Anna-Karin
2007-06-07, 13:52
SVERIGE OCH FN-KONVENTIONERNA
”Vi gjorde en annan bedömning”
Det är glädjande att vi fått en ny FN-konvention som tar tillvara de funktionshindrades rättigheter. ”Det är historiskt”, sa vår äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Dels garanteras de funktionshindrades rättigheter, dels finns ett tilläggsprotokoll med en helt ny möjlighet för funktionshindrade att inlämna klagomål till en ny övervakningskommitté i Genève, skriver SvD.
Jag är den första att glädjas med Maria Larsson, men spåren förskräcker.
Flera FN-konventioner har övervakningskommittéer och dit kan privatpersoner som varit utsatta för kränkningar vända sig. Med jämna mellanrum måste regeringen lämna in rapporter och redogöra för, hur långt man kommit med genomförandet. Tyvärr fick den förra svenska regeringen, och även den nuvarande, ofta kritik av FN. Några exempel:
• Tortyrkonventionen. Sverige har ingen lag mot tortyr. Sverige har flera gånger brutit mot konventionen och skickat tillbaka flyktingar till länder som använder sig av tortyr.
• Konventionen mot rasism. Sverige har inte infört förbud mot rasistiska organisationer. Det är sällan någon lagförs för hatbrott. Lagen om hatbrott är Sveriges ”alibi” för att något förbud inte behövs.
• Konventionen för sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Artikel 12. Rätten till hälsa. FN:s specielle rapportör för hälsa professor Paul Hunt riktar skarp kritik mot Sverige i en rapport som publicerades av FN så sent som den 28 mars i år. Bland mycket annat för att Sverige diskriminerar illegala, s k papperslösa, flyktingar och inte ger dem vård på samma villkor som svenskar. Allvarlig kritik förvisso, eftersom det finns ett diskrimineringsförbud, som ligger till grund för alla FNs konventioner. ”Inte någon gång under mitt besök (i januari 2006), har någon framfört att det är en fråga om pengar”, säger Paul Hunt. Han bedömer att det rör sig om ca 15000 personer. Sverige får också kritik för att höga tjänstemän inte känner till att Hälsa är en mänsklig rättighet! Paul Hunt föreslår att socialstyrelsens tjänstemän samt läkare och sjukvårdspersonal utbildas i mänskliga rättigheter.
Vad brukar då svenska regerings- och riksdagsledamöter svara, när de inte håller med om kritiken? Jo, ”vi gör en annan bedömning”. Om någon blir dömd för misshandel, kan han då vägra sitt straff med hänvisning till att ”han gör en annan bedömning”? Ungefär så argumenterade f d Diskrimineringsombudsmannen Peter Nobel vid ett seminarium i februari i år. Flera regeringar vill avskaffa de speciella rapportörerna. De är kanske alltför frispråkiga?
Sverige ska föregå med gott exempel när det gäller mänskliga rättigheter. Vi måste vägra acceptera någonting annat. Avtal ska hållas, och FN-konventionerna är juridiskt bindande.
”Vi gjorde en annan bedömning”
Det är glädjande att vi fått en ny FN-konvention som tar tillvara de funktionshindrades rättigheter. ”Det är historiskt”, sa vår äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Dels garanteras de funktionshindrades rättigheter, dels finns ett tilläggsprotokoll med en helt ny möjlighet för funktionshindrade att inlämna klagomål till en ny övervakningskommitté i Genève, skriver SvD.
Jag är den första att glädjas med Maria Larsson, men spåren förskräcker.
Flera FN-konventioner har övervakningskommittéer och dit kan privatpersoner som varit utsatta för kränkningar vända sig. Med jämna mellanrum måste regeringen lämna in rapporter och redogöra för, hur långt man kommit med genomförandet. Tyvärr fick den förra svenska regeringen, och även den nuvarande, ofta kritik av FN. Några exempel:
• Tortyrkonventionen. Sverige har ingen lag mot tortyr. Sverige har flera gånger brutit mot konventionen och skickat tillbaka flyktingar till länder som använder sig av tortyr.
• Konventionen mot rasism. Sverige har inte infört förbud mot rasistiska organisationer. Det är sällan någon lagförs för hatbrott. Lagen om hatbrott är Sveriges ”alibi” för att något förbud inte behövs.
• Konventionen för sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Artikel 12. Rätten till hälsa. FN:s specielle rapportör för hälsa professor Paul Hunt riktar skarp kritik mot Sverige i en rapport som publicerades av FN så sent som den 28 mars i år. Bland mycket annat för att Sverige diskriminerar illegala, s k papperslösa, flyktingar och inte ger dem vård på samma villkor som svenskar. Allvarlig kritik förvisso, eftersom det finns ett diskrimineringsförbud, som ligger till grund för alla FNs konventioner. ”Inte någon gång under mitt besök (i januari 2006), har någon framfört att det är en fråga om pengar”, säger Paul Hunt. Han bedömer att det rör sig om ca 15000 personer. Sverige får också kritik för att höga tjänstemän inte känner till att Hälsa är en mänsklig rättighet! Paul Hunt föreslår att socialstyrelsens tjänstemän samt läkare och sjukvårdspersonal utbildas i mänskliga rättigheter.
Vad brukar då svenska regerings- och riksdagsledamöter svara, när de inte håller med om kritiken? Jo, ”vi gör en annan bedömning”. Om någon blir dömd för misshandel, kan han då vägra sitt straff med hänvisning till att ”han gör en annan bedömning”? Ungefär så argumenterade f d Diskrimineringsombudsmannen Peter Nobel vid ett seminarium i februari i år. Flera regeringar vill avskaffa de speciella rapportörerna. De är kanske alltför frispråkiga?
Sverige ska föregå med gott exempel när det gäller mänskliga rättigheter. Vi måste vägra acceptera någonting annat. Avtal ska hållas, och FN-konventionerna är juridiskt bindande.