europa Ă€r pĂ„ vĂ€g.

Och innan jag ÄtervÀnder till Stockholm tisdag kvÀll blir det ocksÄ lunch med bl a nuvarande utrikesministern och blivande Hög Representant for EU Josef Borell.

Kommande helg gÄr Spanien till val i ett tredje försök att fÄ en situation som möjliggör en stabil regering. Den nuvarande socialistiska minoritetsregeringen har ju inte kunnat fÄ igenom nÄgon budget, och hamnade dÀrmed Äter i ett omöjligt lÀge som gjorde ett nytt val ofrÄnkomligt.

Till dessa problemen i parlamentet Cortes i Madrid kommer sÄ hela den mycket inflammerade frÄgan om framtiden för Katalonien.

SÄ det blir intressant att höra lite nÀrmare hur det lÄter inför den kommande helgens viktiga avgörande.

DessvĂ€rre innebĂ€r detta att jag missar högtidlighĂ„llandet av det Östliga Partnerskapets 20-Ă„rsjubileum hĂ€r i Stockholm, men det Ă€r sjĂ€lvfallet alldeles utmĂ€rkt att regeringen tagit initiativ till detta, och att ocksĂ„ Polens utrikesminister kommer att vara pĂ„ plats.

Men sedan blir det för min del en hel del diskussioner om inte minst Kina-politiken hĂ€r i Stockholm under veckan. Samt en del media kring min nya bok om ”Den Nya Oredans Tid”.

Och kommande helg kan jag inte motstĂ„ frestelsen att vara i Berlin – pĂ„ lördag kvĂ€ll Ă€r det 30 Ă„r sedan Berlin-muren föll och en ny tid och nya möjligheter öppnades.

Det kan man inte missa.

Den Nya Oredans Tid.

Carl Bildt (m) - 1 November, 2019 - 13:52

HOPETOUN HOUSE: Denna dag utkommer den bok med titeln ”Den Nya Oredans Tid” som jag författat och vars Ă€mne Ă€r precis det som titeln antyder.

Vi lever i en tid dÀr den existerande globala ordningen befinner sig under förÀndring, och det Àr viktigt för oss att göra vad vi kan för att försöka att förstÄ vad detta kan komma att innebÀra.

Och det Àr det jag försöker att göra med denna bok.

I vilken utstrÀckning jag lyckas med det kommer det sÀkert att finnas delade meningar om, och jag hoppas att boken i skall kunna stimulera viktigt tÀnkande och viktig diskussion kring dessa frÄgor.

Efter de omedelbara decennier efter det kalla krigets och det sovjetiska imperiets slut som, trots utmaningar, innebar betydande framsteg i en lÄng rad olika avseenden, har vi kommit in i det jag kallar den nya oredans tid.

NÀr jag blickar tillbaka, och det gör jag i boken, sÄ sÀtter jag skiftet till sensommaren 2008, Àven om det sjÀlvfallet handlar om en mer glidande övergÄng.

Men i augusti hade vi kriget mellan Ryssland och Georgien, med allt den geopolitiska kraftmÀtningens tydliga Äterkomst, och i september hade vi den krasch för Lehmann Brothers i New York som riktigt pÄ förde oss in i den djupa och omvÀlvande globala finansiella krisen. Dessförinnan hade Kina med den magnifika ceremoni som öppnade olympiaden i Peking visat sig för vÀrlden med ett nytt sjÀlvförtroende.

Och dÀrefter följde förÀndringarna slag i slag.

Hösten 2013 började det ryska tryck pÄ Ukraina som skulle leda fram till den öppna militÀra aggressionen mot landet Äter efter. Hösten samma Är fick vi den stora flyktingkrisen i Europa, och i juni Äret dÀrpÄ kom sÄ chocken i samband med folkomröstningen om Brexit i Storbritannien.

Och mycket av politiken sedan dess har handlat om konsekvenserna av dessa utvecklingar.

Men mycket skall lÀggas till detta, inte minst de olika konsekvenserna av Kinas stadkant tillvÀxt i samtliga tÀnkbara avseenden. Under det senaste Äret har det ju uppmÀrksammats allt mer.

Och det sker mitt uppe i den begynnande övergÄngen frÄn den industriella till den digitala eran, med den tsunami av förÀndringar som detta innebÀr, och med den nödvÀndighet av att lÀmna den fossila eran som det vÀxande klimathotet innebÀr, och som ju kommit allt mer ocksÄ i den internationella politikens fokus.

OcksÄ detta handlar min bok om den nya oredans tid om.

SĂ„ jag hoppas att en och annan skall finna den vara av intresse.

Traditionellt i Visby.

Carl Bildt (m) - 30 October, 2019 - 10:53

VISBY: SÄ blev det till slut klarhet om att Storbritannien gÄr till parlamentsval, och att det kommer att Àga rum den 12 december.

Hur det kommer att utfalla vet vi ingenting om, Àven om Boris Johnsons konservativa ligger klart bÀst till i opinionsmÀtningarna, och vilken effekt det kommer att fÄ pÄ den fortsatta Brexit-processen vet vi heller ingenting bestÀmt om.

Basscenariot torde dock vara att Boris Johnson klarar sig kvar och att Storbritannien dÀrefter lÀmnar EU i januari 2020.

Men detta kommer jag att ha anledning att ÄtervÀnda till mot slutet av veckan efter diskussioner i landet sjÀlvt.

Just nu sitter jag i Visby pĂ„ det seminarium som Jarl Hjalmarson-stiftelsen ordnat hĂ€r sedan vid det hĂ€r laget ett kvarts sekel tillbaka, och som traditionellt bjuder pĂ„ mycket intressanta utblickar med huvudfokus österut – Ryssland, det Östliga Partnerskapets lĂ€nder och numera dessutom Kina.

Och seminariet medger öppna meningsutbyten mellan vÀlinformerade bedömare och aktörer i dessa olika frÄgor. Under det senaste kvartseklet har det nog haft en viss betydelse nÀr i alla fall delar av den samlade politiken kring i alla fall delar av dessa frÄgor utvecklats.

Framför allt gÀllde det under skedet nÀr de tre baltiska staterna staterna ÄterfÄtt sin sjÀlvstÀndighet och sökte sin nya förankring. Men det har ocksÄ varit viktigt som ett forum med den liberala oppositionen i Ryssland. Intill dess att han mördades tillhörde Boris Nemtsov de stÀndiga deltagarna.

Och i Är hade vi ocksÄ USA:s tidigare sÀndebud i Ukraina-frÄgor Kurt Volker i vÄra diskussioner med de möjligheter till inblick i det pÄgÄende tumultet pÄ andra sidan Atlanten som detta gav.

I morgon blir det för min del ett kort besök i Helsingfors och dÀrefter bÀr det vidare till Edinburgh för ett seminarium som strÀvar efter att etablera ett forum för informellt samrÄd mellan Storbritannien och de nordiska lÀnderna under kommande Är.

Vart Àr detta pÄ vÀg? En Trump som spÄrar ur.

Carl Bildt (m) - 26 October, 2019 - 21:16

NEW YORK: För första gÄngen lÀmnar jag detta land med en smygande oro för om dess institutioner kommer att klara av att hantera landets djupt polariserade politiska klimat och den maktutövning utan hÀmningar och skrupler som emanerar frÄn mannen i det Ovala rummet.

Med all sannolikhet gÄr den process som nu pÄgÄr i riktning mot en formell riksrÀttsprocess mot presidenten.

Det som nu pÄgÄr skulle kunna beskrivas som informell förundersökning, men efter detta kommer en offentlig process kanske om en mÄnad som av allt att döma kommer att resultera i ett Ätal.

Och om representanthuset med enkel majoritet fattar beslut om ett sÄdant, och formulerar Ätalet, Àr det upp till senaten att fria eller fÀlla presidenten. För att fÀlla honom krÀvs en tvÄ tredjedels majoritet.

Anklagelsen Àr att han missbrukat sitt Àmbete, och i centrum stor agerandet nÀr det gÀller Ukraina.

Allt gĂ„r tillbaka till kontroverserna kring presidentvalet 2016 och presidentens vĂ€gran att acceptera att det fanns nĂ„gon rysk inblandning i den kampanj som ledde till att han vann. Även om ingen vĂ„gat pĂ„stĂ„ att denna inblandning var avgörande, uppfattar han allt detta som ett ifrĂ„gasĂ€ttande av sjĂ€lva legitimiteten i sitt presidentskap.

Av detta förefaller han nÀrmast besatt, och det Àr ju detta som lett till den ena mÀrkligheten efter den andra i hans agerande, dÀr han och de nÀrmast honom förefaller beredda till i stort sett allt för att komma bort frÄn vad som hÀnde 2016 och för att komma Ät de som nu opponerar mot honom.

Den maktdelning som utmÀrker den amerikanska konstitutionen har hitintills förefallit vara ett relativt robust skydd mot allt detta, och jag vill fortfarande tro att sÄ kommer att förbli fallet, men frÄgetecknen blir dessvÀrre allt fler.

Presidenten företer alla tecken pÄ att vara helt besatt av det som nu pÄgÄr, och det Àr dessvÀrre alldeles uppenbart att han inte ser nÄgra begrÀnsningar i vad han kan göra för att smutskasta sina opponenter eller pÄverka processen i övrigt.

Jag trĂ€ffade en person som arbetade i Vita Huset under den tid president Clinton var föremĂ„l för en motsvarande process – han stod Ă„talade för att ha ljugit för en jury och förhindrar rĂ€ttvisan i samband med sina synnerligen tveksamma privata affĂ€rer – och som berĂ€ttade hur man med möda försökte fĂ„ presidenten att fortsĂ€tta att rationellt regera landet medan detta pĂ„gick.

Till i alla fall viss del lyckades det, men nu förefaller det höggradigt tveksamt om detta kommer att gÄ. Presidenten förefaller besatt av frÄgan, och allting i övrig förefaller underordnat.

Nu har till yttermera visst justitiedepartementet satt igÄng en kriminell utredning riktad mot utredningen om inblandningen i valrörelsen 2016. Det Àr inte sÄ lite av Kafka över det hela. Och att justitieministern har en tydlig politisk agenda rÄder det ingen tvekan om.

Men presidenten driver allt vidare.

De republikaner som 2016 undertecknad ett brev som kritiserade honom kallar han offentligt för ”mĂ€nskligt avskum” och sĂ€ger att de inte skall anstĂ€llas. Offentliga myndigheter uppmanas att sĂ€ga upp prenumerationer pĂ„ Washington Post och New York Times. Och det finns tecken att han nu vill utnyttja offentliga upphandlingar för att straffa dem som kritiserar honom.

Han befinner sig i marken tydligt bortom rÀttsstatens och den vanliga anstÀndighetens.

Och allt detta kommer att eskalera under de kommande mÄnadernas process. Det vi ser nu Àr dessvÀrre sannolikt bara början.

Det mesta talar för att senaten sÄ smÄningom kommer att avvisa Ätalet, men alldeles sÀkert Àr det inte, och presidentens hysteriska agerande visar att han tydligen inte Àr alldeles sÀker heller. Tror Àven republikanska senatorer att fortsatt stöd till presidenten underminerar deras egna möjligheter till Äterval kan det hela börja att förÀndras.

Sedan Àr det en annan frÄga vilken inverkan allt detta kan komma att fÄ under en kommande mandatperiod för den hÀndelse att han blir Ätervald. Jag har hört mÄnga mycket bekymrade röster under mina korta dygn hÀr.

Men mitt Àrende hÀr har ju varit styrelsesammantrÀde i International Crisis Group med genomgÄng av olika utmaningar i olika delar av vÀrlden och diskussion om vÄr egen verksamhet. För första gÄngen nÄgonsin kom USA att stÄ pÄ listan över de allvarliga kriser vi hade anledning att diskutera.

För den som Àr intresserad av olika sakfrÄgor kan noteras att jag under de senaste dagarna dels haft en artikel om utvecklingen med Turkiet och Syrien som via Project Syndicate gÄtt i ett rÀtt stort antal tidningar och dels en artikel för Washington Post om det strategiska haveri för EU:s Balkan-politik som president Macron har Ästadkommit.

Nu bÀr det hemÄt mot Stockholm igen.

Det kÀnns skönt att lÀmna den politiska atmosfÀr som man i dessa dagar möter hÀr. Men jag ÄtervÀnder med en betydande oro för vart allt detta kan vara pÄ vÀg.

President Macron torpederar EU pÄ Balkan.

Carl Bildt (m) - 20 October, 2019 - 15:31

STOCKHOLM: Rn hösthelg hemma i Stockholm – men efter att ha njutit solen i tre av vĂ€rldens vackraste stĂ€der – Istanbul, Venedig och Sydney – de senaste helgerna kĂ€nns det trevligt med den svenska hösten.

Dagarna som kommer innebÀr fortsatt tumult frÀmst i London kring Brexit, men jag stÄr nog fast vid min gissning att vi nu gÄr mot ett formellt uttrÀde under de nÀrmaste veckorna.

Ett sÄdant innebÀr att Storbritannien inte lÀngre finns med runt bordet i Bryssel, men man hÀnger ju kvar i allt annat under den period dÄ den framtida relationen skall förhandlas fram.

En period av tvÄ Är Àr formellt utsatt för den processen, men det Àr inte lÀtt att hitta nÄgon som tror att det kommer att bli möjligt sÄ snabbt.

DĂ„ kommer fokus i diskussionen att förskjutas till det som kallas LPF – Level Playing Field – och som kommer att bli nĂ€sta stora slagfĂ€lt inte minst i den brittiska debatten.

Det handlar i all enkelhet om i vilken utstrÀckning Storbritannien under kommande Är kommer att strÀva efter att ha samma regelverk i olika avseenden för sin ekonomi som EU-lÀnderna har. Och det handlar dÄ om allt frÄn konsumentskydd till miljöbestÀmmelser av olika slag.

Med LPF blir ett lÄngtgÄende frihandelsavtal sjÀlvfallet en relativitet okomplicerad sak.

Men de politiska krafter som frÀmst drivit Brexit ser LPF som ett rött skynke, eftersom det Àr just EU:s regelverk de velat komma bort frÄn, och om det blir de som blir dominerande kommer ocksÄ förhandlingarna med EU att bli mer komplicerade och det möjliga frihandelsavtalet ty följande mindre lÄngt gÄende.

HĂ€r kommer den kommande striden att stĂ„ – först och frĂ€mst i Storbritannien sjĂ€lvt, och dĂ€refter beroende av dess utgĂ„ng mellan EU och Storbritannien.

UppmÀrksamheten kring förra veckans EU-toppmöte i Bryssel handlade till stor del om spelet kring Brexit. Mycket tid upptogs ocksÄ av diskussion kring den kommande viktiga lÄngtidsbudgeten, men det i sak viktigaste som skedde var att Frankrike de facto sköt sönder EU:s politik pÄ Balkan för överskÄdlig framtid.

Vad president Macron gjorde var att han vÀgrade att gÄ med pÄ att öppna medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien trots att landet enligt kommissionen uppfyllt alla de krav man satt upp och trots att alla andra medlemslÀnder delade den bedömningen och ville ge grönt ljus.

Vad gÀller Albanien, som heller inte fick grönt ljus, hade man dock bÄde Danmark och NederlÀnderna med sig.

Sedan toppmötet mellan EU och BalkanlÀnderna i Tessaloniki 2003 har det varit medlemskapsmöjligheten, som dÄ uttalades formellt, som varit grundbulten i EU:s politik i regionen och som ocksÄ gett EU kraften att pÄverka och att driva utvecklingen framÄt.

Men med president Macrons veto torpederas nu den politiken, och dÀrmed skulle jag nog pÄstÄ att EU stÄr utan trovÀrdig politik i en kÀnslig europeisk region som man alltid ansett att man har ett speciellt ansvar för.

Man kan fortfarande dela ut lite pengar, och hopppas pÄ det bÀsta, men nÄgon kraft att tala om har politiken efter detta knappast.

Det handlar, enligt min mening, om nÄgot av en strategisk katastrof. Och jag har i alla fall i skrivande stund mycket svÄrt att se hur den skulle kunna repareras. Regionens lÀnder kommer nu att driva ivÀg pÄ sÀtt som kan komma att bli besvÀrligt att hantera.

I Nordmakedonien har det hela lett till att man nu utlyser nyval. Hela kĂ€rnan i den sittande regeringens politik var ju att uppfylla kravet pĂ„ en överenskommelse med Grekland om landets namn för att dĂ€refter Ă€ntligen fĂ„ grönt ljus frĂ„n EU. Man uppfyllde kravet – en av de fĂ„ ljuspunkterna i regionen under senare Ă„r – men fick rött ljus i stĂ€llet.

Allt rasade. Vad som hÀnder nu Àr inte lÀtt att se.

Och i Kosovo gav valet ett resultat som kommer att ge landet en premiÀrminister som tidigare öppet talat om sin vision om ett Stor-Albanien i regionen. Att det leder till reaktioner i Skopje och Belgrad behöver knappast pÄpekas sÀrskilt.

TvÄ ytterligare saker i veckan som kommer kan noteras.

PÄ tisdag trÀffar Turkiets Erdogan Rysslands Putin i Sochi, och det Àr samtidigt som den av USA framförhandlade pausen i Turkiets operation i norra Syrien tar slut. Har YPG-styrkorna dÄ dragit sig tillbaka pÄ det sÀtt som USA nu dikterat för dem Àr det fortsatt paus i striderna, men annars blir det snabbt mer besvÀrligt.

Men det avgörande som intrÀffar Àr ju att Ryssland nu gÄr in som den avgörande medlaren i regionen. I veckan som gick var Putin i bl à Saudiarabien, och man har i dag öppna kanaler till samtliga huvudstÀder i regionen pÄ ett sÀtt som USA alldeles definitivt inte har.

Det Àr remarkabelt hur allt detta spelats pÄ ett sÀtt som hÄller pÄ att ge Ryssland en alldeles avgörande stÀllning i regionen i dess helhet. SÀkert kommer Putin och Erdogan att komma överens om nÄgot.

PÄ lite nÀrmare hÄll skall vi pÄ lördag rikta blickarna mot Kirkenes vid den ryska grÀnsen i nordligaste Norge.

Dit kommer dÄ Rysslands utrikesminister Lavrov samt hela den norska regeringsledningen för att högtidlighÄlla minnet av ett sovjetiska styrkor för 75 Är sedan befriade den nordligaste delen av Norge.

Och det finns spekulationer om olika ryska gester i det sammanhanget.

SjĂ€lv Ă€r jag kvar i alla fall i Sverige under veckans första hĂ€lft – dock med en utflykt till Göteborg – innan det pĂ„ torsdag bĂ€r av till New York gör frĂ€mst styrelsemöte dĂ€r med International Crisis Group.

DĂ€r har vi – milt uttryckt! – en del att diskutera.

Australien – framgĂ„ng, Kina och klimat.

Carl Bildt (m) - 18 October, 2019 - 08:14

SYDNEY: Alldeles strax denna kvÀll börjar jag det tÀmligen utdragna ÄtervÀndandet frÄn denna del av vÀrlden. Australien ligger pÄtagligt lÄngt bort, sÄ det blir Ätskilliga timmar i luften innan jag Äter landar hemma i Stockholm.

Men försommaren hÀr och i Canberra under de senaste dagarna har varit bÄde angenÀm och intressant.

Med sina ca 25 miljoner invÄnare Àr Australien ingen jÀttenation i dagens vÀrld, men dock em framgÄngsrik och intressant sÄdan.

Ofta fÄr man höra att landet nu Àr inne pÄ sitt 28:e Är av obruten ekonomisk expansion, vilket förvisso Àr imponerande.

Men det Àr en historia om Kina lika mycket som om Australien, för landets ekonomi har blivit successivt allt mer och mer beroende av just den imponerande kinesiska tillvÀxten.

Australien Àr knappast en industrination som Sverige, utan ekonomin domineras av rÄvaruexporten, turism och utbildning. Och samtliga dessa tre avgörande ben i landets ekonomi handlar numera till en mycket stor del om just Kina.

Exporten av jÀrnmalm, kol och naturgas svarar för nÀrmare 60% av exporten, och den alldeles dominerande delen av detta gÄr till just Kina. Priserna pÄ dessa rÄvaror betyder mycket för den samlade ekonomin.

Turismen expanderar, med mer Àn en miljon kinesiska turister varje Är, Àven om det sjÀlvfallet Àr mÄnga andra som ocksÄ söker sig hit.

Att erbjuda utbildning pÄ sina olika universitet för studenter frÄn andra lÀnder har Australien gjort lÀnge, och detta har blivit en successivt allt viktigare del av landets ekonomi. Med mer Àn 200.000 studenter frÄn Kina har dock frÄgor uppkommit om inte enskilda universitet blivit alltför beroende av inkomsterna frÄn Kina och om inte detta kommit att pÄverka sÄvÀl akademiska standards som den vidare politiska inriktningen.

Oavsett vad man diskuterar hÀr i dessa dagar hamnar diskussionen förr eller senare om just Kina. Australiens beroende börjar bli stort samtidigt som den kinesiska politikens ansikte blir allt mindre vÀnligt och frÄgetecknen om vart detta kommer att leda blir förmedla allt tydligare.

Inget annat utvecklat land Àr sÄ ekonomiskt och allsidigt beroende av Kina, och det Àr ofrÄnkomligt att detta skapar vissa risker. Kina har i andra sammanhang visat sin förmÄga att utnyttja beroenden som dessa i klart politiska syften.

Det finns inga enkla svar pÄ alla de frÄgor som denna utveckling reser.

Försvarspolitiken stÀlls inför nya utmaningar. Vad som hÀnder i Sydkinesiska Sjön, eller i de olika östaterna i Stilla Havet, pÄverkar förutsÀttningarna för landets sÀkerhet. Det byggs nya ubÄtar och fregatter och anskaffas avancerade stridsflygplan. Försvarsbudgeten ökar pÄtagligt.

Men det Àr den enkla delen av allt detta.

Allt talar för att Kinas ekonomiska expansion kommer att fortsĂ€tta, om Ă€n kanske inte i samma rasande tempo. Och det kommer ofrĂ„nkomligen – exportmöjligheter, turism, studenter – att leda till att det kinesiska nĂ€romrĂ„dets och Australiens beroende av Kina kommer att öka.

Och en alldeles avgörande uppgift för landets politik blir att hantera och pÄ olika sÀtt balansera detta. Det har blivit Ätskilliga samtal hÀr och i huvudstaden Canberra om detta de senaste dygnen.

Om detta Àr en viktig utmaning framöver utgör klimatfrÄgan en annan och inte mindre komplicerad. Just den frÄgan har Ästadkommit mycket tumult i landets politik under de senaste Ären.

Australien Àr vÀrldens största kolexportör, och trots sina klimatambitioner bygger Kina nya kolkraftverk i stort antal. HÀr har nya stora kolgruvfÀlt nyligen öppnats upp.

Samtidig ser man problemen. Hettan leder till brÀnder. Torkar slÄr ocksÄ mot jordbruket. Vattenbristen Àr ett stort problem över hela kontinenten. Havet vÀrms lÄngsamt upp. De smÄ öststaterna i Stilla Havet krÀver en ny politik.

Och engagemang finns. HÀr i Sydney Àr t ex ambitionerna imponerande. BorgmÀstaren har detta som sin frÀmsta prioritet. Det investeras vÀldiga i förnybar energi av olika slag.

Men balansgÄngen i den australiska politiken Àr inte lÀtt.

Sydney Ă€r en angenĂ€m stad. Det sades mig att det kan bo kring 10.000 svenskar hĂ€r, vilket inte Ă€r osannolikt, och skulle vĂ€l göra detta till den stad i Asien som med marginal har flest svenskar – och det trots det betydande avstĂ„ndet.

Och ensamma Àr man inte. I landet Àr det nu ca 30% som antingen sjÀlva Àr födda utomlands eller har förÀldrar som Àr det, och hÀr i centrala Sydney talar man om siffror kring 60%.

DÀrmed Àr det en mÄngsidig, dynamisk och ung stad. Med den framgÄng som detta innebÀr.

Politiken i övrigt i vÀrlden har inte stÄtt still dessa dygn.

Brexit-uppgörelse och dramatik. Amerikanskt sammanbrott i Syrien och tumultet kring Turkiet. Och sÀkert Ätskilligt annat.

Men det fÄr anstÄ tills jag landat i den svenska hösten.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 17:14.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2019, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson