Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Och nu en ny vecka.

Carl Bildt (m) - 20 January, 2019 - 20:31

STOCKHOLM: SöndagkvÀll, och dÀrmed lite planering för veckan som kommer.

Dramatiken i morgon nÀr Stefan Löfven presenterar sin nygamla rödgröna regering och lÀgger fram sin regeringsförklaring skall nog inte överdrivas.

Den politiska inriktningen indikerades ju i januariöverenskommelsen och hur de olika utredningarna kommer att arbeta Àr det sjÀlvfallet pÄ tok för tidigt att ha nÄgon uppfattning om.

Men i morgon skall ocksÄ premiÀrminister May enligt parlamentets beslut lÀgga fram sina tankar om hur Brexit-dramat skall föras vidare.

Spekulationerna Àr nÀrmast oÀndliga om hur hon skall klara av det.

Även jag tillhör dem som var intervjuats av BBC i Ă€mnet nu under dagen.

Och dÄ handlade det mycket om huruvida det Àr möjligt att göra nÄgra förÀndringar i det kontroversiella uttrÀdesavtalet.

En centralt placerad vĂ€n – vi trĂ€ffades i ZĂŒrich i gĂ„r – trodde att den möjlighet som nu vĂ€xer fram Ă€r att man förbinder sig att för överskĂ„dlig tid vara en delar EU:s tullunion. Det skulle lösa huvuddelen av problemet med grĂ€nsen pĂ„ Irland till priset av att Storbritannien inte kunde föra en sjĂ€lvstĂ€ndig handelspolitik.

Avgörande just nu Àr att förhindra att landet lÀmnar EU utan ett avtal. PÄ den punkten torde ca 500 av parlamentets ca 630 ledamöter vara överens.

Men samtidigt ökar ocksÄ trycket pÄ en ny folkomröstning, Àven om det Àn sÄ lÀnge Àr tveksamt om det finns en majoritet i parlamentet för den lösningen.

För min del blir detta en vecka som börjar hÀr hemma, men sedan blir det en utflykt till Davos i Schweiz för nÄgra olika möten pÄ och i anslutning till det sedvanliga stora mötet med World Economic Forum dÀr.

Min förtjusning i denna lÀtt kaotiska tillstÀllning har minskat genom Ären, och dÀrför blir det bara tvÄ dagar för mig dÀr. Andra internationella möten ger betydligt mycket mera.

Fokus för min del dÀr blir diskussioner inför de kommande viktiga valen i Ukraina, men det blir sjÀlvfallet en del andra möten och sammantrÀden utöver det. Och dessutom springer man alltid pÄ sÄdana som man kanske inte hade tÀnkt pÄ, och det kan ha sitt vÀrde.

FrÄn Davos blir det för min del en dag i Bryssel i slutet pÄ veckan.

Lite perspektiv frĂ„n ZĂŒrich-sjön.

Carl Bildt (m) - 19 January, 2019 - 16:37

ZÜRICH: I början pĂ„ Ă„ret Ă€r vi nĂ„gra frĂ„n olika delar av den vĂ€stliga vĂ€rlden som brukar tillbringa nĂ„got dygn hĂ€r för att med blandad framgĂ„ng försöka att blicka framĂ„t.

Och det har ju sitt intresse att ocksÄ lyssna pÄ olika perspektiv frÄn detta land.

Även hĂ€r i Schweiz brottas man med relationerna med EU.

Ett nytt brett samarbetsavtal har förhandlats fram, men har blivit pÄtagligt kontroversiellt, och det ser inte ut som om regering och riksdag skulle kunna samla sig till en samlad politik i frÄgan.

Dagens Neue ZĂŒrcher Zeitung har en tĂ€mligen förödande artikel över halva förstasidan i dag pĂ„ tesen att ett land faktiskt behöver en regering i viktiga frĂ„gor, och att att det Ă€r pĂ„fallande bristfĂ€lligt med den varan i dessa frĂ„gor i detta land just nu.

SÄ de stackars britterna behöver inte kÀnna sig alldeles ensamma.

Hur det sedan blir i Sverige ÄterstÄr att se.

Kommer den rödgröna minoritetsregeringen att kunna ge vÄrt land den kraft i Europa- och sÀkerhetspolitiken som de nÀrmaste Ären kommer att krÀvs?

Efter tvÄ Ärs utflykt i FN mÄste utrikespolitiken ÄtervÀnda till verkligheten i vÄr egen del av vÀrlden.

Att den lundinska utredningen pĂ„ ett tĂ€mligen kraftfullt sĂ€tt avrĂ„tt frĂ„n fördraget med förbud mot kĂ€rnvapen har noterats i pĂ„tagligt breda kretsar – det kunde jag notera sĂ„ fort jag satte mig vid middagsbordet hĂ€r i gĂ„r kvĂ€ll.

Och det blev Ätskilliga frÄgor om vad som hÀnder nu. MÄnga tittar med lupp pÄ hur vÄrt land upptrÀder i viktiga sÀkerhetspolitiska frÄgor.

NÄgonting som Àr pÄfallande i vÄra diskussioner hÀr, men ocksÄ i övrigt, Àr hur det i dag diskuteras kring termerna strategisk autonomi eller strategisk sjÀlvstÀndighet runt om i Europa.

För nÄgra Är sedan var detta otÀnkbart utanför begrÀnsade kretsar i frÀmst Paris. Och jag tillhörde förvisso dem som sÄg med betydande skepsis pÄ de diskussionerna.

Men nu har den strategiska verkligheten, inte minst i den transatlantiska relationen, lett till en förÀndrad situation.

Och i Berlin och Bryssel, för att nu bara nÀmna dessa tvÄ, lÀgger man pannorna i djupa veck och försöker fundera pÄ om det Àr möjligt att ge dessa begrepp ett mer operativt innehÄll.

Till dit Àr vÀgen lÄng, vilket inte minst en del svÄrigheter i samband med de ekonomiska delarna av de nukleÀra avtalet med Iran har visat. Och gÄr man in pÄ delar av försvarsomrÄdet, inte minst de nukleÀra, blir detta sjÀlvfallet Àn mer pÄtagligt.

Men att det nu seriöst börjat att tÀnkas i dessa termer Àr trots detta en betydande utveckling. Och förr eller senare kommer detta ocksÄ att ge avtryck i den konkreta politiken.

Vi kommer att fÄ höra mera om detta i de olika strategiska debatterna runt om i Europa. Och begrepp av denna typ formar pÄ sikt politik.

Efter mina dagar i New Delhi skrev jag hÀr om de begrepp som kom att sÀtta ramarna för mÄnga v diskussionerna dÀr.

Och pÄ samma sÀtt Àr det i Europa i dag.

En dag med blandade besked.

Carl Bildt (m) - 18 January, 2019 - 17:57

STOCKHOLM: SĂ„ slĂ€ppte dĂ„ centern och liberalerna – och sjĂ€lvfallet vĂ€nsterpartiet – fram socialdemokraterna och Miljöpartiet till en ny period vid regeringsmakten.

Jag kan inte pÄminna mig att det talades sÄ mycket om den möjligheten under valrörelsen. Och den allmÀnna uppfattningen omedelbart dÀrefter var vÀl att de rödgröna förlorade valet.

Men trÀder ett nytt politiskt landskap fram.

Socialdemokraterna och miljöparti fortsÀtter som regeringspartier, centern och liberalerna blir stödpartier och moderaterna och Kristdemokraterna stÄr för den borgerliga oppositionspolitik som förvisso kommer att behövas.

Hur den faktiska politiken sedan kommer att utvecklas ÄterstÄr att se.

Först fÄr vi invÀnta att en ny regering tilltrÀder och att statsministern presenterar en regeringsförklaring pÄ mÄndag.

VÀnsterpolitik av Àldre snitt Àr icke lÀngre möjlig. Den saken avgjordes egentligen av valresultatet i höstas, men bekrÀftades ju i januariöverenskommelsen. Och det Àr sjÀlvfallet viktigt.

Hur det sedan blir med genuin reformpolitik, bortom den vÀlkomna avvecklingen av vÀrnskatten, ÄterstÄr att se.

Omedelbart blir det ju intressant att se hur mycket man kommer att försöka förÀndra i det som beslutades i den moderaternas och kristdemokraternas budget för detta Är som ju beslutades av riksdagen.

Att Äterinföra avdraget för fackföreningsavgifter Àr ett tydligt krav frÄn VÀnsterpartiet, och jag Àr övertygad om att socialdemokraterna kommer att försöka att fÄ stödpartierna med pÄ detta.

Det blir en spÀnnande dragkamp.

De flesta reformer som möjligen skulle kunna bli skarpa ligger nÄgra Är fram i tiden efter olika utredningar. Det kommer nog att hinna att rinna Ätskilligt med vatten under broarna intill dess.

Under den nÀrmaste tiden blir det vÀl mest en dragkamp om direktiv till och sammansÀttningen av en del av de stora utredningar som nu skall till.

Men lÄt oss Äterkomma till en del av detta efter mÄndagen och de möjliga besked som kan komma dÄ.

Dagen har dock inte bara inneburit detta.

I dag presenterade regeringens utredare Lars-Erik Lundin sin utvÀrderingar av frÄgan om en svensk anslutning till konventionen om förbud mot kÀrnvapen, och hans analys slutade i ett mycket bestÀmt avrÄdande.

Jag har ju tidigare skrivit kritiska om denna konvention frÄn mer globala och sÀkerhetspolitiska utgÄngspunkter, men avstÄtt frÄn offentliga kommentarer om de konkreta implikationerna för Sverige.

Men den lundensiska analysen Àr entydig och skarp i bÀgge avseendena.

Den förefaller inte tro att konventionen kan leda till kÀrnvapennedrustning. Och den ser grava sÀkerhetspolitiska problem med en svensk anslutning.

Allt detta var uppenbart frÄn början, men tydligt Àr ju att det funnits en djup splittring i den rödgröna regeringen i frÄgan.

Nu gÄr utredningen ut pÄ en kort remiss, som knappast kommer att tillföra diskussionen nÄgonting nytt efter den genomgripande analys som nu skett, och sedan ÄterstÄr att se vad som hÀnder.

Men jag bedömer nog förslaget om att Sverige skulle underteckna och sedan ratificera konventionen som sÄ gott som alldeles dött.

Försök till Ă„terlivande kan inte uteslutas – det finns ju de som verkar ha satsat mycket i frĂ„gan – men utsikterna till framgĂ„ng Ă€r mycket smĂ„.

Det fÄr vÀl betecknas som dagens goda nyhet.

SjĂ€lv har jag nu utlokaliserat mig till utkanten av ZĂŒrich för ett dygn av diskussioner med bĂ„de schweiziska och internationella företrĂ€dare om vad det nya Ă„ret kan komma att innebĂ€ra pĂ„ den europeiska och den globala scenen.

Men redan i morgon kvÀll kommer jag att vara tillbaka hemma igen.

Alltid viktigt i Berlin.

Carl Bildt (m) - 17 January, 2019 - 11:11

BERLIN: Medan det lÀtt underhÄllande spelet om det hemliga papper mellan Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt som var minnesanteckningar eller nÄgot annat fortsÀtter i Stockholm Àr jag i Berlin för tvÄ dagar av blandade samtal.

Detta Àr Europas viktigaste huvudstad, och blir det Àn mer inom EU nÀr pÄ ett eller annat sÀtt med största sannolikhet Storbritannien lÀmnar vÄrt samarbete. Att kÀnna pulsen i Berlin, och att ha kontaktnÀten hÀr, blir Ànnu viktigare.

HĂ€r talas det mycket om Brexit och dess konsekvenser. Man beklagar men konstaterar faktum.

DÄ handlar det som vanligt att gÄ vidare i samarbetet med Frankrike. PÄ tisdag undertecknas i Karl Den Stores gamla stad Aachen ett nytt fördrag om samarbete pÄ olika omrÄden som lÀggs ovanpÄ det viktiga fördraget frÄn 1963.

Och sjÀlvfallet alla frÄgor om EU-samarbetets framtid efter valen till Europaparlamentet i maj och de olika besluten om förnyelse av ledningen av EU-institutionerna dÀrefter.

Tydligt Àr att man redan nu tÀnker en del pÄ det tyska EU-ordförandeskapet vÄren 2020 och de olika initiativ för att ge samarbetet ny kraft som dÄ skulle kunna bli möjliga. Den diskussionen finns det all anledning att följa mycket noga.

Relationerna med USA oroar hela tiden.

Detta moderna och demokratiska Tyskland har vÀxt fram under amerikanskt sÀkerhetsskydd, och hur situationen med detta oberÀkneliga USA skall hanteras Àr en frÄga man inte har alldeles lÀtt att hantera, och som berör mÄnga fler omrÄden Àn vad man omedelbart förestÀller sig.

Att balansera det europeiska och amerikanska Àr inte alldeles lÀtt.

Man stÄr inför ett beslut om att anskaffa nya stridsflygplan för att ersÀtta de Àldre Tornado-flygplan som har som en av sina uppgifter att ocksÄ kunna bÀra kÀrnvapen, och hör blir det nu ett val mellan ett europeiskt och ett amerikanskt alternativ.

Eller ett mindre rationellt beslut att köpa bÀgge.

Med Kina har man bygg upp en stark kommersiell relation, som nu faktiskt nu blivit nÀstan lika stor som den med USA, och som under kommande Är mycket vÀl kan komma att bli större.

Men nu reses allt fler frÄgetecken över olika aspekter av denna relation, och det Àr alldeles uppenbart att detta Àr en frÄga som kommer att diskuteras allt mer. Finansministern avreste just till Peking för att diskutera de olika utmaningarna i relationen.

Och det inflytelserika tyska industriförbundet BDI har i dagarna publicerat ett papper om relationerna till Kina som det talas pÄfallande mycket om.

Digitalisering Àr ett begrepp som finns i snart sagt varje diskussion hÀr.

Man vet att ett Àr nyckeln till framtiden, och man vet ocksÄ att man just nu inte ligger i framkant pÄ utvecklingen.

NÀr Angela Merkel kommer till Davos och talar nÀsta vecka tror jag vi kommer att fÄ höra mycket ocksÄ om detta. Och nÀr Sverige blir nationen i fokus pÄ den jÀttelika Hannover-mÀssan i april kommer det med all sÀkerhet ocksÄ dÀr att handla om detta.

Den politiska stabiliteten har i alla fall för ett tag ÄtervÀnt till den tyska scenen, och det kan behövas i dessa i övrigt turbulent dagar.

Den nya CDU-ledningen agerar med tydlig sÀkerhet, och rimligt Àr vÀl att Angela Merkel under sin ÄterstÄende tid som förbundskansler kommer att fokusera mer pÄ de Europa- och utrikespolitiska frÄgorna.

Men gÄr det riktigt illa för SPD i EU-valet kan det lÀtt bli lite turbulent för regeringen.

Nu ÄtersÀnder jag dock snart till Stockholm igen.

Efter de nattliga samtalen mellan Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt Àr det ju nu klart att den förre slÀpps fram som statsminister i morgon med en politik i mÄnga frÄgor förankrad i det nya blocket med liberalerna och centern men alldeles uppenbart med olika livlinor av hemligt slag till ocksÄ VÀnsterpartiet.

Och det innebÀr att vi pÄ mÄndag fÄr en ny regering ocksÄ.

Till den frÄgan kommer det dÄ att finnas anledning att Äterkomma.

HÀrdsmÀlta i underhuset i London.

Carl Bildt (m) - 15 January, 2019 - 22:37

STOCKHOLM: Det blev ett lÄngt större nederlag i det brittiska underhuset för uttrÀdesavtalet med EU Àn vad nÄgon hade förestÀllt sig. Det talas om det mest massiva nederlaget för en brittisk regering nÄgonsin.

I sak var avtalet hyggligt i förhÄllande till de usla förutsÀttningar som landet försatt sig i genom resultatet i folkomröstningen 2016, och lade grunden för de med nödvÀndighet rÀtt komplicerade förhandlingar som mÄste följa om en framtida relation.

Under tiden skulle landet vara kvar i den absoluta huvuddelen av samarbetet – dock utan ett sĂ€te vid bordet i Bryssel.

Men detta avtal har nu kastats ut med sÄdan kraft att varje möjlighet att Äterkomma med det eller nÄgon variant av det helt försvunnit. Det Àr dött.

I morgon blir det sÄ en förtroendeomröstning om regeringen, men det mesta talar för att regeringen överlever denna. Labour vill ha ett nyval, men de konservativa vill det inte, och entusiasmen för att ta över premiÀrministerns lÄngt ifrÄn avundsvÀrda roll Àr ocksÄ tÀmligen begrÀnsad.

Och dÀrefter sÀger sig premiÀrministern vilja konsultera om hur politiken nu skall lÀggas upp.

NÀr jag förra veckan trÀffade en av hennes nÀrmaste medarbetare sade vederbörande med ett lÀtt stön och inte alldeles pÄ allvar att han arbetade med 17 olika alternativ, vilket Àr ett annat sÀtt att sÀga att sÄ gott som allting kan hÀnda.

Om ingenting hÀnder kommer Storbritannien att krascha ut ur EU utan ett avtal i slutet av mars. Men av alla alternativ förefaller detta nu att vara det som de flesta dock Àr eniga om att undvika, Àven om enigheten upphör med detta, och meningarna Àr högst delade om hur det kan ske.

Jag skulle tro att det nu blir alldeles ofrÄnkomligt att skjuta pÄ uttrÀdet, men jag tror knappast att EU kommer att gÄ med pÄ det om det inte innebÀr en möjlighet att Àntligen fÄ ordning och reda i processen.

Och det Àr hÀr möjligheten av en ny folkomröstning kommer in i bilden. Sannolikheten för en sÄdan har successivt ökat, och den processen har förvisso stÀrkts av kvÀllens dramatiska utveckling.

Att det Àr ett alternativ som inte Àr utan sina utmaningar har jag skrivit om tidigare, men i brist pÄ mindre osannolika alternativ tror jag trots detta Àr detta i dag Àr det minst osannolika av alternativen just nu.

Men den som lever fÄr se.

I USA har konfrontationen mellan presidenten och kongressen lett till att betydande delar av den federala offentliga sektorn stÀngts. I Frankrike kÀmpar president Macron genom stora möten utan i landet att möta vÄgen av protester. Och i Sverige försöker VÀnsterpartiet och socialdemokraterna i skrivande stund att rÀdda den möjliga regeringsbildningen.

Det Àr inte alldeles lÀtta tider.

I morgon bitti lyfter jag för tvÄ dagar i Berlin med olika samtal.

Inte alldeles utan sina utmaningar dÀr heller, men allt Àr relativt i denna vÀrld.

Januariöverenskommelsens nya landskap.

Carl Bildt (m) - 13 January, 2019 - 18:01

STOCKHOLM: Det Àr dramatiska dagar i svensk politik, och utgÄngen Àr Ànnu inte alldeles given.

Det mÄste dock anses sannolikt att Januariöverenskommelsen kommer att ge oss en ny rödgrön regering med centern och liberalerna som inlÄsta stödpartier.

Att denna inte kommer att kunna föra utprÀglad vÀnsterpolitik Àr inte sÀrskilt sensationellt.

FörutsÀttningarna för en sÄdan försvann helt efter fjolÄrets val. Och det kan sÀgas att detta bekrÀftas i överenskommelsen. Det Àr ett surt Àpple Stefan Löfven fÄr bita i för att sitta kvar, men det Àr det Àpple vÀljarna serverade honom.

Och jag har svĂ„rt att se nĂ„gra liberala reformer i överenskommelsen som inte en alliansregering skulle kunna genomföra – med alliansmĂ„tt mĂ€tt handlar det ju om ett minimum.

För socialdemokraterna Àr det avgörande dels att man nu definitivt blivit av med den allians som successivt reducerat dess roll i svensk politik, och dels att man nu fÄr i stort sett obestridd kontroll av regeringsmakten för en betydande tid framöver

Det Àr strategiska vinster av i svensk politik sÀllan skÄdad dimension.

Att avskaffa vÀrnskatten Àr ett mycket begrÀnsat pris för den framgÄngen.

Hur det blir med alla utredningar som överenskommelsen innehÄller ÄterstÄr att se. En del gott kommer sÀkert att komma ur nÄgra av dem. Andra kommer sÀkert att utvecklas till utdragna fördröjningsstrider av kÀnt snitt.

Det kommer att ta Ätskilliga Är innan det kommer att vara möjligt att utvÀrdera vad de leder till. Om det Àr reformpolitik, sÄ Àr det sÄdan i synnerligen slow motion.

Överenskommelsen Ă€r en mĂ€rklig blandning av smĂ„tt och stort, och bĂ€r i viktiga avseenden intryck av att vara ett hastverk. SĂ„dana leder alltid till problem lĂ€ngre fram.

Till överenskommelsens mer anmÀrkningsvÀrda delar hör att den förbjuder de deltagande partierna att i nÄgon av de frÄgor som berörs av den samarbeta med andra partier.

Det Àr sÀkert till del riktat mot VÀnsterpartiet, men innebÀr ju ocksÄ ett förbud för centern och liberalerna att samarbete med sina forna allianskollegor över ett mycket brett fÀlt av frÄgor.

Man gör sig faktiskt till kedjefÄngar i uppgörelsen.

Hur allt detta kommer att utvecklas pÄ sikt Àr det inte alldeles lÀtt att sia om.

VÀnsterpartiet borde fÄ goda möjligheter.

Och detsamma borde gÀlla moderaterna och Kristdemokraterna om de sköter sina kort vÀl.

Inför valet 2022 kan de ju alldeles sanningsenligt sÀga att enda sÀttet att byta regering Àr att rösta pÄ dem.

En röst pÄ Sverigedemokraterna Àr ju alldeles uppenbart kontraproduktiv. Och en röst pÄ centern eller liberalerna Àr en röst pÄ en fortsatt socialdemokratisk regering.

Vi har trÀtt in i januariöverenskommelsens nya Sverige.

Men det kan inte uteslutas att de kommande dagarna bjuder pÄ ny dramatik.

SjĂ€lv hĂ„ller jag mig hemma de nĂ€rmaste dagarna, men Ă€r i Berlin i mitten av veckan och i ZĂŒrich mot dess slut.

En mycket annorlunda vÀrld.

Carl Bildt (m) - 11 January, 2019 - 04:07

NEW DELHI: Om nÄgon timmar eller sÄ bÀr det hem igen efter dagarna hÀr med diskussioner pÄ detta Ärs upplaga av Raisina Forum.

Konferensen har utvecklats pÄtagligt de senate Ären, och hÄller nu pÄ att bli en global mötesplats för idéer som knappast kan ignoreras. Allt alldeles sjÀlvklart med en viss men dock inte dominerande indisk karaktÀr.

VÀrlden förÀndras, och medan nu Kinas starka stÀllning och vad denna betyder implikationer avseenden diskuteras intensivt i frÀmst USA men Àven Europa finns det all anledning att reflektera över vad som kommer dÀrefter.

Om den kinesiska utvecklingen fortsÀtter med samma ekonomiska kraft som vi sett under de senaste decennierna Àr vÀl högst tveksamt, men nÄgra decennier framöver Àr det fick sannolikt att den kinesiska ekonomin kommer att vara dubbelt sÄ stor som den amerikanska.

Den indiska tillvÀxten Àr i dag starkare Àn den kinesiska, om Àn frÄn en pÄtagligt lÀgre nivÄ.

Men kommer denna att fortsÀtta, och jag skrev ju om de ocksÄ demografiska förutsÀttningarna för detta tidigare, sÄ kommer den indiska ekonomin vÀl innan mittpunkten i detta sekel at ha passerar den amerikanska i storlek.

Framtidsbedömningar Àr ju bara mer eller mindre vÀlinformerade gissningar, men de flesta som görs pÄ detta omrÄde ser en situation dÀr de största nationella ekonomierna kring halvsekelskiftet kommer att vara den kinesiska, den indiska, den amerikanska och den indonesiska i nu nÀmnd ordning.

En bedömning för nÄgot Är sedan sade att dÄ kommer Kina att vara 20%, Indien 15%, USA 12% och EU27 9% av den globala ekonomin.

Att detta dÄ blir en mycket annorlunda vÀrld Àr uppenbart. Den redan tydliga förskjutningen av vÀrldsekonomins tyngdpunkt till Asien kommer att bli pÄtagligt mycket tydligare.

En konferens som Raisina handlar i viss utstrÀckning om detta, nÀmligen om att bygga de globala nÀtverk som ett pÄtagligt mycket mera betydelsefullt Indien kommer att behöva i denna vÀrld. Man bygger institutionell och intellektuell kapacitet för att bli ett av vÀrldens globalt viktigaste lÀnder.

Och det arbetet Àr det sjÀlvfallet viktigt att vara med i.

PÄ Ärets konferens var Europa mer nÀrvarande Àn vad som var fallet förra Äret. Och det finns Ätskilligt som tyder pÄ att relationen hÄller pÄ att fördjupad.

Bryssels institutioner fanns pÄ plats med ledande företrÀdare. FrÄn frÀmst Paris hade man alldeles uppenbart gett mötet prioritet, och frÄn London kom för nÄgra timmar den nationella sÀkerhetsrÄdgivaren och premiÀrministerns nÀrmaste man.

Vi hade f ö ett spÀnnande samtal om de strategiska utmaningarna i vÀrlden bortom det omedelbara elÀndet med Brexit.

SlÄende var hur vi nu diskuterar de strategiska utmaningarna ocksÄ i annorlunda termer Àn förut.

Det var i Australien som man för nĂ„gra Ă„r sedan började ersĂ€tta det dĂ„ allmĂ€nt anvĂ€nda begreppet ”Asia-Pacific” med det nya ”Indo-Pacific” i ljuset av ocksĂ„ Indiens och den indiska oceanens vĂ€xande betydelse.

Och nu har detta begrepp blivit allt mer accepterat.

Tidigare i Ă„r döpte USA om sitt stora militĂ€ra Stilla Havs-kommando, med högkvarter i klassiska Pearl Harbour pĂ„ Hawaii, till just ”Indo-Pacific Command”. Lite skĂ€mtsamt talade dess befĂ€lhavande amiral hĂ€r om sitt ansvarsomrĂ„de ”frĂ„n Hollywood till Bollywood”.

Det andra begreppet som kommer fram allt mer Àr Eurasia. Och i kombinationen av Eurasia och Indo-Pacific vÀxer det fram nya mönster för strategisk analys och förstÄelse av vad framtiden kommer att innebÀra.

Den atlantiska vÀrlden förblir fortfarande den i mÄnga avseenden dominerande. Men det Àr i dessa andra omrÄden som den nya globala dynamiken Àr som mest pÄtaglig.

Att förstÄ denna mÄngfasetterade och av mÄngfald prÀglade subkontinent Àr inte alldeles enkelt. SkÀmtsamt sade vi att Indien och EU i alla fall förenas av att de inte Àr alldeles lÀtta för utomstÄende att fullt förstÄ.

Men viktigt i detta land förblir den demokratiska övertygelsen. Inget annat land i vÀrlden uppvisar en sedan mÄngfald, och ur denna vÀxer ocksÄ övertygelsen om demokratin som den enda möjliga styrelseformen.

Och den kommer ocksÄ att manifesteras i valen nu under vÄren.

Den politiska atmosfÀren Àr redan pÄtagligt upphetsad, och mer av den varan kommer det att bli innan avgörandet fÀlls.

Men nu bÀr det hemÄt för min del.

ÅterstĂ„r att se vad som kommer att hĂ€nda dĂ€r.

Helgen blir de stora avgörandets dagar.

New Delhi och Raisina mitt i vÀrlden.

Carl Bildt (m) - 9 January, 2019 - 05:17

NEW DELHI: Nu pÄ morgonen drar vi dÄ igÄng den första fulla dagen med Raisina Dialogue.

Och mötet hĂ€r Ă€r Ă€n större Ă€n förra Ă„ret – ca 600 deltagare frĂ„n ett 90-tal olika lĂ€nder. Och dĂ€rtill i detta stora land ett mycket stort antal som följer diskussionerna pĂ„ nĂ€tet. Förra Ă„ret var det sex miljoner som loggade in via nĂ€tet.

Men jag började i gÄr med en diskussion med olika tankesmedjor om hur relationerna mellan EU och Indien kan utvecklas ytterligare.

LÀnge har de relationerna varit lite i skymundan, men nu hÄller det pÄ att förÀndras. I höstas publicerade EU en ny strategi för relationerna, och det var uppenbart pÄ diskussionerna i gÄr att intresset pÄ bÀgge sidor för relationerna hÄller pÄ att öka.

Och Indien Àr ju, försiktigt uttryckt, inte vilket land som helst.

Inom kort Àr man vÀrldens befolkningsrikaste land nÀr man passerar Kina. Man Àr den snabbaste vÀxande större ekonomin i vÀrlden. Och man Àr ju dessutom vÀrldens största demokrati.

Och den ekonomiska expansionen kommer med all sannolikhet att fortsÀtta. HÀlften av landets befolkning Àr under 25 Ärs Älder, och bara den demografiska faktorn kan komma att lÀgga ytterligare tvÄ procentenheter till landets tillvÀxt pÄ 7-8% under de senaste Ären.

EU Ă€r Indiens största handelspartner, men Indien Ă€r bara EU:s nionde partner pĂ„ handelspartner. ÄndĂ„ Ă€r den ekonomiska relationen betydligt svagare Ă€n vad den borde vara, vilket framgĂ„r av jĂ€mförelsen med Kina.

Av EU:s samlade handeln svarar Indien för 2,3% – men Kina för 15,3%.

Potentialen Àr uppenbar, men det krÀver ocksÄ fortsatta ekonomiska reformer för att fortsÀtta att öppna upp den indiska ekonomin.

Mycket har gjorts, men Ätskilligt ÄterstÄr. Att förhandlingarna om ett omfattande handelsavtal mellan EU och Indien stÄr och stampar efter tolv Är Àr ett tydligt tecken pÄ detta.

Att intresset för Indien som global aktör Àr starkt vÀxande Àr detta möte ett konkret uttryck för.

I gĂ„r kvĂ€ll stod jag och talade omvĂ€xlande med befĂ€lhavaren för USA:s samlade stridskrafter i Stilla Havs- och Indiska Oceanen-omrĂ„det och med Irans utrikesminister. Och bĂ€gge lyssnade vi pĂ„ Norges statsminister – ocksĂ„ tillsammans med Spaniens och Australiens utrikesministrar.

Och sjÀlvfallet Indiens premiÀrminister Modi.

Men i dag Àr denne Äter ute och kampanjar inför vÄrens kommande viktiga val till parlamentet Lok Sabha.

Stora framgÄngar för oppositionen och kongresspartiet i tre delstatsval i slutet av förra Äret har pÄtagligt ökat den politiska temperaturen, och det mÀrks tydligt i de mycket upphetsade politiska debatter som strömmar mot tittarna pÄ de olika TV-kanaler som stÀndigt sÀnder nyheter.

Den allmĂ€nna visheten hĂ€r sĂ€ger dock att det fortfarande Ă€r sannolikt att premiĂ€rminister Modi och hans BJP-parti kommer att kunna bibehĂ„lla makten – men möjligen med nödvĂ€ndigheten av nĂ„gon typ av koalition.

Men ingenting Ă€r avgjort. Indien Ă€r en dynamisk demokrati – och en valrörelse Ă€r alltid en höggradigt dynamisk företeelse.

Det som slÄr en tydligt nÀr man landar hÀr vid denna tid pÄ Äret Àr den starkt förorenade luften. Medan det blivit i alla fall lite bÀttre i Peking, har det blivit markant sÀmre hÀr i Delhi.

Till bara en fjÀrdedel handlar det om bilar. Men det finns 11 miljoner fordon registrerade i och kring Delhi, och det registreras ytterligare ca 1.800 varje dag. Trafiken blir allt mer mardrömslik.

Men nu sker olika begrÀnsningar. I Peking Àr det bara genom att vinna ett lotteri dom man fÄr rÀtten att köpa en ny bil. Och i andra stÀder krÀver tillstÄnd för en ny bil att ett annat dras in eller försvinner.

Sedan tillkommer sjÀlvfallet den utmaning som energiförsörjningen Àr i detta snabbt vÀxande jÀtteland. I dag Àr man fyra i vÀrlden nÀr det gÀller att slÀppa ut koldioxid, Àven om det per capita bara handlar om en tiondel av USA:s utslÀpp.

Att man har ett accelererat program för att bygga ut kÀrnkraft och dÀrmed reducera sitt beroende av kolkraft ligger alldeles tydligt i det samlade globala intresset.

I dag fortsÀtter vÄra diskussioner.

Just nu med fokus pÄ terrorism och Afghanistan. Sedan om bl a de globala digitala utmaningarna. Och ocksÄ om utvecklingen i Europa.

TvÄ Àmnen diskuteras inte explicit men finns dÀr stÀndigt. Det stora Àr Kina, och det lite mindre men ÀndÄ viktiga Àr Pakistan.

Och mitt i allt detta blir det för mig mÄnga intressanta samtal med gamla och nya vÀnner frÄn vÀrldens alla hörn.

Nu börjar det nya Ă„ret pĂ„ allvar – ivĂ€g till Indien.

Carl Bildt (m) - 6 January, 2019 - 14:19

STOCKHOLM: Efter en angenÀmt lugn helg Àr vi snart pÄ vÀg in i den vecka nÀr det nya Ärets verksamhet drar igÄng pÄ allvar. Nu blir det full fart igen.

Det gÀller förvisso pÄ den internationella scenen.

Det nÄgot brÄdstörtat annonserade amerikanska tillbakadragandet frÄn Syrien tillhör de utvecklingar som utlöst en febril diplomatisk aktivitet.

SĂ„vĂ€l USA:s utrikesminister som sĂ€kerhetsrĂ„dgivare och ÖB Ă€r i regionen för samtal i Ă€rendet. USA:s och Rysslands respektive ÖB har i dagarna ocksĂ„ talats vid i frĂ„gan. Det handlar om att koordinera med frĂ€mst Turkiet men i nĂ„gon mĂ„n ocksĂ„ med Ryssland – och dĂ€rmed indirekt ocksĂ„ med Damaskus.

I EU sker den mer formella starten pÄ det rumÀnska ordförandeskapet. Och Europaparlamentet Äterupptar sitt arbete,

Globalt Àr handelspolitiken pÄtagligt i centrum. I morgon trÀffas en amerikansk och en kinesisk delegation i Peking för att börja att försöka lösa upp de olika motsÀttningarna. Och de har till slutet av februari pÄ sig.

Att marknaderna Àr pÄtagligt nervösa inför detta har de senaste veckorna visat.

Under veckan Äker ocksÄ EU:s Cecilia Malmström till Washington för överlÀggningar med USA och Japan om olika lÄngsiktiga handelsfrÄgor. Jag ser att hon pÄ torsdag talar pÄ Atlantic Council dÀr.

Och jag skulle utgÄ frÄn att i de samtalen ocksÄ hoten om en ny handelskonflikt över Atlanten kommer att komma upp.

PÄ den politiska fronten inför EU-valet i maj mÄ noteras att i morgon Àr Italiens Matteo Salvini i Warszawa för att försöka bilda front med det högernationella partiet dÀr. Tidigare har han ju haft kontakter med Budapest i samma Àrende.

Blickar vi mot Afrika sÄ invÀntas ju resultatet av förra helgens presidentval i Demokratiska Republiken Kongo med spÀnt intresse. SjÀlva valet gick lugnt till, men nu har internet stÀngts ner i allmÀn nervositet inför olika möjliga reaktioner nÀr ett resultat presenteras.

I Sudan finns all anledning att anta att den redan allvarliga oron kommer att tillta. Ekonomin befinner sig nÀrmast i fritt fall, och 37 personer har redan dödats i protesterna mot presidenten Bashirs 29-Äriga styre.

Intressant blir att se om Saudiarabien strÀcket ut en hjÀlpande finansiell hand eller inte. Det har vi sett förr, men Àr ingalunda sÀkert nu. I Riyadh försöker man sÀkert göra en kalkyl om vad som skulle kunna komma efter Bashir.

OcksÄ i Kairo tÀnker man sannolikt i dessa banor. För Egypten Àr Sudan ett av de lÀnder som kontollerar Nilens livgivande vatten, och ingenting kan vara viktigare.

SjÀlv beger jag mig i morgon ivÀg till New Delhi i Indien för den Ärliga stora Raisina-konferensen.

Jag tillhör numera det s k Global Advisory Board pÄ den stora tankesmedja ORF som Àr vÀrd och organisatör. Och vi skall separat ocksÄ ha möte.

Efter min vecka i Kina strax före helgerna blir detta ett annat perspektiv pÄ den viktiga asiatiska utvecklingen, och att Indien ju stÄr inför ett mycket viktigt parlamentsval saknar förvisso inte heller intresse.

Vart vÀrldens största demokrati, och en av vÀrldens mest dynamiska ekonomier, gÄr har sjÀlvfallet betydelse Àven för oss.

Och hĂ€r hemma i Sverige börjar det vĂ€l bli hög tid – för att nu uttrycka sig försiktigt – för att se till att landet fĂ„r en regering. Under den kommande veckan kommer med all sannolikhet de avgörande besluten att fattas i den frĂ„gan.

En tÀmligen avgörande rapportering till talmannen kommer ju att ske pÄ torsdag.

Skiften i FN och annorstÀdes.

Carl Bildt (m) - 1 January, 2019 - 18:11

STOCKHOLM: SÄ har det nya Äret sÄ tagit sin början. Och kylan har eftertrÀtts av mildvÀder i alla fall i denna del av Europa.

Årsskifte innebĂ€r alltid olika skiften.

RumĂ€nien tar över frĂ„n Österrike som ordförande i EU under det nĂ€rmaste halvĂ„ret, och Finland som i sommar kommer att komma dĂ€refter kommer sjĂ€lvfallet med i arbetet Ă€n nĂ€rmare.

Hur det kommer att gÄ för RumÀnien ÄterstÄr att se. Det finns alldeles uppenbart en del frÄgetecken.

Det österrikiska ordförandeskapet förmörkades ju en del av Österrikes hantering av frĂ„gan om FN-ramverket för migrationsfrĂ„gor. Inrikespolitiken tog över frĂ„n det europeiska ansvarstagandet.

Slovakien tar över efter Italien som ordförande i den europeiska samarbete- och sÀkerhetsorganisationen OSCE. Och jag ser att dess utrikesminister Miroslav Lajcak har ett besök i Donbas i östra Ukraina pÄ sitt omedelbara program.

I EuroparÄdets ministerkommitté Àr det sedan nÄgon mÄnad Finland som har ordförandeskapet. I EuroparÄdet handlar nu Ätskilligt om Rysslands framtida roll i organisationen,

I FN:s sÀkerhetsrÄd blir det nu Tyskland och Belgien som eftertrÀder Sverige och NederlÀnderna pÄ de tvÄ icke-permanenta platser som oftast Àr europeiska. Inte minst Tyskland förefaller att satsa ordentligt pÄ detta, och landet har ju en betydande tyngd i sig sjÀlvt.

Trion med Tyskland, Storbritannien och Frankrike borde ge en stark europeisk röst under de kommande tvÄ Ären.

I media ser jag olika kommentarer om vad Sverige Ästadkommit eller inte Ästadkommit under sina tvÄ Är. PÄ sina hÄll lÀt det ju för ett par Är sedan som att vi skulle förÀndra vÀrlden.

Att delegationen i New York gjort ett gott diplomatiskt arbete har jag hört omvittnat frÄn Ätskilliga hÄll.

Men jag har alltid varnar lite för tron att en icke-permanent medlem kan ha nĂ„got mer avgörande inflytande i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d. Arbetet domineras sĂ„ gott som helt av samspelet eller konflikterna mellan de fem permanenta medlemmarna – P5, med FN-sprĂ„k.

Och dÀr har det ju dessvÀrre i de viktiga frÄgorna varit avsevÀrt mer av konflikter Àn av samspel under de senaste Ären.

Men sjÀlvfallet Àr det viktigt för varje nation i sÀkerhetsrÄdet att försöka göra ett visst avtryck. Och det har ocksÄ Sverige strÀvat efter.

Det jag har kunnat se pÄ avstÄnd i detta avseende har dock frÀmst handlat om politiskt knappast sÀrskilt kontroversiella frÄgor. Mer skarpa initiativ har, i den mÄn de förekommit, i alla fall inte nÄtt den bredare offentligheten.

Viktigast har sannolikt varit att man skött den löpande hanteringen av olika Àrenden pÄ sÀkerhetsrÄdets löpande agenda med kompetens och saklighet.

Och det rÀcker lÄngt i sammanhang som dessa.

Trump, Ukraina och Syrien.

Carl Bildt (m) - 29 December, 2018 - 17:13

STOCKHOLM: Juldagarna kom att bjuda pÄ lite mer av utrikespolitisk dramatik Àn vÀntat nÀr president Trumps beslut om militÀrt tillbakadragande frÄn Syrien ocksÄ ledde till att han förlorade sin respekterade försvarsminister.

Och avskedsbrevet frÄn Mattis lÀmnade ingen i tvivel om var motsÀttningarna mellan honom och presidenten lÄg. Det handlade om att vÀrdesÀtta allianser och allierade och det handlade om att rÀtt förstÄ den strategiska utmaningen frÄn Kina och Ryssland.

PÄ dessa tvÄ tÀmligen sÄ avgörande punkter skiljdes deras vÀgar.

Och naturligt nog har det lett till betydande oro.

Som tjÀnsteförrÀttande försvarsminister frÄn nyÄr har Trump nu utsett en i sak sÀkert mycket kompetent administratör, men en som saknar varje sÀkerhetspolitisk erfarenhet. Beslutsfattandet i dessa frÄgor har dÀrmed alldeles entydigt förskjutits till Vita Huset.

Förr eller senare mÄste en ny försvarsminister dock utses, och det valet kommer alldeles sjÀlvklart att bli betydelsefullt. Och det kan inte uteslutas att ocksÄ republikanerna i senaten kommer att ha allvarliga frÄgor att stÀlla om den personens politiska inriktning.

Alldeles tydligt Àr att Donald Trump ser allianser mer som en belastning Àn som en tillgÄng, och han Äterkommer stÀndigt till frÄgan varför USA skall betala för försvaret av andra lÀnder, och dÄ i synnerhet de som dessutom uppvisar handelsöverskott med USA med allt vad detta i hans vÀrld innebÀr.

Hitintills har de s k vuxna i hans omgivning sett till att denna hans instÀllning inte fÄtt genomslag i konkret amerikansk politik. De amerikanska bidragen till Europas försvar har fortsatt att förstÀrkas efter den vÀndpunkt som kom sent i Obama-administrationen.

Men nu finns knappt lÀngre dessa modererande personer i presidentens nÀrhet, och frÄgan Àr dÄ vilka konsekvenser detta fÄr pÄ den konkreta politiken.

Nato har beslutat att Àndra tidigare planer pÄ att ha ett toppmöte under 2019 eftersom man inte gÀrna vill se en upprepning av de tumult som tidigare möten med Trump inneburit. Det blir möte pÄ mer kontrollerbar utrikesministernivÄ. Gott sÄ.

Men frÄgan Àr vad som hÀnder om vi plötsligt konfronteras med en akut sÀkerhetspolitisk kris. Hitintills har Trump-eran varit anmÀrkningsvÀrt befriad frÄn sÄdana.

Kommer Vita Huset dÄ att stÄ upp för vÀnner och allierade? Eller kommer den trumpska instinkten att alla fÄr klara sig sjÀlva att bli den som fÀller utslaget? OfrÄnkomligen kommer krishanteringens ocksÄ diplomatiska trÄdar att fokuseras pÄ beslutsfattandet i det Ovala Rummet.

Och kriser kan komma snabbt.

I vÄr del av vÀrlden innebÀr det kommande Äret först president- och sedan parlamentsval i Ukraina, och med all sÀkerhet kommer Kreml att göra vad man kan för att pÄverka sÄvÀl dem som vad som hÀnder dÀrefter med alla de medel som man har tillgÀngliga.

Agerandet kring Kerch-sundet – och den krisen har pĂ„ intet sĂ€tt lösts – Ă€r en fingervisning om hur man Ă€r beredd att utnyttja varje möjlighet att flytta fram positionerna.

Det finns bedömer som tycker sig se förberedelser för ett mer aggressivt direkt militÀrt ryskt upptrÀdande mot Ukraina i nÀrtid. Jag saknar möjlighet att bedöma varje del av detta, men kan i alla fall notera en mycket pÄtaglig uppbyggnad av ryska militÀra resurser pÄ Krim.

Svarta Havet har kommit i nytt fokus – betydligt mera Ă€n Östersjön.

SÄ det kommer att finnas all anledning till skÀrpt uppmÀrksamhet i denna riktning och beredskap till bestÀmt agerande frÄn sÄvÀl EU som Nato om en kris skulle segla upp och riskera att bli direkt hotfull.

Men risken Àr sjÀlvfallet att man i Kreml kommer att spela pÄ ett sÄdant sÀtt att USA neutraliseras och VÀst dÀrmed försvagas. Och det Àr hÀr som skiftet i Pentagon, och det politiska skifte det markerar, Àr ett betydande osÀkerhetsmoment för Europa i dess helhet.

Vad tillbakadragandet kommer att betyda i Syrien har det skrivits mycket om.

Formerna för hur detta utannonserades var förvisso katastrofala, men substansen sannolikt mindre sÄ. Det har hela tiden i de samtal ocksÄ jag haft med de ansvariga varit klart att denna mycket begrÀnsade styrka förr eller senare skulle dras bort.

Vissa ville visserligen att den skulle finnas kvar som nÄgon slags avskrÀckning gentemot Iran, men det var alltid mer retorik Àn realitet.

Nu ser vi hur de kurdiska YPG-styrkorna överlÀmnar omrÄden som de överger till Assad styrkor. Och jag har tidigare skrivit om att vi med all sannolikhet kommer att fÄ se nÄgon typ av uppgörelse mellan dessa och Damaskus. Det har vi sett förr. Och det kommer sannolikt att innebÀra nÄgon typ av sjÀlvstyre inom nÄgon form av ram.

För övriga lÀnder i regionen Àr Syriens territoriella integritet av stor betydelse, och dÀrför har detta Trumps beslut knappast kritiserats av nÄgon dÀr. Och notera att Àr att till de som inte har kritiserat besluter hör den kurdiska KRG-regionen i Irak. För dess styrande Àr de PKK-dominerade krafterna i norra Syrien tydliga politiska motstÄndare, och en försvagning av dessa applÄderas diskret.

FrÄgan om norra Syrien har hela tiden tillhört de besvÀrliga i de olika försöken att fÄ till stÄnd en fredslösning. Kurdiska grupper dÀr vill ha en federalisering av landet, men det begreppet Àr anatema för alla andra stater i regionen, inte bara Turkiet, och dessutom inte helt helt okontroversiellt hos de andra grupper som anser sig ha rÀttigheter i omrÄdet.

Nu talas det frÄn Washington om ett lÄngsamt och ordnat tillbakadragande, och det Àr uppenbart att man försöker att koordinera detta med de olika aktörerna. En intensiv diplomatisk aktivitet för att hantera situationen har inletts.

I dag har bl a Turkiets utrikes- och försvarsministrar varit i Moskva, och snart kommer USA:s John Bolton till Turkiet och Israel i samma Àmne.

USA har tidigare lovat att de mer avancerade vapen man gett till YPG-enheter skall krÀvas tillbaka, men det kommer nog att visa sig lÀttare sagt Àn gjort. Vapen man tidigare gett till andra syriska oppositionsgrupper har ibland haft en tendens att hamna hos helt andra grupper Àn vad man tÀnkt sig.

Men nu randas snart det nya Ă„ret.

I Dagens Industri i dag har jag försökt att skissa pÄ nÄgra av de trender frÄn det gÄngna Äret som jag tror kommer att förstÀrkas under det kommande, och som vi har anledning att vara uppmÀrksamma pÄ.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 01:56.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2019, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson